Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2025. Slutlig statistik

Syfte

I denna statistikrapport redovisas slutlig statistik på regional nivå om 2025 års skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall. Statistikens huvudsyfte är att vara grundkälla för beräkning av vegetabilieproduktionens storlek. Skördestatistiken används av myndigheter och näringsliv framför allt inom områdena jordbruk, ekonomi och miljö.

Jämförelser

Statistik över skördar i svenskt lantbruk finns sedan andra hälften av 1800-talet och Jordbruksverkets nuvarande databas sträcker sig tillbaka till 1965. Nuvarande beräkningsmetod för skördestatistik har varit den samma sedan 1998 för spannmål, trindsäd och oljeväxter. Sedan 1999 för potatis och sedan 2002 för slåttervall, vilket bör beaktas vid jämförelser över längre tidsserier. En del grödor har odlats under hela tidsserien medan andra främst tillkommit succesivt under 1900-talet.

Det bör noteras att i femårsgenomsnitten (2020–2024) är de låga hektarskördarna från 2023 ett av de fem åren som ingår i beräkningen. Det kan därför vara relevant att jämföra årets hektarskördar även med normskördarna, som är beräknade utifrån en längre tidsserie av tidigare års hektarskördar och en trendfaktor.

Spannmål

6,4 miljoner ton spannmål tröskades 2025

Totalt för riket har spannmålsskörden beräknats till 6 437 800 ton. Den är tillsammans med 1974 års spannmålsskörd den näst största som uppmätts. 2025 års skörd blev också en fjärdedel större än föregående år och 23 % större jämfört med femårsgenomsnittet.

Det gynnsamma uppehållsvädret under höstbruket 2024 ledde till att det höstsåddes rekordstora arealer spannmål, i nivå med åren 2020 och 2022. Arealen med de högavkastande höstsådda spannmålsgrödorna som tröskades under 2025 uppgick till 554 000 hektar, vilket var den största arealen tröskad höstsäd någonsin. Arealen var också omkring 71 000 hektar större än föregående års areal. Utöver den stora höstsådden så bidrog en god övervintring samt en lägre andel grönfoderskördad spannmål till den rekordstora arealen.

Det var vanligt med kommentarer av lantbrukare om höga avkastningsnivåer under 2025. Den gynnsamma årsmånen nämndes ofta som orsak men även kommentarer om överraskande höga avkastningsnivåer förekom. Kommentarer om orsaker till skördeminskningar var främst torka, liggsäd och viltskador.

I figur A visas hur den totala spannmålsskörden har varierat sedan 1996. Den låga totalskörden under 2018 berodde på extremt torrt sommarväder.

Stor höstsådd och ett tidigt vårbruk

Etableringen av de höstsådda grödorna kunde göras under goda förhållanden under hösten 2024. Den snöfattiga vintern ledde till att övervintringen var god och till följd av detta var utvintring av spannmålsarealer relativt ovanligt. De väletablerade höstsådda grödorna stod sig bra under de torrare förhållandena på våren och gynnades väl av vårbruksaktiviteterna som kunde ske under mestadels ideala förhållanden. De vårsådda spannmålsgrödorna såddes generellt tidigare än vanligt till följd av det tidigarelagda vårbruket. Farhågorna om torkstress till följd av det ihållande torra vädret neutraliserades av de svala temperaturerna. Den efterföljande nederbörden på senvåren ökade avkastningspotentialen ytterligare. Kommentarer om produktionsbortfall till följd av viltskador var dock rikstäckande. I hela landet rapporterade lantbrukare ändå i större utsträckning än vanligt om goda skördar och gynnsamma väderförhållanden.

Höstvete och tröskad majs var de spannmålsgrödor som hade högst avkastning per hektar på riksnivå. Uppemot 56 % av den totala spannmålsskörden utgjordes av höstvete, vilket var en ökning med 3 procentenheter jämfört med föregående år. Den totala höstveteskörden uppgick till 3 581 800 ton, vilket är nästintill en tredjedel större än under föregående år och den största höstveteskörden någonsin. Jämfört med femårsgenomsnittet blev den totala höstveteskörden 26 % större.

Totalskördarna av vårkorn och havre blev 1 308 100 respektive 718 600 ton under 2025, vilket är ökningar med 13 respektive 15 % jämfört med föregående år.

Den totala spannmålsarealen som tröskades ökade med 1 % jämfört med föregående år. Till skillnad från föregående år så var arealen som tröskats större för höstsådda än vårsådda spannmålsgrödor. År 2025 utgjorde de höstsådda spannmålsgrödorna (höstvete, höstrågvete, råg, höstkorn och höstblandsäd) uppemot 56 % den tröskade spannmålsarealen.

Rekordhöga eller höga hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor

På riksnivå har hektarskörden av höstvete beräknats till 7 610 kilo per hektar under 2025, vilket är den näst högsta noteringen någonsin. Hektarskörden blev också 16 % högre än föregående års hektarskörd, 13 % högre än femårsgenomsnittet och 8 % högre än normskörden. I Värmlands och Östergötlands län blev hektarskördarna de högsta som uppmätts. Även i Gotlands och Jönköpings län blev hektarskördarna noterbart höga, 23 respektive 21 % högre än femårsgenomsnitten. Hektarskörden av råg på riksnivå blev 11 % högre än i fjol, 9 % högre än femårsgenomsnittet och 2 % högre än normskörden.

