Jordbruksmarkens användning 2026. Preliminär statistik

Anm. Värdena är avrundade till närmaste 100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden.

• Består av råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd.
• Baljväxter består av ärter, åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor.
• I vall och grönfoderväxter ingår majs, grönfoderväxter samt slåtter- och betesvall.
• Vall för fröskörd, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning.
• Arealer som ej kunnat fördelas per gröda. Information om ospecificerad jordbruksmark finns i avsnitt ”Kort om statistiken”.
  

Den största förändringen i hektar mellan 2025 och 2026 är att arealen med spannmål minskar med 21 600 hektar. Det beror på att alla spannmålsgrödor utom havre minskar i areal. Träda respektive raps och rybs ökar i stället med 11 700 respektive 10 100 hektar.

Jämfört med 2025 minskar arealen med sockerbetor 16 %, vilket motsvarar 4 100 hektar. Av de grödor och grödgrupper som redovisas i tablå A svarar sockerbetor för den största procentuella förändringen mellan 2025 och 2026. Sockerbetor odlas oftast på kontrakt och odlarna har fått erbjudande om ersättning för att avstå från att odla sockerbetor 2026 eftersom det finns mycket socker i lager. De som avstår kan återkomma med odling 2027 enligt gällande kontrakt. Den största procentuella ökningen svarar potatis för med 11 %, vilket motsvarar 3 000 hektar.

I figur A visas förändringen för de fyra största grödgrupperna på åkermark mellan åren 2000 och 2026. Sedan år 2000 har spannmålsarealen minskat med nästan 20 % och är preliminärt 988 400 hektar i år.

Jämfört med 2000 har arealen med vall och grönfoderväxter samt raps och rybs preliminärt ökat med 22 % respektive 153 % till 2026. Arealen med träda minskade under samma period med 48 %. De största förändringarna i arealer skedde mellan 2000 och 2010. Då blev vall och grönfoderväxter den största grödgruppen och arealen i träda minskade kraftigt. Mellan 2007 och 2008 försvann kravet att en del areal måste ligga i träda.

Av figur B framgår att vall och grönfoderväxter i år, liksom 2025, upptar 38 % av den totala arealen jordbruksmark. I år odlas spannmål preliminärt på 33 % av jordbruksmarken. Betesmark och slåtteräng utgör tillsammans 15 %. Mark i träda och arealen med raps och rybs upptar 4 % vardera av jordbruksmarken. Endast en mindre del av arealen utnyttjas för odling av baljväxter, potatis, sockerbetor samt övriga växtslag. Årets preliminära statistik tyder främst på att andelen spannmål minskar jämfört med 2025.

Spannmål

Den totala spannmålsarealen är preliminärt 988 400 hektar år 2026. Det är en minskning med 2 % jämfört med 2025 och motsvarar 21 600 hektar. I figur C visas fördelningen mellan de olika spannmålsgrödorna. De tre största spannmålsgrödorna är vete, korn och havre. De svarar för 93 % av all spannmålsareal under 2026, vilket är oförändrat jämfört med 2025.

Det är små förändringar i hektar mellan 2025 och preliminär statistik för 2026 för de olika spannmålsgrödorna. Den största förändringen är att höstvete minskar med 10 200 hektar (-2 %). Vårrågvete som är den minsta spannmålsgrödan med 2 200 hektar svarar för den procentuellt största förändringen jämfört med 2025 (-11 %). Havre som odlas på 154 000 hektar är den enda spannmålsgrödan som odlas på större arealer 2026 än 2025. I tablå B redovisas jämförelser mellan slutlig statistik för 2025 och preliminär statistik för 2026. Jämfört med 2021 har arealen med spannmål minskat med 11 900 hektar (-1 %). I tabell 2 under avsnitt ”Tabeller” redovisas preliminära arealer för samtliga spannmålsgrödor 2026 fördelade på län.

Anm. Arealerna är avrundade till närmsta 100-tal, förändringar i hektar och procent är beräknade på faktiska värden.

Baljväxter

Gruppen baljväxter består av tre grödor/grödgrupper: ärter, åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor. Dessa redovisas var för sig fördelade på län i tabell 3 i avsnitt ”Tabeller”. Gröd­gruppen ärter, åkerbönor m.m. är i sin tur ett samlingsnamn för ärter (ej konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor.

