Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2025. Preliminär statistik för län och riket

Högsta hektarskördarna av vårkorn och havre någonsin

De vårsådda spannmålsgrödorna såddes generellt tidigare än vanligt till följd av det tidigarelagda vårbruket på grund av den snöfattiga vintern. Farhågorna om torkstress till följd av det ihållande torra vädret neutraliserades av de svala temperaturerna. De vårsådda grödorna fick höga avkastningspotentialer av det efterföljande regnet under senvåren. Kommentarer om produktionsbortfall till följd av viltskador är dock rikstäckande. I hela landet har lantbrukare ändå rapporterat i större utsträckning än vanligt om goda skördar och gynnsamma väderförhållanden.

Hektarskörden av vårkorn, den vanligaste vårsådda spannmålsgrödan som odlas i hela Sverige, har beräknats till 5 690 kilo per hektar på riksnivå under 2025 vilket är den högsta noteringen någonsin. Den är 5 % högre än den tidigare rekordnoteringen från 2022 och 27 % högre än genomsnittsskörden för de fem föregående åren (femårsgenomsnittet).

Även hektarskörden av havre är den högsta som noterats och beräknas preliminärt till 4 890 kilo per hektar. Hektarskörden av havre på riksnivå är också 24 % högre än föregående år och en fjärdedel större än femårsgenomsnittet.

På riksnivå är årets hektarskörd av vårvete 30 % högre än fjolårsresultatets nivå, 22 % högre än femårsgenomsnittet och 18 % högre än normskörden. Ökningarna är snarlika även för vårrågvete och blandsäd.

Rekordnoteringar av vårkorn i flera län i hela landet

I figur B jämförs 2025 års hektarskördar av vårkorn med motsvarande femårsgenomsnitt och normskördar på länsnivå.

I tio län är hektarskördarna av vårkorn de högsta som noterats, framför allt i Götaland och Svealand. I Gotlands och Västmanlands län var hektarskördarna över 50 % högre än femårsgenomsnitten och i Uppsala och Jönköpings län var de över 40 % högre. Jämtlands län är det enda län där avkastningen av vårkorn är lägre än femårsgenomsnittet. Av de andra Norrlandslänen var hektarskörden av vårkorn i Gävleborg den högsta som uppmätts medan hektarskördarna i Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens är närmare normskördarna och femårsgenomsnitten.

Skörd av kolvmajs

Den totala arealen redovisad som majs i lantbrukarnas ansökningar om arealersättning uppgick under 2025 till drygt 37 650 hektar. Merparten av arealen skördades som grönfoder, men 2 490 hektar tröskades eller skördades som kolvmajs.

På riksnivå blev hektarskörden av tröskad majs och kolvmajs preliminärt 7 390 kilo per hektar.

6,4 miljoner ton spannmål har tröskats under 2025

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden preliminärt till 6 437 100 ton, vilket tillsammans med 1974 är den näst största skörden någonsin. Skörden är också en fjärdedel större än föregående år och 23 % större än är genomsnittsskörden för de fem föregående åren.

Totalskörden av höstvete har beräknats till 3 578 600 ton, vilket är den störta höstveteskörden någonsin och en ökning med över 300 000 ton jämfört med den tidigare toppnoteringen från 2019. Nästan 56 % av den totala spannmålsskörden utgörs av höstvete i år och höstvetearealen som tröskats under 2025 på 470 510 hektar är den största någonsin.

Totalskörden av vårkorn har preliminärt beräknats till 1 309 000 ton, vilket är 156 100 ton eller 14 % mer än förra årets totalskörd. Vårkornsarealen på 229 880 hektar är den minsta sedan millennieskiftet och totalskörden ökade främst till följd av att hektarskörden av vårkorn på riksnivå är den högsta någonsin. Över 20 % av den totala spannmålsskörden utgörs av vårkorn.

Havrearealen minskade med 10 570 hektar medan totalskörden av havre ökade med 96 200 ton, till totalt 718 700 ton. Det motsvarar en ökning med 15 % jämfört med förra året. Totalskörden av havre är även 15 % större än femårsgenomsnittet. Årets havreskörd utgör 11 % av den totala spannmålsskörden.