Hektarskörden av höstkorn har beräknats till 6 970 kilo per hektar vilket är den högsta noteringen någonsin. Hektarskörden blev också 24 % högre än föregående år, 20 % högre än femårsgenomsnittet och 15 % högre än normskörden. Hektarskörden av höstrågvete blev 14 % högre än föregående år, 13 % högre än femårsgenomsnittet och 5 % högre än normskörden.

I figur B redovisas en tidsserie med hektarskördar för de höstsådda spannmålsgrödorna på riksnivå.

Rekordhöga eller höga hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor

På riksnivå har hektarskörden av vårkorn beräknats till 5 690 kilo per hektar på riksnivå under 2025, vilket är den högsta noteringen någonsin. Den blev 5 % högre än den tidigare rekordnoteringen från 2022 och 27 % högre än femårsgenomsnittet. I tio län blev hektarskördarna av vårkorn de högsta som noterats, framför allt i Götaland och Svealand. I Gotlands och Västmanlands län blev hektarskördarna över 50 % högre än femårsgenomsnitten och i Jönköpings respektive Uppsala län blev de 45 respektive 40 % högre.

Hektarskörden av havre har beräknats till 4 890 kilo per hektar och är också den högsta som noterats. Hektarskörden av havre blev också 24 % högre än föregående år och en fjärdedel större än femårsgenomsnittet. På riksnivå blev hektarskörden av vårvete 29 % högre än föregående år, 21 % högre än femårsgenomsnittet och 18 % högre än normskörden. Hektarskörden av blandsäd blev 23 % högre än föregående år, 22 % högre än femårsgenomsnittet och 21 % högre än normskörden.

Vårvete, havre och blandsäd är grödor som sedan början av 2000-talet haft en hög andel ekologisk odling, vilket bör beaktas när trenden för de senare åren analyseras för dessa grödor. Jämförelser av skördenivåer för ekologiskt respektive konventionellt odlade arealer redovisas i statistikrapporter benämnda ”Skörd för ekologisk och konventionell odling”.

I figur C redovisas en tidsserie på riksnivå med hektarskördar för de mest odlade vårsådda spannmålsgrödorna. År 2018 var det extrem sommartorka som drog ner skördenivåerna.

Kärnmajs och kolvmajs samredovisas

Den totala arealen redovisad som majs i lantbrukarnas ansökningar om arealersättning uppgick under 2025 till drygt 37 650 hektar. Merparten av arealen skördades som grönfoder, men 2 450 hektar tröskades eller skördades som kolvmajs. Andelen av arealen där hela majskolvar skördas och används som foder har ökat de senaste åren. Detta sätt att skörda klassas inte som grönfoder utan redovisas tillsammans med kärnmajs. Sockermajs för humankonsumtion räknas som en grönsak och ingår inte.

Kärnmajs och kolvmajs odlas framför allt i Skåne, Kalmar och Hallands län. Hektarskörden av tröskad majs, som är en mer värmekrävande och torktålig gröda, blev 7 280 kilo per hektar vilket är 8 % högre än föregående år och i nivå med femårsgenomsnittet. I Skåne län blev avkastningen 7 040 kilo per hektar år 2025.

Trindsäd

Höga hektarskördar av ärter och åkerbönor i flera län

Hektarskörden av ärter har beräknats till 3 640 kilo per hektar på riksnivå, vilket är 26 % högre än både femårsgenomsnittet och föregående års nivå. Jämfört med normskörden var 2025 års hektarskörd 12 % högre.

Det gynnsamma vädret under odlingsåret 2025 ledde till flera rekordnoteringar av ärter. I Örebro, Uppsala, Östergötlands och Västra Götalands län var hektarskördarna rekordhöga. Hektarskörden av ärter i Dalarnas län var däremot noterbart låg. Där var hektarskörden 42 % lägre än föregående år, till stor del beroende av obärgade arealer.

Hektarskörden av åkerbönor har beräknats till 3 780 kilo per hektar på riksnivå, vilket är den näst högsta noteringen hittills och 30 % högre än femårsgenomsnittet. I Götaland var hektarskördarna noterbart höga. Hektarskördarna i Västra Götalands, Östergötlands, Hallands och Skåne län var mellan 22 och 30 % högre än femårsgenomsnitten.

De vanligaste kommentarerna till skördenedsättningar av trindsäd under 2025 var viltskador orsakade av framför allt vildsvin och liggsäd från slagregn.

Större totalskördar av ärter och åkerbönor men mindre odling

Den totala skörden av ärter har beräknats till 85 000 ton under 2025, vilket var en ökning med 15 % jämfört med föregående år, och en ökning med 24 % jämfört med femårsgenomsnittet. Arealen med ärter som tröskades var 23 370 hektar, vilket var 3 % mindre än femårsgenomsnittet. Störst areal ärter under 2025 fanns, likt det tre föregående åren, i Uppsala län, 5 680 hektar.

Totalskörden av åkerbönor har beräknats till 56 600 ton under 2025. Den var 9 % större än föregående och i nivå med femårsgenomsnittet. Den tröskade arealen med åkerbönor har minskat de senaste tre åren. Den tröskade arealen åkerbönor var 14 970 hektar under 2025, vilket var den minsta arealen sedan 2010. I Västra Götalands län fanns likt tidigare år den största arealen åkerbönor, 5 230 hektar under 2025.