Arealen som används till baljväxter är preliminärt 48 000 hektar i år. Det är en ökning med 4 400 hektar (+10 %) jämfört med år 2025, vilket redovisas i tablå C. Ärter, åkerbönor m.m. svarar för nästan hela ökningen, 4 300 hektar (+11 %). För konservärter och bruna bönor är det små förändringar i hektar. Men för bruna bönor som i år preliminärt odlas på 300 hektar blir den procentuella förändringen -35 %. Jämfört med 2021 har baljväxtarealen minskat med 1 900 hektar (-4 %).

Anm. Arealerna är avrundade till närmsta 100-tal, förändringar i hektar och procent är beräknade på faktiska värden.

Det är två dominerande grödor i redovisningsgruppen ärter, åkerbönor m.m. Det är grödorna ärter (ej konservärter) och åkerbönor som odlas på 27 200 hektar respektive 15 700 hektar. Arealen med ärter (ej konservärter) har ökat med 3 500 hektar (+15 %) och arealen med åkerbönor har ökat med 700 hektar (+5 %) jämfört med 2025. Tillsammans svarar de i år liksom förra året för 99 % av arealen i gruppen ärter, åkerbönor m.m. Resterande grödor i gruppen ärter, åkerbönor m.m. odlas på knappt 400 hektar.

Potatis och sockerbetor

Potatis upptar preliminärt 29 100 hektar år 2026 vilket är en ökning med 3 000 hektar (+11 %) jämfört med 2025. Ökningen beror på att arealen med stärkelsepotatis ökat med 3 400 hektar (+33 %). Arealen med matpotatis minskar i stället med 400 hektar (-3 %).

Matpotatisarealen består till 8 % av areal för odling av färskpotatis, vilket motsvarar ungefär 1 300 hektar och det är en ökning med knappt 100 hektar jämfört med 2025. Sockerbetsarealen minskar preliminärt med 4 100 hektar (-16 %) jämfört med 2025. Arealen med sockerbetor avgörs med största sannolikhet av hur avtalen för betodlarna är utformade. En del av den odling som enligt avtalen var planerad till 2026 har skjutits upp till 2027. I tablå D redovisas arealer för potatis och sockerbetor sedan 2021 och i tabell 4 under ”Tabeller” redovisas de var för sig fördelade på län.

Anm. Arealerna är avrundade till närmsta 100-tal, förändringar i hektar och procent är beräknade på faktiska värden.

Raps och rybs

Arealen raps och rybs ökar preliminärt med 10 100 hektar (+9 %) jämfört med 2025, till 121 700 hektar. Ökningen beror på att både höstraps respektive vårraps ökat med 4 800 respektive 5 100 hektar. Höstraps och vårraps svarar för 99 % av den totala arealen raps och rybs. Övriga grödor är vår- och höstrybs som odlas på 1 300 respektive 200 hektar. Arealen med höstrybs är den minsta på 2000-talet. Jämförelserna med 2025 redovisas i tablå E och i tabell 5 i avsnitt ”Tabeller” redovisas samtliga arealer för raps och rybs fördelade på län. Jämfört med 2021 har den totala arealen med raps och rybs ökat med 15 600 hektar (+15 %).

Anm. Arealerna är avrundade till närmsta 100-tal, förändringar i hektar och procent är beräknade på faktiska värden.

Vall och grönfoderväxter samt träda

Vall och grönfoderväxter består av majs, grönfoderväxter samt slåtter- och betesvall. Under avsnitt ”Tabeller” redovisas dessa separat fördelade på län i tabell 6. Preliminärt är den totala arealen vall och grönfoderväxter 1 127 900 hektar i år, vilket är en minskning med 6 100 hektar (-1 %) jämfört med 2025. Arealen med Slåtter- och betesvall har minskat med 11 800 (-1 %) till 1 043 700 hektar och majsarealen har ökat med 3 200 hektar (+8 %) till 40 800 hektar. Det är den största arealen med majs sedan grödan började redovisas separat 2008. Sedan 2021 har arealen med vall och grönfoderväxter ökat med 4 900 hektar. Utvecklingen för vall och grönfoderväxter samt träda redovisas i tablå F.

Anm. Arealerna är avrundade till närmsta 100-tal, förändringar i hektar och procent är beräknade på faktiska värden.

