De senaste åren har totalkonsumtionen av kött per person och år legat runt 80 kg per person och år och år 2025 beräknas den preliminärt till 79,9 kg per person och år. Det köttslag som har ökat mest sedan 2000 är fjäderfäkött som har ökat från 12,8 kg per person till 23,4 kg per person år 2025.
Förstora bildenFigur A. Totalkonsumtion av kött 2000–2025, kg per person och år
Från 2000 fram till 2025 har totalkonsumtionen av konsumtionsmjölk minskat med 48 %. Även konsumtionen av syrade produkter har minskat medan konsumtionen av ost har ökat under samma tidsperiod.
Konsumtion per år och person:
I denna rapport redovisas Jordbruksverkets beräkningar av konsumerade kvantiteter av animalier i Sverige till och med 2025. Redovisade uppgifter för 2024 och 2025 är preliminära. Syftet är att beskriva den långsiktiga utvecklingen av humankonsumtionen. Kvaliteten i det underlag som används är varierande och därför bör förändringar mellan enskilda år tolkas med försiktighet. Mer information om statistikens kvalitet finns i avsnittet Kort om statistiken samt i Kvalitetsdeklarationen under Metod och kvalitet.
Beräkningarna redovisas som totalkonsumtionen av animalieprodukter. Begreppet totalkonsumtion beskrivs mer ingående i avsnittet Kort om statistiken.
I december publiceras uppgifter om övriga livsmedel som ingår i konsumtionsstatistiken samt uppdaterade uppgifter om animalier.
Under perioden 2000–2025 har totalkonsumtionen av kött ökat med 5 % från 75,9 kg till 79,9 kg per person och år. Efter toppnoteringen 2016 på 88,3 kg per person och år har konsumtionen stabiliserats runt 80 kg per person och år.
Griskött utgör den största undergruppen inom kött, vilket kan ses i figur B. Från att ha legat runt 35 kg per person och år har den sedan mitten av 2010-talet minskat. De sex senaste åren har konsumtionen legat runt 30 kg per person och år. 2025 var konsumtionen 29,3 kg per person och år.
Förstora bildenFigur B. Totalkonsumtion av kött 2000–2025, kg per person och år
Fjäderfäkött är den undergrupp inom kött som har ökat mest. Nästan en fördubbling av konsumtionen har skett sedan 2000, från 12,8 kg till 23,4 kg per person och år och fjäderfäkött ligger nu på samma nivå som nötkött. Denna ökning har stannat av sedan mitten av 2010-talet.
Konsumtionen av nötkött har varierat mellan 21,7 och 26,2 kg under perioden 2000–2025. Konsumtionen var som störst i mitten av 2010-talet och har sedan minskat. År 2025 ligger konsumtionen på 22,4 kg per person och år. För vilt och renkött har konsumtionen gått ner med 11 % från 2,3 kg per person år 2000 till 2,0 kg år 2025. Konsumtionen av inälvor har minskat med 33 %, från 1,8 kg år 2000 till 1,2 kg per person år 2025.
Totalkonsumtionen av konsumtionsmjölk har minskat med 48 % från 113,9 liter till 59,1 liter per person och år under tidsperioden 2000–2025. Konsumtionen av syrade produkter har minskat med 17 % under samma tidsperiod, från 29,8 liter till 24,7 liter per person och år, se figur C nedan.
Förstora bildenFigur C. Totalkonsumtion av konsumtionsmjölk och syrade produkter 2000–2025, liter per person och år
Konsumtionen av grädde har under 2000- och 2010-talet legat på omkring 10 liter per person och år för att sedan minska. Under de senaste fem åren har konsumtionen legat under 7 liter per år, se figur D nedan. 2025 var konsumtionen 6,8 liter per person.
Förstora bildenFigur D. Totalkonsumtion av grädde, ost, smör och ägg 2000–2025, kg/liter per person och år
För 2025 var konsumtionen av ost 22,3 kg per person och år. Det är en ökning med 33 % sedan 2000 då konsumtionen var 16,8 kg. Konsumtionen av ägg har ökat med 28 % sedan 2000 och ligger år 2025 på 15,3 kg per person och år. Konsumtionen av smör ligger på 2,9 kg per person och år för 2025.
All vår statistik om konsumtion finns i Jordbruksverkets statistikdatabas. I databasen finns statistik om livsmedelskonsumtionen från 1960 och framåt.