I figur D redovisas hur totalskördarna av ärter och åkerbönor har varierat under senare år. Ärter har ingått i skördestatistiken sedan år 1996, medan åkerbönor har varit med sedan 2004.

Oljeväxter

Rekordavkastningar av höstraps i Mälardalen och sydväst

På riksnivå blev hektarskörden av höstraps 3 810 kilo per hektar, vilket är den näst högsta noteringen som uppmätts. Jämfört med föregående års hektarskörd var den 19 % högre och jämfört med femårsgenomsnittet och normskörden var hektarskörden av höstraps 18 % respektive 16 % högre.

I Örebro län var hektarskörden den högsta i riket på 4 510 kilo per hektar, vilket också var rekord i länet. I Västra Götalands och Uppsala län var hektarskördarna också rekordhöga med skattningar på 4 190 respektive 4 170 kilo per hektar. I Uppsala län var hektarskörden också 36 % högre än femårsgenomsnittet. Även i Södermanlands och Hallands län var hektarskördarna av höstraps rekordhöga, 29 respektive 28 % högre än femårsgenomsnitten.

Det var fler kommentarer från lantbrukare än vanligt om rekordskördar av höstraps, framför allt i områdena kring Mälardalen. De vanligaste kommentarerna till obärgad höstraps var under 2025 orsakat av viltskador och utvintring.

Hektarskörden av vårraps blev 2 460 kilo per hektar på riksnivå vilket också är den näst högsta noteringen som uppmätts. Den är 2 % högre än föregående år och 10 % högre än femårsgenomsnittet. Jämfört med normskörden är den 20 % högre. Regionalt är hektarskördarna likt föregående år särskilt höga i vårrapsens nordliga odlingsområde. Detta till följd av möjligheten att en del höstraps funnits kvar vid omsådda fält som ökat på skördeutfallet.

Näst största totalskörden av raps och rybs hittills

Totalskörden av raps och rybs blev 401 200 ton under 2025, vilket är den näst största uppmätta skörden hittills. Den blev också 41 % större jämfört med föregående år och 18 % större än femårsgenomsnittet.

Totalt odlades det raps och rybs till tröskning på 111 420 hektar under 2025. Det är en ökning med 16 870 hektar jämfört med föregående år. Den relativt stora ökningen beror på att 2024 års areal av raps och rybs blev avsevärt mindre. Detta till följd av den nederbördsrika sensommaren 2023 då en betydande andel planerad höstrapssådd i framför allt Svealand uteblev. Den arealmässigt dominerande grödan i denna grödgrupp är höstraps och är även den gröda som ger högst avkastning per hektar. Den totala höstrapsarealen på riksnivå uppgick till 95 480 hektar under 2025, vilket är i nivå med 2020 och 2021 års arealer. Arealen med vårraps till tröskning uppgick till 14 590 hektar under 2025, vilket är i nivå med 2014 och 2022 års arealer.

I figur E redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan år 1996.

Högsta hektarskörden men minsta arealen av oljelin som noterats

Hektarskörden av oljelin blev 2 020 kilo per hektar på riksnivå under 2025, vilket tillsammans med hektarskörden 2004 är de högsta avkastningsnivåerna av oljelin som noterats. Hektarskörden var också 10 % högre än föregående års nivå och 30 % högre än femårsgenomsnittet. Jämfört med normskörden var hektarskörden av oljelin 22 % högre.

Totalskörden av oljelin har beräknats till 4 200 ton, vilket var 200 ton mer än föregående år. Arealen med oljelin uppgick till 2 080 hektar under 2025, vilket var 110 hektar mindre än föregående år och den minsta arealen som uppmätts sedan åtminstone 1995, då nuvarande tidsserie började 1996.

Merparten av oljelinarealen odlades som tidigare år i Östergötlands län och under 2025 odlades 36 % av oljelinarealen i detta län.

Grönfoder

Arealer skördade som grönfoder under 2025

Grönfoder benämns även helsäd, men avser alltid skörd av hela växten till grovfoder eller energi.

Av de arealer som redovisats som spannmålgrödor vid lantbrukarnas ansökningar om gårdsstöd skördades omkring 6 % som grönfoder under 2025, vilket är i nivå med föregående år. Under 2018 var denna andel 11 %, då ovanligt stora arealer av de ettåriga grödorna skördades som grönfoder för att lindra den grovfoderbrist som uppstod på grund av torkan. Under 2025 var det torka under större delen av våren men vädret blev mer omväxlande från och med maj månad. Enligt kommentarer från lantbrukare under 2025 så förekom det oplanerade grönfoderskördar av ettåriga grödor på grund av viltskador orsakade av vildsvin och gäss. Viltskador och vattenmättade fält var de främsta anledningarna till att fält med grönfoder förblev obärgat. Lantbrukare uppgav också att ett högt vilttryck förhindrar att grödor kan tas vid tröskmognad.

För ärter var andelen grönfoderskördad areal 1,5 %, jämfört med 0,6 % under föregående år och för åkerbönor var 2025 års andel 0,1 %, jämfört med 0,3 % under 2024. Motsvarande andel för raps och rybs var 0,2 % jämfört med 0,1 % föregående år. Av 2025 års oljelinodling skördades likt föregående år ingen areal som grönfoder.