Mark som ligger i träda är åkermark som inte används till produktion av jordbruksprodukter. Det innebär att marken vanligtvis inte används till odling, skörd eller bete av djur. Träda kan bland annat vara svart (obevuxen) eller bevuxen med sådant som inte skördas till mat och endast i undantagsfall skördas som foder. Arealen i träda är preliminärt 128 500 hektar i år. Det är en ökning med 11 700 hektar (+10 %) jämfört med 2025. Areal i träda fördelad på län redovisas i tabell 6 tillsammans med vall och grönfoderväxter.

Övriga växtslag och ospecificerad åkermark

Övriga växtslag är en sammanslagning av fem olika grödgrupper: vall för fröskörd, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt andra växtslag. Andra växtslag består i sin tur av mindre åkergrödor som inte ingår i någon annan grupp. De fem kategorierna återfinns i tabell 7, under ”Tabeller”, för riket och fördelade på län. Arealen övriga växtslag är i år, 2026, preliminärt 52 100 hektar vilket är en ökning med 3 400 hektar (+7 %) jämfört med 2025. Vall för fröskörd är den största grödan och svarar för 16 700 hektar, det är den enda grödan som minskat jämfört med 2025. Även om arealen med oljelin har fördubblats jämfört med 2025 är oljelin den minsta grödan. I år odlas den preliminärt på 4 200 hektar. I tablå G redovisas skillnaderna mellan 2025 och 2026 för respektive gröda samt för ospecificerad åkermark. Mer detaljerad statistik om trädgårdsodling redovisas i annan separat statistik.

Anm. Arealerna är avrundade till närmsta 100-tal, förändringar i hektar och procent är beräknade på faktiska värden.

Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något stöd. Den är preliminärt 10 700 hektar år 2026, vilket är en ökning med 200 hektar (+2 %) jämfört med 2025. Hur mycket ospecificerad åkermark det finns per län och i Sverige totalt redovisas tillsammans med övriga växtslag i tabell 7. Mer information om ospecificerad mark finns under ”Det här beskriver statistiken” i avsnittet ”Kort om statistiken”.

Betesmark och slåtteräng

Betesmark och slåtteräng täcker preliminärt 455 400 hektar i år 2026. Det är preliminärt en ökning med 3 400 hektar (+1 %). Betesmark och fäbodbete ökar preliminärt med 1 200 hektar vardera. För fäbodbete motsvarar det 8 %. I övrigt är det relativt små förändringar jämfört med 2025. Alvarbete, skogsbete respektive mosaikbete ökar med 400, 300 respektive 100 hektar. Ökningen motsvara 1–2 % jämfört med 2025. Skillnaderna mellan 2025 och 2026 redovisas i tablå H tillsammans med arealer för de senaste åren.

Anm. Arealerna är avrundade till närmsta 100-tal, förändringar i hektar och procent är beräknade på faktiska värden.

Betesmark och slåtteräng består av 82 % betesmark, 6 % alvarbete, 4 % vardera av skogsbete och fäbodbete, 2 % vardera av slåtteräng och mosaikbetesmarker samt 1 % av ospecificerad betesmark. I redovisningsvariabeln mosaikbetesmarker ingår förutom mosaikbetesmarker även det som benämns gräsfattiga marker i stödansökningarna. I tabell 8, i avsnitt ”Tabeller”, redovisas arealerna för de olika betesmarkstyperna samt för betesmark och slåtteräng totalt fördelade på län och för riket.

Jordbruksmarkens fördelning per län

Av tablå I framgår att en stor del av landets åkermark, precis som tidigare år, finns i Västra Götalands och i Skåne län år 2026. Sammanlagt finns preliminärt 888 200 hektar åkermark i dessa län, vilket motsvarar 35 % av den totala åkermarken i Sverige. Störst areal med betesmark och slåtteräng finns i Kalmar län med 72 500 hek­tar, följt av Västra Götalands län med 67 000 hektar samt Skåne län med 54 100 hektar. Betesmark och slåtteräng som finns i de här tre länen motsvarar 42 % av all betesmark och slåtteräng i Sverige.

I de flesta län minskar eller ökar jordbruksmarken med upp till 400 hektar. I tre län är den preliminära förändringen större. I Skåne län finns den största förändringen mellan 2025 och 2026, där ökar arealen med jordbruksmark med 1 600 hektar. Även i Västra Götalands län och i Jämtlands län ökar arealen med jordbruksmark. Ökningen är 1 300 respektive 1 000 hektar. Statistiken för 2026 i tablå I redovisas i tabell 9 som finns under ”Tabeller”.