Trindsäd

Höga hektarskördar av ärter i flera län

Hektarskörden av ärter har beräknats till 3 650 kilo per hektar på riksnivå, vilket är 27 % högre än femårsgenomsnittet och 26 % högre än föregående år.

I figur C visas 2025 års hektarskördar av ärter tillsammans med femårsgenomsnitten och normskördar för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren. Rekordnoteringar har beräknats i Örebro, Uppsala, Östergötlands och Västra Götalands län. I Stockholms län var hektarskörden av ärter i nivå med femårsgenomsnittet och lägre än normskörden. I övriga län i figuren är hektarskördarna både höge än normskördarna och femårsgenomsnitten. Hektarskörden av ärter i Dalarnas län, som inte visas här till följd av ofullständig tidsserie, var noterbart låg. Där var hektarskörden 42 % lägre än föregående år, till stor del beroende av obärgade arealer.

Den totala skörden av ärter beräknas till 84 900 ton, vilket är 15 % mer än fjolårsskörden och 24 % mer än femårsgenomsnittet.

Höga hektarskördar av åkerbönor

Hektarskörden av åkerbönor har beräknats till 3 790 kilo per hektar på riksnivå, vilket är den näst högsta noteringen hittills och 30 % högre än femårsgenomsnittet. Hektarskördarna i Västra Götalands, Östergötlands, Hallands och Skåne län var mellan 21 och 31 % högre än femårsgenomsnitten.

I figur D visas 2025 års hektarskördar av åkerbönor tillsammans med femårsgenomsnitten och normskördarna för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren.

Totalskörden av åkerbönor beräknas till 56 600 ton, vilket är 9 % mer än i fjol och i nivå med femårsgenomsnittet. Hektarskörden av åkerbönor i Skåne län var den enda som var lägre än normskörden i länet.

Oljeväxter

Rekordavkastningar av höstraps i Mälardalen och sydväst

Hektarskörden av höstraps, den dominerande oljeväxtgrödan, har beräknats till 3 810 kilo per hektar på riksnivå, vilket är den näst högsta noteringen som uppmätts.

Sådden av höstoljeväxter återgick under hösten 2024, efter den blöta hösten 2023, till de nivåer som åskådats under de senaste tio åren. Den totala arealen höstraps som tröskats under 2025 uppgår till 95 480 hektar. I Örebro och Västmanlands län, där höstrapsarealen minskade med över 80 % under 2023 till följd av höga nederbördsmängder, var arealerna tillbaka på tidigare nivåer. I Örebro län har också rikets högsta hektarskörd beräknats, 4 510 kilo per hektar. Dock står höstrapsarealen i Örebro län för mindre än 4 % av den totala höstrapsarealen i riket. En relativt liten del av höstrapsarealen i riket utvintrade och fick ersättas av vårsådda grödor. Den obärgade arealen höstraps beräknas till 0,4 på riksnivå, en minskning med 0,2 procent­enheter jämfört med föregående år.

I figur E jämförs 2025 års hektarskördar av höstraps med femårsgenomsnitten och normskördarna för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren. I Uppsala och Västra Götalands län har hektarskördarna beräknats till rekordnoteringar över 4 000 kilo per hektar. Även i Södermanlands och Hallands län är hektarskördarna av höstraps rekordhöga. I Uppsala län var hektarskörden 37 % högre än femårsgenomsnittet och i Västmanlands län var hektarskörden 19 % högre än den tidigare rekordnoteringen i länet.

Näst största totalskörden av raps och rybs hittills

Totalskörden av raps och rybs har preliminärt beräknats till 401 100 ton, vilket är den näst störta uppmätta skörden hittills. Den är också 41 % större än föregående år och 18 % större än femårsgenomsnittet.

Odlingsarealen av höstraps, som är den i särklass mest högavkastande grödan i denna grödgrupp, ökade med över 20 000 hektar jämfört med förra årets areal. Höstraps är den dominerande grödan i denna grödgrupp.

Arealen med vårraps minskade med 18 % jämfört med 2024. Totalskörden av vårraps blev 36 000 ton, vilket är 42 % större än femårsgenomsnittet. Totalskörden för raps och rybs inkluderar även höst- och vårrybs. Drygt 1 % av arealen med raps och rybs utgörs av höst- och vårrybs och påverkar därmed totalskörden av raps och rybs i liten utsträckning.