Skörd från ettåriga grönfodergrödor

Skörd av ettåriga grönfoderväxter ingick för första gången i skördestatistiken under år 2011. De grödor och grödgrupper som redovisas är ”Stråsäd (exklusive majs) till grönfoder”, ”Majs till grönfoder” samt ”Andra ettåriga grödor till grönfoder”.

Skördeuppgifter för ettåriga grödor skördade som grönfoder redovisades tidigare som ensilage med 30 % torrsubstanshalt (ts-halt), men från och med 2018 i stället med 100 % ts-halt. Ändringen underlättar jämförelser av kvantiteter mellan olika foderslag som tillvaratas som grönfoder.

Den totala grovfoderskörden består både av skörd från slåttervall och ettåriga grönfoderväxter. Den totala skörden av ettåriga grönfoderväxter svarade under 2025 för 12 % av årets totala grovfoderskörd. Andelen total skörd av ettåriga grönfoderväxter av den totala grovfoderskörden har tidigare år varierat mellan 7 och 13 %. Den högsta noteringen på 13 % var under 2023, då det var väldigt vanligt med oplanerad grönfoderskörd av ettåriga växter till följd av försommartorka.

Andelen total skörd av ettåriga grönfoderväxter av den totala grovfoderskörden var störst i Hallands, Gotlands och Skåne län. Där var andelen ettåriga grönfoderväxter 24, 22 respektive 21 %. En stor andel fanns också i Kalmar län, med 17 %. Det är i dessa län samt Västra Götaland som grönfodermajs odlas i stor utsträckning.

På riksnivå kom de största grönfoderkvantiteterna från majs som skördats som grönfoder. Totalt skördades 368 300 ton torrsubstans under 2025, vilket var den största mängden sedan mätningarna påbörjades. Arealen med grönfodermajs var 35 200 hektar, den högsta sedan mätningarna påbörjades och en ökning med 21 % jämfört med 2024. Den stora ökningen beror mestadels på att majsarealer tidigare rapporterade under grödgruppen Grönfoder (grödkod 80) med underkoden ”majs”, från och med 2025 rapporteras under kategorin grönfodermajs. Skörden av stråsädesgrödor exklusive majs till grönfoder blev 133 900 ton torrsubstans, en ökning med 11 % jämfört med föregående år. Skörden från andra ettåriga grödor som skördats som grönfoder har beräknats till 82 400 ton torrsubstans, vilket är en minskning med över en tredjedel jämfört med föregående år och den minsta skörden sedan 2018. Minskningen beror mestadels på ovan nämnda förändring där majsarealer flyttats över till kategorin grönfodermajs.

Den totala skörden av ettåriga grönfoderväxter uppgick under 2025 till 584 600 ton torrsubstans.

I figur F redovisas hur de totala grönfoderskördarna har varierat under de femton år som skörd av ettåriga grönfoderväxter ingått i skördestatistiken. Det har varit en uppåtgående trend för majs under hela tidsserien.

Information om grödor inom grödgruppen Grönfoder (grödkod 80)

Liksom tidigare består uppgifterna om Andra ettåriga grödor till grönfoder bland annat av skörden från de arealer som lantbrukarna redovisat som ärter, åkerbönor, raps, rybs och oljelin, och som skördats som grönfoder.

Den största andelen av skörden av Andra ettåriga grödor till grönfoder kommer under 2025, på samma sätt som under de föregående åren, dock från de arealer som lantbrukarna redovisat som just ”Grönfoder” (grödkod 80) i sina ansökningar om gårdsstöd.

Från och med år 2018 finns information om vilka grödor som ingår i grödgruppen grönfoder (grödkod 80). Grödarealerna för 2025 redovisas i Tablå A. Störst var arealen med blandsäd (blandningar av stråsäd och baljväxter), därefter följer i storleksordning vårkorn, havre och proteingrödsblandningar (baljväxter/spannmål).

Vid beräkningen av totalskördar har grödarealerna från grödgruppen grönfoder (grödkod 80) inte flyttats till sin ifrågakommande gröda (undantaget majs). I gruppen Andra ettåriga grödor till grönfoder, ingår därför även den spannmålsodling som inte kunnat särskiljas för att tillhöra grödgruppen Stråsädesgrödor exklusive majs.

Potatis

Totalskörden av matpotatis ökade med 15 %

Totalskörden av matpotatis år 2025 var 546 000 ton på riksnivå. Det är en ökning med 69 500 ton (15 %) jämfört med 2024 års slutliga totalskörd. Årets skörd är 13 procent större än femårsgenomsnittet.

Fyra län dominerade odlingen av matpotatis: Skåne, Hallands, Östergötlands och Västra Götalands län. Tillsammans stod de för 80 % av landets totala matpotatisskörd.

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis var 35 130 kilo per hektar år 2025. Det är 7 % högre än 2024 års slutliga hektarskörd och 8 % högre än femårsgenomsnittet. Årets hektarskörd är den näst högsta sedan officiella statistiken började registreras på 1970-talet, endast överträffat av rekordåret 1997.

