Skörd för ekologisk och konventionell odling 2025

Totalt för riket odlades 14 % av åkerarealen ekologiskt under 2025.

Störst andel ekologiskt odlad åkerareal på länsnivå fanns under år 2025 i Värmlands län, följt av Jämtlands, Gävleborgs och Dalarnas län. I dessa län odlades 21–28 % av åkerarealen ekologiskt. I Skåne län var andelen ansluten areal minst, se figur B och karta 2.

På produktionsområdesnivå var andelen ekologiskt odlad åkerareal störst i Mellersta Sveriges skogsbygder och i Nedre Norrland, med 23 % respektive 21 % ekologiskt odlad åkerareal. I Götalands södra slättbygder var andelen minst, nästan 4 %. Se även karta 3. Karta 1 visar jordbrukets åtta produktionsområden, som delar in landet efter de naturliga förutsättningarna för jordbruk.

Ekologisk produktion godkänd för försäljning med ekologisk märkning

Grödor som odlats enligt reglerna för ekologisk odling är inte automatiskt godkända för försäljning som ekologiska. För att få märka och marknadsföra produkter som ekologiska måste produktionen kontrolleras och godkännas av ett godkänt kontrollorgan. Under 2025 var Kiwa Certification AB, SMAK Certifiering AB och HS Certifiering AB godkända kontrollorgan inom jordbruksområdet i Sverige.

Produktionen måste certifieras enligt EU:s gemensamma regler för ekologisk produktion, som är en grundnivå för att få sälja produkterna som ekologiska och få använda EU-märket för ekologisk produktion. Dessutom kan produktionen certifieras enligt KRAV:s eller Demeterförbundets regler, som i vissa avseenden är mer långtgående än EU-reglerna. Då får även KRAV:s respektive Demeterförbundets märke användas.

Följande begrepp används parallellt inom området ekologisk odling och kan därmed behöva förtydligas.

Omställd ekologisk areal: Från dessa arealer är produktionen godkänd för försäljning med ekologisk märkning.

Omställningsareal eller karensareal: Detta är arealer som brukats enligt certifieringsreglerna, men inte länge nog för att produkterna ska få säljas med ekologisk märkning. Under omställningstiden sker kontroll precis som för den omställda arealen.

Uppgifterna om ”total skörd från certifierad areal” och ”certifierad ekologisk skörd” i Statistiska meddelanden (SM) om Skörd för ekologisk och konventionell odling för åren 2003–2008 är jämförbara med ”total skörd från omställd areal” respektive ”ekologisk skörd godkänd för försäljning” i motsvarande SM och statistikrapporter från och med 2009.

Konventionell odling

Åkerareal för vilken det inte sökts ersättning för ekologisk odling har vid bearbetningen betecknats som konventionell odling. Bland dessa odlingar finns arealer som ligger nära den ekologiska odlingen vad gäller insatser av produktionsmedel.

Jämförelser mellan ekologisk och konventionell odling

De skördeskattningar som gjorts i denna statistikrapport avser den faktiska odlingen och redovisas både för riket totalt och regionalt uppdelat. Inom forsknings- och försöksverksamheten försöker man undvika skillnader som beror av belägenhet, jordartsskillnader, markstruktur med mera då olika typer av odlingssystem jämförs i planerade fältförsök. Så är inte fallet i denna redovisning eftersom uppgifterna avser den faktiska odlingen.

Inte bara odlingsmetoden påverkar skörderesultaten

Förutom de skillnader som finns i avkastning mellan de två odlingssystemen ekologisk och konventionell odling finns några andra aspekter som är värda att beakta när man ska analysera skillnader i skördenivå mellan ekologiskt och konventionellt odlade grödor i praktisk odling.

Vid jämförelse av odlingens belägenhet framgår det att arealerna med ekologisk odling i något större utsträckning finns i skogsbygd. Eftersom skördenivån normalt är lägre i skogsbygd än i slättbygd kan belägenheten medverka till en skillnad i skördenivå mellan odlingsmetoderna.

På samma sätt inverkar förhållandet att norra Sverige vanligen har en större andel areal med ekologisk odling än de södra delarna av landet, se figur B.