Näst högsta hektarskörden av oljelin som noterats

Årets hektarskörd av oljelin har beräknats till 2 000 kilo per hektar, vilket är den näst högsta noteringen någonsin. Den är i nivå med de höga hektarskördarna från 2004, 2013, 2015, 2016 och 2019. Hektarskörden är också 82 % högre än femårsgenomsnittet och 71 % högre än föregående år. Under 2025 odlades 36 % av oljelinarealen i Östergötlands län.

Odlingsarealen av oljelin minskade med 110 hektar jämfört med 2024, och uppgår under 2025 till 2 080 hektar. Totalskörden har preliminärt beräknats till 4 200 ton, en ökning med 5 % jämfört med föregående år.

Odlingsbetingelser

Väderförhållanden

Torra väderförutsättningar under både skörd och höstbruk under föregående år lade grunden för en rekordstor höstsådd av spannmålsgrödor. En relativt torr och snöfattig vinter bidrog till att övervintringen av de höstsådda grödorna var god. De lägre vattennivåerna ledde till att vårbruket påbörjades tidigare än vanligt i stora delar av landet och det torra vädret höll i sig under resten av våren. Trots en nederbördsfattig vår så bidrog det svala vädret i framför allt maj månad till att förmildra torkstress hos grödorna. Under senvåren och tidig sommar så blev vädret mer omväxlande och nederbördsrikt. Det följdes av en period av högsommarvärme i juli månad. Tröskningssäsongen i Götaland kunde komma i gång ovanligt tidigt till följd av det utdragna uppehållsvädret. I början av september drabbades däremot framför allt Västernorrlands län av regnoväder och översvämningar som senarelade, eller omöjliggjorde skörd. Flera lantbrukare i Norrland har rapporterat om vattenmättade fält.

Obärgade arealer

Statistik om obärgade arealer har samlats in sedan 2002. För 2025 beräknas preliminärt 0,5 % av spannmålsarealen vara obärgad. För raps och rybs är den obärgade arealen 0,4 %. För ärter och åkerbönor är den obärgade arealen på riksnivå 2,1 respektive 1,0 %. Andelen obärgad areal är lägre än genomsnittet för dessa grödor och grödgrupper.

Viltskador den vanligaste kommentaren från lantbrukarna

Många lantbrukare lämnar spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkar skörderesultatet. De vanligaste kommentarerna som förklaring till antingen låga skördenivåer eller obärgade arealer under 2025 är viltskador. Skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, gäss och tranor förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer. Även höga nederbördsmängder och liggsäd var vanliga kommentarer i Norrland.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, totalskörd samt medelfel för totalskörden. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och skörd med två prickar (..). För att statistiken om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder ska redovisas finns ingen begränsning med avseende på medelfel.

Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används slutliga grödarealer från Jordbruksverkets slutliga statistik om arealer. Arealerna redovisas i Jordbruksverkets statistikdatabas samt i rapporten ”Jordbruksmarkens användning 2025. Slutlig statistik (JO 0104)". De grödarealer som redovisas i statistiken om arealer har dock minskats med arealer skördade som grönfoder.

Tabeller

• Tabell 1 Höstvete. Skörd 2025. Preliminär statistik. Hektarskörd, areal och totalskörd
• Tabell 2 Vårvete. Skörd 2025. Preliminär statistik. Hektarskörd, areal och totalskörd
• Tabell 3 Råg. Skörd 2025. Preliminär statistik. Hektarskörd, areal och totalskörd
• Tabell 4 Höstkorn. Skörd 2025. Preliminär statistik. Hektarskörd, areal och totalskörd
• Tabell 5 Vårkorn. Skörd 2025. Preliminär statistik. Hektarskörd, areal och totalskörd
• Tabell 6 Havre. Skörd 2025. Preliminär statistik. Hektarskörd, areal och totalskörd
• Tabell 7 Höstrågvete. Skörd 2025. Preliminär statistik. Hektarskörd, areal och totalskörd
• Tabell 8 Vårrågvete. Skörd 2025. Preliminär statistik. Hektarskörd, areal och totalskörd
• Tabell 9 Blandsäd. Skörd 2025. Preliminär statistik. Hektarskörd, areal och totalskörd
• Tabell 10 Majs. Skörd 2025. Preliminär statistik. Hektarskörd, areal och totalskörd
• Tabell 11 Ärter. Skörd 2025. Preliminär statistik. Hektarskörd, areal och totalskörd
• Tabell 12 Åkerbönor. Skörd 2025. Preliminär statistik. Hektarskörd, areal och totalskörd
• Tabell 13 Höstraps. Skörd 2025. Preliminär statistik. Hektarskörd, areal och totalskörd
• Tabell 14 Vårraps. Skörd 2025. Preliminär statistik. Hektarskörd, areal och totalskörd
• Tabell 15 Höstrybs. Skörd 2025. Preliminär statistik. Hektarskörd, areal och totalskörd
• Tabell 16 Vårrybs. Skörd 2025. Preliminär statistik. Hektarskörd, areal och totalskörd
• Tabell 17 Oljelin. Skörd 2025. Preliminär statistik. Hektarskörd, areal och totalskörd