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå beräknas den till 25 290 kilo per hektar. Omkring 10 % av matpotatisarealen i landet var färskpotatisodlingar.

När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därför den skattade hektarskörden.

Arealen för matpotatis, som används för beräkning av totalskörd, var på riksnivå 15 540 hektar år 2025. Det är 7 % större än 2024 års historiskt låga areal.

I figur G redovisas hur den totala skörden av matpotatis har varierat sedan år 1996.

Till matpotatis räknas, förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion, även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera, samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar och kolonilotter ingår inte i denna statistik. Vid beräkningen av totalskörden används den reducerade hektarskörden, som räknats ned för den del som inte är konsumtionsduglig, det vill säga för bortsortering och småfallande potatis.

Stärkelsepotatisskörden historiskt stor

Den totala skörden av potatis för stärkelse var 456 600 ton år 2025. Det är en rekordstor skörd av potatis för stärkelse. Skörden ökade med 56 600 ton (13 %) jämfört med 2024 års slutliga totalskörd och ligger 25 % över femårsgenomsnittet. En faktor bakom den kraftiga ökningen är att den större odlingsarealen för stärkelsepotatis i kombination med goda skördeförhållanden. Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län.

Hektarskörden år 2025 var 43 130 kilo per hektar. Skillnaden i hektarskörd jämfört med 2024 eller med femårsgenomsnittet är inte statistiskt säkerställd, inte heller när uppgifter redovisas per län.

Arealen stärkelsepotatis inklusive utsädesodlingar, uppgick år 2025 till 10 540 hektar. Det är en ökning med 1 440 hektar, motsvarande 16 %, jämfört med 2024. Detta är den största odlingsytan för stärkelsepotatis på över 40 år.

Utöver den skörd av potatis för stärkelse som redovisas här kan det tillkomma kvantiteter som redovisats som matpotatis, men som i stället kommit att användas för produktion av potatisstärkelse. I hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.

I figur H redovisas hur den totala skörden av potatis för stärkelse har varierat sedan år 1996.

Slåttervall

Höga vallskördar i mellersta delarna av Sverige

På riksnivå har den totala bärgade skörden av slåttervall beräknats till 4 442 300 ton torrsubstans. Förstaskörden har beräknats till 2 537 800 ton och återväxten till 1 904 500 ton.

Hektarskörden blev 5 310 kilo torrsubstans på riksnivå, vilket är den näst högsta uppmätta siffran på 2000-talet efter föregående års rekordnotering. Den första hektarskörden blev cirka 6 % högre och återväxten cirka 3 % högre än femårsgenomsnittet för 2020–2024. Jämfört med föregående rekordår blev förstaskörden 3 % lägre och återväxten 8 % lägre. Till skillnad från det milda sommarvädret med regelbundna regnskurar föregående år så dominerades vädret i juli månad 2025 av högsommarvärme och torka. Under 2025 var både hektarskördens och totalskördens återväxt en fjärdedel lägre än första skörden.

I produktionsområdena Mellersta Sveriges skogsbygder, Svealands slättbygder och Nedre Norrland var hektarskördarna för den totala vallskörden mellan 12–14 % högre än femårsgenomsnitten i områdena. På länsnivå så var hektarskördarna i Örebro och Gävleborgs län 29 respektive 28 % högre än femårsgenomsnitten. Även i Södermanlands och Västernorrlands län var hektarskördarna noterbart höga där de var 22 % högre än femårsgenomsnitten i länen. Den högsta beräknade hektarskörden var likt föregående år i Kalmar län där den under 2025 beräknats till 6 860 kilo per hektar.

I Hallands, Västra Götalands, Norrbottens, Skåne och Jönköpings län var hektarskördarna för den totala vallskörden i stället mellan 3–10 % lägre än femårsgenomsnitten. I de ovan nämnda Götalandslänen var nederbördsmängderna lägre än normalt under senare delen av säsongen. Detta i framför allt augusti och oktober månad vilket påverkade slutliga återväxtskördar negativt. I Skåne län var återväxten 19 % lägre än femårgenomsnittet i länet. I Norrbottens län som tillhör den nordligaste delen av landet så var temperaturerna mycket högre än normalt under juli månad och september månad var rekordvarm. Detta i kombination med lägre nederbördsmängder påverkade valltillväxten negativt.

I figur I redovisas hur den totala skörden av slåttervall har varierat sedan år 2002.

Samtliga skördeuppgifter för slåttervall redovisas från och med 2018 med 100 % torrsubstanshalt för att förbättra jämförbarheten med andra grödor som tillvaratas som grönfoder.

Det är bara skördad vall från slåttervallar som har beräknats. Skörd från vallar som enbart betas samt återväxt som tillvaratas som bete ingår inte i undersökningen.

De skattade arealerna under 2025 uppgick till:

• Slåttervall 836 530 hektar
• Betesvall 183 520 hektar
• Ej utnyttjad vall 35 420 hektar

Den totala arealen slåtter- och betesvall var på samma nivå som 2024.

Den areal som redovisas som ej utnyttjad vall är dels arealer som bara slås av för att hålla landskapet öppet eller används för gröngödsling, dels viltskadade arealer som blivit så förstörda att de inte varit möjliga att skörda.