En annan aspekt som påverkar skördenivån i såväl konventionell som ekologisk odling är odlingens struktur. Hektarskörden ökar oftast med ökad odlingsstorlek. För potatis är odlingsarealen per gård vanligen mindre vid ekologisk odling än vid konventionell.

Odlingsbetingelser

Torra väderförutsättningar under både skörd och höstbruk under 2024 lade grunden för en rekordstor höstsådd av spannmålsgrödor. En relativt torr och snöfattig vinter bidrog till att övervintringen av de höstsådda grödorna var god. De lägre vattennivåerna ledde till att 2025 års vårbruk påbörjades tidigare än vanligt i stora delar av landet och det torra vädret höll i sig under resten av våren. Trots en nederbördsfattig vår så bidrog det svala vädret i framför allt maj månad till att förmildra torkstress hos grödorna. Under senvåren och tidig sommar så blev vädret mer omväxlande och nederbördsrikt. Det följdes av en period av högsommarvärme i juli månad och i Norrland så var denna månad flera grader varmare än normalt. Tröskningssäsongen i Götaland kunde komma i gång ovanligt tidigt till följd av det utdragna uppehållsvädret. Den varma och torra hösten skapade också goda förutsättningar för upptagning av potatis i stora delar av landet. Det ihållande torrare vädret under sensäsongen hämmade samtidigt återväxten av vallgrödor. I början av september drabbades framför allt Västernorrlands län av regnoväder och översvämningar som senarelade, eller omöjliggjorde skörd.

Spannmål

Ekologiskt odlade spannmålsskörden en tredjedel högre än under 2024

Den totala tröskade spannmålsskörden från ekologiskt odlade arealer uppgick under 2025 till 334 300 ton, vilket motsvarar en ökning med 33 % jämfört med 2024. Jämfört med genomsnittet för perioden 2020–2024 är det en minskning med 5 %. Den ekologiskt odlade spannmålsarealen var i nivå med 2024 års areal och gynnsamt väder bidrog till en ökning av spannmålsskörden.

Alla totalskördar av ekologiskt odlade höstsådda spannmålsgrödor ökade jämfört med föregående år. Den ekologiskt odlade totala höstveteskörden för riket har beräknats till 118 900 ton. Jämfört med fjolårsskörden är det en ökning med 51 %. I den ekologiskt odlade höstveteskörden ingår en stor andel av lågavkastande vetearter såsom dinkel, lantvetesorter, med flera.

Totalskörden av ekologiskt odlad blandsäd minskade med 3 000 ton, vilket motsvarar en minskning med ungefär 20 % jämfört med fjolårets totalskörd. Minskningen är främst en följd av att arealen minskade med 1 730 hektar eller 35 %. Hektarskörden ökade dock med 540 kg/ha eller 19 %.

Konventionellt odlade spannmålsskörden 25 % högre än under 2024

Den tröskade spannmålsskörden från konventionellt odlade arealer uppgick till 6 116 200 ton, en ökning med 25 % jämfört med 2024 och 25 % högre än femårsgenomsnittet.

Spannmålsskörden från konventionellt odlat vårkorn blev 1 259 900 ton vilket innebär en ökning med 150 500 ton jämfört med 2024. Den konventionella havreskörden ökade med 72 500 ton, och höstvete med 829 100 ton.

Hektarskördarna av höstsådda spannmålsgrödor högre än 2024

Torra väderförutsättningar under både skörd och höstbruk under 2024 lade grunden för en rekordstor höstsådd av konventionella spannmålsgrödor. En relativt torr och snöfattig vinter bidrog till att övervintringen av de höstsådda grödorna var god.

Både ekologiskt och konventionellt odlade höstsådda spannmålsgrödor gav på riksnivå avkastningsnivåer som var högre än sina respektive femårsgenomsnitt för 2020–2024.

För landet som helhet blev hektarskörden av ekologiskt odlat höstvete 35 % högre, och det konventionellt odlade höstvetet 15 % högre, än motsvarande nivåer under 2024.