Obärgade arealer

• Tabell 18 Spannmål. Obärgad areal 2025. Preliminär statistik. Procent och hektar av grödarealen avsedd att tröskas
• Tabell 19 Ärter och åkerbönor. Obärgad areal 2025. Preliminär statistik. Procent och hektar av grödarealen avsedd att tröskas
• Tabell 20 Oljeväxter. Obärgad areal 2025. Preliminär statistik. Procent och hektar av grödarealen avsedd att tröskas

Areal skördad som grönfoder

• Tabell 21 Spannmål. Areal skördad som grönfoder 2025. Preliminär statistik. Procent och hektar av den totala grödarealen
• Tabell 22 Ärter och åkerbönor. Areal skördad som grönfoder 2025. Preliminär statistik. Procent och hektar av den totala grödarealen
• Tabell 23 Raps/rybs och oljelin. Areal skördad som grönfoder 2025. Preliminär statistik. Procent och hektar av den totala grödarealen

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

I denna statistik redovisas preliminära uppgifter om 2025 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter för län, produktionsområden och riket. Resultaten baseras på en rikstäckande undersökning där 4 441 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet för spannmål, trindsäd och oljeväxter.

Slutliga resultat för 2025 kommer att redovisas under våren 2026. Skördestatistiken baseras på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I juni 2026 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Sedan lång tid tillbaka har årliga uppskattningar av skördar inom jordbruket i Sverige redovisats. Skördeuppskattningar enligt den så kallade objektiva metoden infördes i början av 1960-talet, genomfördes av Statistiska centralbyrån (SCB) och utformades då främst för skördeskadeskyddets behov av statistik som beräkningsunderlag. Därigenom uppfylldes i huvudsak även andra behov av skördestatistik. Det statliga skördeskadeskyddet upphörde efter 1987 års skörd då ansvaret övertogs av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). När även detta skydd avvecklades 1995 åtog sig staten ett övergripande ansvar för skördeskador av naturkatastrofkaraktär.

Under andra hälften av 1990-talet förändrades undersökningsmetoderna och den så kallade objektiva metoden med provtagningar i fält upphörde. För spannmål, trindsäd och oljeväxter baseras skördestatistiken från och med 1998 på insamling av uppgifter från jordbrukarna.

Skördestatistiken ingår i Sveriges officiella statistik. Denna statistik är till stor del EU-reglerad, eftersom uppgifter om skördar för olika grödor ska redovisas till EU enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 2023/1538 av den 25 juli 2023 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2379 av den 23 november 2022 vad gäller statistik över grödproduktion.

Så tar vi fram statistiken

Skördestatistiken baseras på uppgifter från ett urval av jordbruksföretag. Som urvalsram används Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. Urvalet drogs bland de jordbruksföretag som år 2025 brukade mer än fem hektar åkermark. Här ingår både ekologiskt och konventionellt odlade arealer.

Datainsamlingen sker genom att jordbrukarna lämnar sina skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare.

Från varje jordbruksföretag samlas information in om total bärgad kvantitet av varje gröda och dess vattenhalt. För spannmål omräknas de uppgivna kvantiteterna till 14,0 % vattenhalt. För trindsäd görs omräkning till 15,0 % vattenhalt och för oljeväxter till 9,0 %. Arealuppgifterna är i regel desamma som lantbrukaren redovisat i sin ansökan om arealersättning tidigare under året. På basis av skattade hektarskördar per redovisningsområde och aktuella grödarealer beräknas totala skördar.