Skördeskillnader mellan olika typer av företag

I figur J visas hektarskörden i medeltal för riket samt hektarskörden uppdelad på fem olika driftsinriktningar. Alla uppgiftslämnande företag har delats upp utifrån sin huvudsakliga produktion enligt Jordbruksverkets typologi som redovisas i statistikrapporten ”Jordbruksföretagens driftsinriktning 2023” (JO 0105).

För småbruk uppgick hektarskörden av slåttervall 2025 till 32 % av skörden för företag med mjölkproduktion. För spannmålsföretag och företag med övrig nötkreatur blev skörden 63 respektive 72 % av mjölkföretagens hektarskörd.

Övriga nötkreatursföretag stod för 36 % av den totala skördade mängden vall, mjölkföretagen för 35 % och företagen med spannmål för 21 %. Småbruk och företag med blandad husdjursskötsel stod för sammanlagt 6 % av den totala bärgade skörden.

Kategorin spannmål är företag som i huvudsak har spannmålsodling samt vallodling utöver eget behov. Här finns bland annat gårdar med hästar och gårdar som producerar vallfoder för försäljning eller vall till biogasproduktion. I kategorin blandad husdjursskötsel ingår till exempel gårdar med får och getter. Småbruk är företag där den beräknade arbetstiden i lantbruksföretaget understiger 400 timmar/år.

Odlingsbetingelser

Väderförhållanden

Torra väderförutsättningar under både skörd och höstbruk under 2024 lade grunden för en rekordstor höstsådd av spannmålsgrödor. En relativt torr och snöfattig vinter bidrog till att övervintringen av de höstsådda grödorna var god. De lägre vattennivåerna ledde till att 2025 års vårbruk påbörjades tidigare än vanligt i stora delar av landet och det torra vädret höll i sig under resten av våren. Trots en nederbördsfattig vår så bidrog det svala vädret i framför allt maj månad till att förmildra torkstress hos grödorna. Under senvåren och tidig sommar så blev vädret mer omväxlande och nederbördsrikt. Det följdes av en period av högsommarvärme i juli månad och i Norrland så var denna månad flera grader varmare än normalt. Tröskningssäsongen i Götaland kunde komma i gång ovanligt tidigt till följd av det utdragna uppehållsvädret. Den varma och torra hösten skapade också goda förutsättningar för upptagning av potatis i stora delar av landet. Det ihållande torrare vädret under sensäsongen hämmade samtidigt återväxten av vallgrödor. I början av september drabbades framför allt Västernorrlands län av regnoväder och översvämningar som senarelade, eller omöjliggjorde skörd.

Obärgade arealer

Det torrare vädret under sensommar och tidig höst innebar att tröskningssäsongen fick en god start vilket underlättande bärgningen av tidigt tröskmogna grödor i framför allt Götaland. I genomsnitt för hela landet beräknas att 0,6 % av spannmålsarealen förblev obärgad under 2025, vilket är 0,4 procentenheter mindre än genomsnittet för 2020–2024. Jämfört med 2023, då skördeperioden påverkades negativt av höga nederbördsmängder, blev den obärgade spannmålsarealen 1,7 procentenheter mindre. För raps och rybs blev den obärgade arealen 0,5 % under 2025, en minskning med 0,4 procentenheter.

För ärter och åkerbönor blev däremot den obärgade arealen på riksnivå 2,1 % respektive 1,1 %, vilket är en ökning med 1,0 respektive 0,4 procentenheter jämfört med föregående år.

Av de ettåriga grödarealerna som var avsedda att skördas som grönfoder förblev 670 hektar, eller 0,7 %, obärgade. Mer detaljerad statistik än så redovisas inte på grund av en betydande osäkerhet i beräkningsunderlaget.

Obärgade arealer för matpotatis beräknas totalt uppgå till 240 hektar. Genomsnittet för de föregående fem åren var 280 hektar. Obärgade arealer stärkelsepotatis beräknas vara marginella.

Viltskador den vanligaste kommentaren från lantbrukarna

Många lantbrukare lämnar spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkar skörderesultatet. De vanligaste kommentarerna som förklaring till antingen låga skördenivåer eller obärgade arealer under 2025 var viltskador. Skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, gäss och tranor förekom ofta som en förklaring till låga skördenivåer. Även höga nederbördsmängder och liggsäd var vanliga kommentarer i Norrland.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och skörd också med två prickar. När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-).

Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra, vilket indikeras av de höga medelfelen, som dock i sig är osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten ofta är liten och varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag.

När det gäller fördelningen av vallarealen mellan slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall är uppgifterna för ej utnyttjad vall mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om fördelningen av vallarealen redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag med vall.

Grödarealerna baseras på den slutliga statistiken om jordbruksmarkens användning som publicerades i oktober 2025 (JO0104) och grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De spannmåls-, trindsäds- och oljeväxtarealer avsedda för tröskning som redovisas i denna statistikrapport har dock minskats med skattade arealer skördade som grönfoder.

Tabeller

Kartor

Karta 1. Produktionsområden (PO8) png, 42.9 kB.

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

I denna statistikrapport redovisas slutlig statistik på regional nivå om 2025 års skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall. Resultaten baseras på en rikstäckande urvalsundersökning där lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet för spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall. I juni 2026 redovisas 2025 års skörderesultat uppdelat för ekologisk respektive konventionell odling.