Samtliga län hade hektarskördar av ekologiskt odlat höstvete som var signifikant högre än 2024 års låga nivåer. Störst blev ökningen i Östergötlands län med 1 530 kilo per hektar mer jämfört med 2024. Vid konventionell odling var hektarskördarna av höstvete under 2025 allra högst i Skåne, Västra Götalands, Östergötlands och Värmlands län.

Hektarskördarna av råg blev på riksnivå 16 % högre än föregående år inom den ekologiska och 8 % högre vid den konventionella odlingen. Hektarskörden för ekologiskt odlat höstrågvete blev 36 % högre än under 2024. För konventionellt odlat höstrågvete blev hektarskörden 12 % högre.

Hektarskördar av vårsådd spannmål högre än 2024

För riket uppvisar de vårsådda spannmålsgrödorna hektarskördar som är högre än, eller i nivå med 2024 års skördar. De är också högre än femårsgenomsnitten där låga hektarskördar år 2021 och 2023 drar ner nivån. För riket var hektarskördarna av ekologiskt odlat vårkorn ungefär 38 % högre jämfört med 2024.

I Gotlands län mer än fördubblades hektarskörden av ekologiskt odlat vårkorn jämfört med 2024. Jämtlands län var det enda länet där hektarskörden minskade. Den var drygt en tredjedel lägre jämfört med fjolåret.

Inom den konventionella odlingen ökade hektarskörden av vårkorn mest i Gotlands län följt av Västmanlands och Uppsala län, med 78 % respektive 62 % och 52 % jämfört med 2024. I Jämtlands och Västernorrlands län minskade däremot hektarskörden med 14 % respektive 10 %.

Hektarskörden av ekologiskt odlat vårvete för landet var 20 % högre jämfört med föregående år. För vårkorn och havre var motsvarade ökning ungefär 38 respektive 36 %, och för blandsäd 19 %.

För konventionellt odlad vårspannmål var ökningen på riksnivå jämfört med 2024 års hektarskördar 29 % för vårvete, 30 % för vårkorn, 23 % för havre, 22 % för vårrågvete och blandsäd.

Ungefär 5 % av spannmålsskörden från ekologiskt odlade arealer

Totalt för riket motsvarade den tröskade skörden av spannmål från arealer med ekologisk odling 5,2 % av den totala tröskade spannmålsskörden i landet under 2025. Det är i nivå med 2024 års andel. Den ekologiska spannmålsarealen var också i nivå med fjolåret. Andelen av den totala spannmålsarealen som odlas ekologiskt har varierat mellan 4,9 % och 7,4 % under de tre föregående åren 2022–2024.

Vanligaste spannmålsgrödorna vid ekologisk odling är havre och höstvete

Fram till och med 2018 var havre den enskilda spannmålsgröda som det odlades mest av inom den ekologiska odlingen. Mellan 2019 och 2024 har det varierat mellan höstvete och havre vilken gröda som har odlats på störst areal. År 2025 var den ekologiska havreodlingen störst med ungefär 27 700 ha och en totalskörd på 96 000 ton. Den ekologiska höstvetearealen blev 25 600 ha och totalskörden blev 118 900 ton.

Totalskörden av höstvete motsvarar 36 %, havre 29 % och vårkorn 14 % av den totala ekologiska spannmålsskörden under 2025.

I tablå A visas totalskördar för olika spannmålsgrödor vid ekologisk odling, samt andelarna av motsvarande totala produktion. Tröskad majs hade inga observationer 2025 och redovisas därför inte separat.

Utifrån de kommentarer till skördeuppgifterna som lantbrukarna lämnar framgår det att ovanliga och mer lågavkastande sorter förekommer oftare inom den ekologiska odlingen än inom den konventionella. Det gäller förutom speltvete även till exempel enkornsvete, Ölandsvete, emmer och nakenhavre. I råg ingår även midsommarråg.

Ekologisk spannmål godkänd för försäljning ökade med nästan en tredjedel

Den ekologiska spannmålsskörden godkänd för försäljning med ekologisk märkning blev 321 300 ton år 2025, och motsvarar knappt 5 % av den totala spannmålsskörden. Den är 32 % högre än under 2024 och ligger i nivå med femårsgenomsnittet 2020–2024.