Vid beräkning av hektarskördar tas hänsyn till obärgade arealer på så sätt att skörden från dessa arealer sätts till noll. Obärgade arealer sänker alltså hektarskörden. Säkerheten i bearbetningsprocessen bedöms vara god.

För län, produktionsområden och riket görs skattningar utifrån det underlag som finns tillgängligt inom respektive region. De redovisade uppgifterna för riket är således inte en summa av skattningarna för länen eller produktionsområdena, utan utgör en egen skattning, som kan skilja sig från summan.

Statistikens tillförlitlighet

För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på uppgifter från ett urval av företag redovisas i tabellerna relativa medelfel för skattade hektarskördar, totalskördar, obärgade arealer och grönfoderarealer. I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (medelfelet) i skattningarna, som främst avspeglar urvalsfel och andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom exempelvis systematiska mätfel.

Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd på 4 500 kg/ha och ett medelfel på 3,0 % (det vill säga 135 kg/ha) kan man med liten felrisk (5,0 %) säga att intervallet 4 500 ± 1,96 x 135 (det vill säga 4 235–4 765 kg/ha) omfattar den verkliga hektarskörden, under förutsättning att de systematiska felen är små.

På motsvarande sätt kan man för en skattad andel obärgad areal på 16,0 % och ett skattat medelfel på 3,0 procent­enheter med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 16,0 ± 1,96 x 3,0 % (det vill säga 10,0–22,0 %) omfattar den verkliga andelen, under förutsättning att de systematiska felen är små. Medelfelen för obärgade arealer och för arealer skördade som grönfoder är dock ofta osäkra i sig. Om de relativa medelfelen överstiger 35 % eller anges till 0 % kan de inte användas för att beräkna konfidensintervall.

Medelfelet för totalskörden kan vara större än medelfelet för hektarskörden. Anledningen är att arealjusteringen för grödor skördade som grönfoder är osäker.

För undersökningen om skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter blev bortfallet av jordbruksföretag 14,6 %, varav vägrare 6,2 procentenheter. Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel av betydelse.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration pdf, 1.1 MB.
• Statistikens framställning pdf, 446.5 kB.

Summary in English

This report provides preliminary results for the year 2025 on the yield per hectare and total production of cereals, dried pulses and oilseed crops. The results are presented for counties, production areas and for all of Sweden.

Cereals, dried pulses and oilseed crops

The total yield of cereal crops for the whole country is estimated to around 6.4 million tonnes, which is the largest total yield since 1984. The total yield is also a quarter more than in 2024 and 23 % more than the average for the previous five years.

The total production of winter wheat is estimated at 3.58 million tonnes and the total production of spring barley is estimated at 1.31 million tonnes.

The total production of peas is estimated at 84 900 tonnes, which is an increase by 15 % compared to the previous year. The total production of field beans is estimated at 56 600 tonnes.

The 2025 harvest of oilseed rape and oilseed turnip rape is estimated at 401 100 tonnes, which is 41 % more than the previous year and the second largest to date.

Since 1998, statistics on crop yields for cereals, dried pulses and oilseed crops have been based on an interview survey. Since 2005, the farmers can also use the Internet for data delivery to Statistics Sweden.

About the servey

The sample of the survey for 2025 consists of 4 441 survey units. The selected farms are a random sample from the whole country. The survey was carried out in October and November. Information was requested for total farm production in tonnes of these crops and their average moisture content. Yields per hectare at farm level are calculated by dividing the total production by the crop areas of the farm.

The total production was calculated from regional data on yield per hectare; area statistics are calculated from final data on usage of arable land in 2025. These area data are based on figures from the administrative database for agricultural subsidies, IACS. Crop areas cut as green fodder have been excluded. The statistics on yields correspond with yield per hectare of sown areas minus areas cut as green fodder. Yields per hectare on areas cut as green fodder are not published. Unharvested areas and areas cut as green fodder are presented in separate tables.

The tables show crop areas, production in metric tonnes and yields per hectare in kilograms. Standard errors are given for the yield per hectare, total production, unharvested areas and areas harvested as green fodder.