Anm. Arealerna är avrundade till närmsta 100-tal, förändringar i hektar och procent är beräknade på faktiska värden.

Jämförelse mellan preliminär statistik för 2025 och slutlig statistik för 2025

Genom att titta på förändringar mellan preliminär och slutlig statistik för tidigare år kan man få en känsla för hur olika grödor/grödgrupper kan komma att ändras mellan preliminär och slutlig statistik för 2026. Uppgifterna i denna statistikrapport baseras på ett preliminärt Lantbruksregister (LBR) för 2026 där bland annat stödansökta arealer för 2026 finns med. Hur stora ändringar det blir mellan preliminär och slutlig statistik beror till störst del på hur stora arealer som har stödansökts när preliminärt LBR skapas jämfört med när slutligt LBR skapas. Information om preliminärt LBR finns i Kvalitetsdeklarationen i avsnittet ”Metod och kvalitet” och vilka datum som gäller för att söka stöd 2026 finns i avsnitt ”Kort om statistiken”.

I tablå J finns information om den preliminära och den slutliga statistiken för 2025. Där redovisas även skillnader mellan preliminär och slutlig statistik för 2025 i hektar och procent. Totalt juste­rades jordbruksmarken ned med knappt 700 hektar från preliminär till slutlig statistik 2025. Åkermarken justerades upp 1 300 hektar medan arealen betesmark och slåtteräng justerades ned med drygt 1 900 hektar.

Jämfört med de senaste åren, 2020-2024, var ändringen mellan preliminär och slutlig statistik för 2025 relativt liten. Spannmål, träda samt vall och grönfoderväxter är de grupper som justerats mest mellan preliminär och slutlig statistik 2025. Spannmål justerades ned med 2 700 hektar och träda justerades upp med lika stor areal. Förändringen för spannmål beror bland annat på att både höstvete och havre justerades ned. Även vall och grönfoderväxter justerades upp, justeringen var 1 600 hektar.

Anm. Arealerna är avrundade till närmsta 100-tal, förändringar i hektar och procent är beräknade på faktiska värden.

Den största procentuella förändringen under 2025 var för blandsäd respektive höstrybs. Justeringen var 12 % ökning respektive 7 % minskning. För flertalet redovisningsgrupper brukar det vara små eller inga procentuella förändringar mellan preliminär och slutlig statistik. Den totala spannmålsarealen, arealen för raps och rybs samt arealen till övriga växtslag minskar generellt mellan preliminär och slutlig statistik. År 2022 var dock undantagsår för spannmål då arealen i stället ökade med 1 900 hektar från den preliminära till den slutliga statistiken.

Blandsäd, som ingår i spannmål, vall och grönfoderväxter samt träda har ökat mellan preliminär och slutlig statistik varje år under perioden 2020–2024 liksom för 2025. För blandsäd har ökningen varit upp till 1 400 hektar årligen medan ökningen för träda har varierat mellan 1 500 hektar och 14 900 hektar. Vall och grönfoderväxter har ökat mellan 100 hektar och 9 400 hektar mellan preliminär och slutlig statistik under perioden 2020–2024.

Tabeller

All vår statistik om jordbruksmarkens användning finns i Jordbruksverkets statistikdatabas

Samtliga tabeller nedan inkluderar endast preliminär statistik för 2026.

Kort om statistiken

Här följer en kortfattad beskrivning av statistikens omfattning, hur den tas fram och dess kvalitet. Mer detaljerad information finns i dokumenten "Statistikens framställning" och "Kvalitetsdeklaration" som finns länkade under avsnittet "Metod och kvalitet” nedan.

Definitioner och förklaringar

Åkermark definieras som mark som används till växtodling eller är i sådant tillstånd att den kan användas till växtodling. Marken ska kunna användas till växtodling utan någon annan förberedelse än användande av vanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Exempelvis är mark med många stora stenar oftast inte lämplig att använda till växtodling och räknas därmed inte som åkermark. Mark som används till fruktodling eller som plantskola samt mark med odling av energiskog räknas också som åkermark. Åkermark som används till bete räknas fortfarande som åkermark.

Betesmark och slåtteräng är mark som används till bete och som inte är lämplig att plöja. På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren. Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark.