Sedan lång tid tillbaka har årliga uppskattningar av skördar inom jordbruket i Sverige redovisats. Skördeuppskattningar enligt den så kallade objektiva metoden infördes i början av 1960-talet, genomfördes av SCB och utformades då främst för skördeskadeskyddets behov av statistik som beräkningsunderlag. Därigenom uppfylldes i huvudsak även andra behov av skördestatistik. Det statliga skördeskadeskyddet upphörde efter 1987 års skörd då ansvaret övertogs av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). När även detta skydd avvecklades 1995 åtog sig staten ett övergripande ansvar för skördeskador av naturkatastrofkaraktär.

Under andra hälften av 1990-talet förändrades undersökningsmetoderna och den så kallade objektiva metoden med provtagningar i fält upphörde. För spannmål, trindsäd och oljeväxter baseras skördestatistiken från och med 1998, för potatis från och med 1999, på insamling av uppgifter från jordbrukarna. Skördestatistiken för vall upphörde 1998 och återinfördes igen 2002 och baseras sedan dess också på insamling av uppgifter från jordbrukarna.

Skördestatistiken ingår i Sveriges officiella statistik. Denna statistik är till stor del EU-reglerad, eftersom uppgifter om skördar för olika grödor ska redovisas till EU enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 2023/1538 av den 25 juli 2023 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2379 av den 23 november 2022 vad gäller statistik över grödproduktion.

Så tar vi fram statistiken

Skördestatistiken baseras på uppgifter från fyra olika urval av jordbruksföretag. Som urvalsram används Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. Urvalen drogs bland de jordbruksföretag som år 2025 brukade mer än fem hektar åkermark. Här ingår både ekologiskt och konventionellt odlade arealer.

Datainsamlingen sker genom att jordbrukarna lämnar sina skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare.

Från varje jordbruksföretag samlas information in om total bärgad kvantitet av varje gröda. För kärnskörd respektive fröskörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter efterfrågas även kvantiteternas vattenhalt. För spannmål omräknas de uppgivna kvantiteterna till 14,0 % vattenhalt. För trindsäd görs omräkning till 15,0 % vattenhalt och för oljeväxter till 9,0 %. För skörd av grönfoder efterfrågas kvantiteternas torrsubstanshalt. De uppgivna kvantiteterna omräknas från och med 2018 till 100 % torrsubstansvikt. Denna förändring har gjorts för att underlätta jämförelserna med skörd av slåttervall, som också redovisas med 100 % torrsubstanshalt från och med 2018. Tidigare omräknades grönfoderkvantiteterna till sin vikt i form av ensilage med 30 % torrsubstanshalt.

Vid skattningen av totalskördar används slutlig statistik om grödarealer publicerad i statistikrapporten ”Jordbruksmarkens användning 2025” (JO0104), samt grödarealer från Lantbruksregistret för grödor som inte finns redovisade där. Vid redovisning av kärnskörd respektive fröskörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter har dock grödarealerna från den slutliga arealstatistiken minskats med arealer skördade som grönfoder.

För potatis framräknas reducerade hektarskördar, som erhålls genom att korrigera ned den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande (knölar mindre än 35 mm i diameter). Reduceringarna sker med hjälp av standardtal, som baseras på uppgifter från 1987–1998 års objektiva skördeuppskattningar. För matpotatis görs ingen korrigering för småfallande när potatisen skördats som färskpotatis. För potatis för stärkelse görs inte heller någon korrigering för småfallande.

I samband med datainsamlingen av uppgifter om skörden av slåttervall insamlas även uppgifter om den totala vallarealen med uppdelning på slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall. Skördeundersökningen har begränsats till att endast omfatta slåttervall, första skörd samt återväxt på slåttervallen. Återväxt som tillvaratagits genom bete eller rena betesvallar ingår inte. Det är alltså inbärgad skörd som skattats. Redovisning sker av hektarskörd och total första skörd, hektarskörd och total skörd av återväxt samt hektarskörd och total skörd för hela den inbärgade vallskörden. Vid flera återväxtskördar är dessa sammanslagna och redovisas som en återväxtskörd. Insamlade kvantitetsuppgifter omräknas från och med 2018 till 100 % torrsubstansvikt. Tidigare omräknades kvantiteterna till sin vikt i form av hö med 83,5 % torrsubstanshalt.

Vid beräkning av hektarskördar tas hänsyn till obärgade arealer på så sätt att skörden från dessa arealer sätts till noll. Stora obärgade arealer sänker alltså hektarskörden. Säkerheten i bearbetningsprocessen bedöms vara god.

För län, produktionsområden och riket görs skattningar utifrån det underlag som finns tillgängligt inom respektive region. De redovisade uppgifterna för riket är således inte en summa av skattningarna för länen eller produktionsområdena, utan utgör en egen skattning, som kan skilja sig från summan.

Statistikens tillförlitlighet

För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på uppgifter från ett urval av företag redovisas i tabellerna relativa medelfel för skattade hektarskördar, totalskördar, obärgade arealer och grönfoderarealer. I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (medelfelet) i skattningarna, som främst avspeglar urvalsfel och andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom exempelvis systematiska mätfel.

Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd på 4 500 kg/ha och ett medelfel på 3,0 % (det vill säga 135 kg/ha) kan man med liten felrisk (5,0 %) säga att intervallet 4 500 ± 1,96 x 135 (det vill säga 4 235–4 765 kg/ha) omfattar den verkliga hektarskörden, under förutsättning att de systematiska felen är små.

På motsvarande sätt kan man för en skattad andel obärgad areal på 16,0 % och ett skattat medelfel på 3,0 procentenheter med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 16,0 ± 1,96 x 3,0 % (det vill säga 10,0–22,0 %) omfattar den verkliga andelen, under förutsättning att de systematiska felen är små. Medelfelen för obärgade arealer och för arealer skördade som grönfoder är dock ofta osäkra i sig. Om de relativa medelfelen överstiger 35 % eller anges till 0 % kan de inte användas för att beräkna konfidensintervall.

Medelfelet för totalskörden kan vara större än medelfelet för hektarskörden. Anledningen är att arealjusteringen för grödor skördade som grönfoder är osäker.

För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter blev bortfallet av jordbruksföretag 13,0 %, varav vägrare 6,4 procentenheter. Bortfallet av undersökningsenheter för matpotatis var 13,2 % och för potatis för stärkelse 16,5 %. För vallundersökningen var bortfallet 16,4 %. Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel av betydelse.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration (JO0601) pdf, 1.2 MB.

• Kvalitetsdeklaration (JO0603) pdf, 1002.6 kB.

• Kvalitetsdeklaration (JO0606) pdf, 1 MB.

• Statistikens framställning (JO0601) pdf, 488.5 kB.

• Statistikens framställning (JO0603) pdf, 459.3 kB.

• Statistikens framställning (JO0606) pdf, 461.2 kB.

Summary in English

This report provides final data for the year 2025 on the yield per hectare and total production of cereal crops, dried pulses, oilseed crops, annual plants harvested green, potatoes and temporary grasses. The results are presented for counties, production areas and for all of Sweden.

Cereals, dried pulses and oilseed crops

The total harvest of cereal crops for the whole country is estimated at 6.44 million tonnes in 2025, which is the largest total harvest since 1984 and the second largest to date.

The total production of winter wheat is estimated at 3.58 million tonnes, which is the largest to date, and the total production of spring barley is estimated at 1.31 million tonnes which is 17% more than the five-year average.

The total production of peas is estimated at 85 000 tonnes, which is 24% more than last year’s harvest. The total production of field beans (Vicia faba L.) is estimated at 56 600 tonnes, on par with the five-year average.

The 2025 harvest of oilseed rape and oilseed turnip rape is estimated at 401 200 tonnes. This is the second largest harvest to date and 18% more than the five-year average. The total production of oil flax was estimated at 4 200 tonnes.

Since 1998, statistics on crop yields for cereals, dried pulses and oilseed crops have been based on an interview survey. Beginning in 2005, the farmers can also use data transfer by Internet for data delivery to Statistics Sweden.

The sample of the 2025 survey consists of 4 441 holdings. The survey was primarily carried out in October and November. Information was requested for total farm production in tonnes of these crops and their average moisture content. Yields per hectare at the farm level are calculated by dividing the production by the crop area of the farm. Unharvested crop areas are included and will lower the yield per hectare. Crop area statistics have been calculated from final statistics on usage of arable land. The figures on areas are based on data from the Swedish administrative database for agricultural subsidies, IACS. Crop areas cut as green fodder have been excluded when it comes to areas to produce grain. Unharvested areas and areas cut as green fodder are presented in separate tables.

Potatoes

The results are presented for table potatoes and potatoes for processing of starch. For the whole country, the total production of table potatoes is estimated at 546 000 tonnes. This is 69 500 tonnes (15%) more than in 2024 and 13% more than the last five-year average (2020–2024). 41 000 tonnes harvested as early potatoes are included in the total harvest. The yield for table potatoes is estimated at 35 130 kilos per hectare. This is 7% higher than in 2024.

The total production of potatoes for processing of starch is estimated at 454 600 tonnes, marking a record-high level. The statistics also include the production of seed potatoes for processing of starch. The yield for potatoes for processing of starch is estimated at 43 130 kilos. The area under starch potatoes reached 10 540 hectares in 2025. This is the largest cultivation area for starch potatoes in over 40 years.

The results for 2025 are based on a survey with a sample of 666 holdings for table potatoes and a sample of 158 holdings for potatoes for processing starch. The areas are based on statistics from IACS.

The tables show the total and reduced yields per hectare in kg and total production in metric tonnes. Relative standard errors are given for the yield per hectare and total production. Unharvested areas are presented in separate tables. As for the reduced yield, the yield per hectare of table potatoes is reduced for small, blighted, and green potatoes. The reduction for potatoes for processing of starch is made only for blighted potatoes. These reductions are made with standard values. When calculating the yields, unharvested areas are considered, which decrease the yield per hectare and consequently also decrease the estimated production. The unharvested area in 2025 was estimated to be nearly 2% for table potatoes.

Temporary grasses

The total production of temporary grasses is estimated at 4 442 300 tonnes and the yield per hectare at 5 310 kg dry matter per hectare (0% moisture content).

The results are based on a sample of 1 270 holdings.

The survey covers only temporary grasses harvested as hay, haylage or silage including regrowth. It does not cover temporary grazings or regrowth from temporary grasses which are grazed.