Statistiken redovisas som totalvärden för hela riket samt medelvärden för Sveriges befolkning. Beräkningarna redovisas som totalkonsumtionen av ett antal animalieprodukter.
Med totalkonsumtion avses den totala förbrukningen av olika råvaror för humankonsumtion. Det innebär att totalkonsumtionen innefattar dels varor av råvarukaraktär som konsumeras i hushåll och storhushåll, dels de råvaror och halvfabrikat som livsmedelsindustrin förbrukar under redovisningsperioden för att tillverka livsmedel av högre förädlingsgrad.
Råvaruinnehållet i importerade förädlade livsmedel inkluderas i konsumtionen medan råvaruinnehållet i exporterade förädlade produkter exkluderas. Beräkning av totalkonsumtionen sker enligt principen:
Totalkonsumtion = Produktion + råvaruimport + råvaruinnehåll i importerade förädlade livsmedel – råvaruexport – råvaruinnehåll i exporterade förädlade livsmedel.
Beräkningarna för totalkonsumtionen görs genom att den inhemska produktionen justeras dels för importerade och exporterade kvantiteter av varan, dels för råvaruinnehållet i importerade och exporterade förädlade produkter.
Beräkningarna av livsmedelskonsumtionen baseras på ett flertal källor och för många av de redovisade varugrupperna kombineras flera källor för att nå slutresultatet.
Följande uppräkning ger ingen heltäckande bild av underlagen till beräkningarna men visar ändå på de viktigaste källorna.
Beräkningsresultatens kvalitet är i stor utsträckning beroende av kvaliteten i de underlag som valts som grund för beräkningarna samt i vilken utsträckning dessa underlag går att kombinera.
Under åren har det skett förändringar både i det sätt man klassificerar varor och de metoder som används för insamling av uppgifter. Dessa förändringar har dels påverkat beräkningarnas kvalitet, dels medfört ändringar av innehållet i olika varugrupper, vilket påverkar jämförbarheten mellan åren.
Vid beräkningarna av totalkonsumtionen är uppskattningarna av råvaror i förädlade produkter förhållandevis grova och därmed följer en viss osäkerhet i statistiken. För exempelvis kött, omfattar beräkningarna av råvaruinnehållet i förädlade produkter ett relativt stort antal varor medan motsvarande beräkning för ägg är betydligt mer begränsad.
Inför beräkningarna av 1993 och 1998 års konsumtion gjordes revideringar beträffande konsumtionen av charkvaror. Information om detta finns i Jordbruksverkets rapport 2000:13 (Konsumtionen av livsmedel med mera 1996–1999).
Åren 1995 och 1996 genomfördes stora förändringar i produktions- och utrikeshandelsstatistiken. I samband med det svenska EU-medlemskapet år 1995 infördes EU:s kombinerade nomenklatur (KN) för klassificering av varor i utrikeshandelsstatistiken och från och med år 1996 redovisas även produktionsstatistiken enligt KN-systemet.
I samband med beräkningarna avseende år 2007 förändrades underlaget till fjäderfäkött. Kasserade slaktkycklingar ingår inte längre. Revideringar har gjorts bakåt till och med år 2005. Vid 2009 års beräkningar gjordes också revideringar bakåt till och med år 2005 på grund av reviderade källuppgifter angående slaktvikter för fjäderfä.
För 2020 års beräkningar har revideringar gjorts av slaktvikter för viltkött och fjäderfä. För viltkött går revideringarna tillbaka till 2012, medan de för fjäderfäkött går tillbaka till 2017.
I samband med 2021 års beräkningar har en översyn av utrikeshandeln för berett kött av får gjorts. Revideringen går tillbaka till 2017.
I och med 2022 års beräkningar har en översyn av konsumtionsmjölk och syrade produkter gjorts då uppgifter för utrikeshandeln har lagts till beräkningarna. Revideringen går tillbaka till 2012.
För 2025 års beräkningar har en översyn av smör gjorts då uppgifter för utrikeshandeln har reviderats i beräkningarna. Revideringen går tillbaka till 2012.
Meat consumption has been constant in recent years and was 79,9 kg in 2025. Poultry meat is the type of meat that has increased the most sice 2000 and was 23.4 kg per capita in 2025.
From 2000 until 2025, the total consumption of milk decreased by 48 % to 59.1 litres per capita.
The consumption of cheese increased by 33 % to 22.3 kg per capita and fermented milk decreased by 17 % to 24.7 litres per capita in 2025. Consumption of eggs has increased from 12.0 kg per capita in 2000 to 15.3 kg in 2025.