Det här beskriver statistiken

Sedan lång tid tillbaka genomförs årliga statistiska undersökningar i Sverige för att redovisa jordbrukets struktur i juni månad. Undersökningarnas omfattning varierar. Vissa år berörs samtliga jordbruksföretag av undersökningarna medan enbart ett urval av jordbruksföretagen berörs andra år. Uppgifterna som samlas in ställs, tillsammans med data från register, årligen samman i Lantbruks­registret, LBR. Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, skötsel av lantbruksdjur och/eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning.

Den population som denna preliminära statistik ska belysa utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet som i maj 2026 ingick i ett preliminärt LBR, det vill säga, uppfyllde något av följande kriterier:

• brukade mer än 2,0 hektar åkermark
• brukade sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark
• bedrev yrkesmässig trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilandsareal
• bedrev yrkesmässig trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta
• innehade djurbesättning som omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor, eller minst 50 grisar, eller minst 20 får och lamm, eller minst 1 000 fjäderfä (inklusive kycklingar)

De variabler som redovisas i denna statistikrapport är:

• antal hektar åkermark uppdelad på olika grödor
• antal hektar betesmark av olika slag

I Jordbruksverket statistikdatabas är statistiken uppdelad på företagsstorlek efter areal åkermark respektive areal jordbruksmark samt uppdelad på län och produktionsområde.

Karta med produktionsområden jpg, 1.1 MB.

Följande uppdelning görs för åkermark och betesmark:

• Spannmål: höstvete, vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, höstrågvete, vårrågvete, blandsäd.
• Baljväxter: ärter, åkerbönor m.m., konservärter, bruna bönor.
• Grönfoder och vall: majs, grönfoderväxter, slåtter- och betesvall.
• Potatis, sockerbetor: matpotatis, potatis för stärkelse, sockerbetor.
• Raps, rybs och oljelin: höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs, oljelin.
• Träda och övriga grödor på åkermark: vall för fröskörd, energiskog, trädgårdsväxter, andra växtslag, träda, ospecificerad åker.
• Betesmark och slåtteräng (ej åker): betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbetesmark, ospecificerad betesmark.
  

Ospecificerad mark

Ospecificerad mark är sådan mark som jordbruksföretagen inte söker stöd för och utgör ungefär 0,5 % av den totala jordbruksmarken. I statistiken har ospecificerad åkermark funnits från och med 2000, då stödansökta arealer började användas i stället för att jordbrukarna skulle svara på en årlig undersökning. I samband med en undersökning till samtliga jordbruksföretag 2013 gjordes en extra undersökning till flera företag som inte sökt stöd. Företagen fick svara på vilka grödor de odlar på åkermark. Resultatet visade att drygt 85 % av marken var slåtter- och betesvall på åker och cirka 10 % var träda. Resterande åkermark användes till bland annat spannmål, raps och rybs samt trädgårdsväxter.

Så tar vi fram statistiken

Statistiken i denna statistikrapport baseras på arealer i preliminärt Lantbruksregister (LBR). Uppgifterna om arealer i LBR bygger i första hand på uppgifter i Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd (IAKS) avseende 2026, men även i mindre grad på uppgifter från en undersökning enligt följande:

• För de jordbruksföretag som ansökte om arealbaserade stöd år 2026 används de ansökta arealerna i IAKS.
• För de jordbruksföretag som inte ansökte om arealbaserade stöd år 2026 används främst uppgifter från två undersökningar som gällde för 2023. Den ena undersökningen gällde samtliga jordbruksföretag 2023, medan den andra gällde samtliga företag med trädgårdsodling 2023. Även urvalsundersökningar avseende trädgårdsproduktion för andra år har använts.
  Areal­informationen som hämtas från dessa undersökningar är den areal som benämns ospecificerad åkermark respektive ospecificerad betesmark och utgör ungefär 0,5 % av den totala jordbruksmarksarealen.
  I undersökningen till samtliga jordbruksföretag 2023 lämnade företagen information om den totala åkermarksarealen och den totala betesmarksarealen. Detta innebär att vi inte vet vilka grödor de odlade om de inte söker stöd.
  

Statistikens tillförlitlighet

I denna statistik förekommer täckningsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. Dessa fel bedöms sammantaget ha liten inverkan på statistikens tillförlitlighet. Urvalsfel förekommer inte, eftersom denna statistik baseras på uppgifter från samtliga jordbruksföretag i den statistiska ramen. I kvalitetsdeklarationen finns mer information om statistikens tillförlitlighet i avsnitt 2 Tillförlitlighet.

För enstaka arealer har grödan ändrats jämfört med i stödansökan. Det beror på vad som är rimligt att odla i norra Sverige och att vissa typer av betesmark inte kan finnas i hela landet. För 2026 ändrades grödan för knappt 50 hektar. Ändringarna beskrivs i dokument ”Statistikens framställning”, avsnitt 2.5 Bearbetningar.

Jordbrukarnas redovisning av fäbodbeten bygger i vissa fall på behovet av betesmarksareal för nötkreatur i stödsammanhang. Jämförelser av fäbodbeten mellan åren bör göras med försiktighet.

Företag brukar inte alltid exakt den mark de söker stöd för. Exempelvis så byter potatisodlare mark med andra odlare för att få en bra växtföljd. Detta medför bland annat att uppgifterna om antalet företag som odlar vissa grödor kan överskattas, medan statistiken om hektar per gröda stämmer.

Bra att veta

Datum för stödansökan

Sista dag för att söka stöd varierar mellan åren. I år, 2026, var sista dag för att göra stödansökningar den 9 april. I år gäller att för dem som lämnar in stödansökningar efter den 9 april minskar stödet med 1 % för varje arbetsdag som ansökan är försenad. Om stödansökan kommer in efter 4 maj i år får de sökande inga pengar alls. Det går att göra ändringar i inlämnad stödansökan. Till och med 15 juni kan de som söker stöd ändra sina stödansökningar genom att öka/minska arealer och byta grödkod. Till och med den 31 oktober kan hela eller delar av ansökan tas tillbaka av den som sökt.

Annan statistik

Det finns även annan statistik som visar hur stora arealer som används till olika grödor/grödgrupper. I statistikrapporten Jordbruksmarkens användning 2025, slutlig statistik redovisades definitiva uppgifter om jordbruksmarkens användning för 2025; i maj 2026 publicerades en statistikrapport med ekologiska arealer för 2025; hösten 2025 redovisades hur stora arealer som såddes under hösten 2025 och som beräknas skördas 2026.

I april 2026 redovisades bland annat slutliga skördar och skördade arealer av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2025.

Det finns också årlig statistik om trädgårdsodling. Viss statistik baseras på undersökningar till samtliga trädgårdsföretag, senaste rapporten är Trädgårdsodlingens produktion 2023. Resten av statistiken baseras på undersökningar till ett urval av trädgårdsföretagen.

I Jordbruksverkets rapport, Exploatering av jordbruksmark 2016–2020 redovisas hur mycket åker- och betesmark som har exploaterats respektive år, både på länsnivå och kommunnivå.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration pdf, 370.6 kB.
• Statistikens framställning pdf, 486.1 kB.

Summary in English

The total agricultural area is almost the same as 2025

Agricultural area consists of arable land and pasture and meadow. The preliminary agricultural area is almost 3 million hectares in 2026. The total area of arable land in the year 2026 is 2 527 800 hectares, according to preliminary statistics. This is almost the same as in the final statistics for 2025. Also, the total area of pasture and meadow is almost the same as in 2025 with 455 400 hectares.

The area of cereals has decreased

The total area under cereals is 988 400 hectares in 2026, according to preliminary statistics. This is a decrease by 21 600 hectares (-2 %) compared with 2025. More than 50 % of the area under cereals is wheat, and the area is 510 700 hectares. It is a decrease by 14 900 hectares (-3 %) compared with 2025.

The preliminary area of barley is 257 000 hectares, and the preliminary area under oats is 154 000 hectares in 2026. The area with barley decreases by 1 % and the area with oats are almost the same as 2025. The area under other cereals decreases by 5 000 hectares (-7 %) to 66 800 hectares. Other cereals include rye, triticale and mixed grain.

The area of oilseeds has increased

The area under rape and turnip rape is 121 700 hectares in 2026, according to preli­minary statistics. This is an increase by 10 100 hectares (+9 %) compared with 2025. Winter rape has the largest area of oilseed crops with 100 400 hectares in 2026, and it increased by 4 800 hectares compared with 2025. The area under grass and green fodder is 1 127 900 hectares in 2026, according to preliminary statistics. It is a decrease with 6 100 hectares (-1 %) compared with 2025.