I tablå A visas uppgifter för olika spannmålsgrödor avseende ekologiska totalskördar godkända för försäljning med ekologisk märkning under 2025. Höstvete gav störst totalskörd bland spannmålsgrödorna när det gäller kvantiteter godkända för försäljning med ekologisk märkning. Skörden per hektar av det ekomärkningsgodkända höstvetet var på riksnivå 4 650 kilo per hektar, vilket är 60 % av skördeutfallet för konventionellt odlat höstvete.

De totala arealerna med spannmål som var godkända för produktion av grödor som kan säljas med ekologisk märkning låg i nivå med 2024 års arealer. Jämfört med genomsnittsarealen för perioden 2020–2024 är 2025 års areal cirka 20 % lägre.

Vid rangordning av de ekomärkningsgodkända spannmålsgrödornas totalskördar efter andelen av den totala skörden av respektive gröda blir turordningen som följer: blandsäd, havre, råg, vårvete, höstrågvete, vårkorn, höstvete, höstkorn och vårrågvete. Den ekomärkningsgodkända totalskörden av blandsäd minskade med 25 % jämfört med 2024.

Uppgifterna om omställda ekologiska grödarealer baseras på information från kontrollorganen. Dessa arealer har dock reducerats med skattade arealer skördade som grönfoder.

Utvecklingen av den ekologiska spannmålsproduktionen för försäljning

Den omställda ekologiska spannmålsproduktionens andel av den totala spannmålsskörden har under de fyra närmast föregående åren varit mellan drygt 5 och 7 %. I tablå B redovisas utvecklingen för olika grödor under åren 2021–2024.

Ekologisk spannmål godkänd för försäljning ökade med en tredjedel

Totalskörden av certifierad och omställd spannmål har ökat under en följd av år, undantaget torråret 2018. Under 2021 och 2023 bröts den uppåtgående trenden. År 2025 ökade skörden från den certifierade och omställda spannmålsarealen jämfört med 2024, och är i nivå med femårsgenomsnittet för 2020-2024.

I figur C visas en tidsserie med den totala ekologiskt odlade spannmålsproduktionen där storleken av den certifierade och omställda spannmålsproduktionen också framgår. Den låga totalskörden under 2018 orsakades främst av låga hektarskördar, på grund av torkan och värmen under växtodlingssäsongen.

En förklaring till att andelen omställd produktion ökat efter år 2010 kan vara att ersättningen till ekologisk odling differentierades från och med år 2007. Ändringen innebar att certifierad ekologisk produktion från och med år 2007 gav högre ersättning än så kallad kretsloppsinriktad produktion, som också odlades enligt reglerna för ekologisk odling, men som inte kontrollerades och certifierades av de godkända kontrollorganen. Under åren som följde efter ändringen ökade andelen certifierade ekologiskt odlade arealer. Ersättningen till kretsloppsinriktad produktion upphörde efter år 2017.

I figur C framgår att 2020 och 2022 är de år då de största kvantiteterna spannmål godkänd för försäljning med ekologisk märkning skördades. Under 2021 minskade däremot den totala spannmålsskörden godkänd för försäljning med ekologisk märkning med 26 % jämfört med 2020. Den del av skörden som ligger under omställning till ekologisk odling (ej godkänd för försäljning med ekologisk märkning) minskade också. Även 2022 hade samma låga totala spannmålsskörd under omställning till ekologisk odling. Spannmålsarealen avsedd för tröskning som låg under omställning till ekologisk odling uppgick till runt 5 000 hektar under 2022. År 2025 uppgick arealen under omställning till drygt 2 000 hektar vilket är den minsta arealen som uppmätts.

För år 2007 saknas arealunderlag för beräkning av certifierad och omställd spannmålsproduktion.

Lägre avkastning vid ekologisk odling

Skördeutbytet per hektar är vanligen lägre för den ekologiska odlingen än för den konventionella. Det beror bland annat på att kemiska växtskyddsmedel och syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling. Som exempel kan nämnas att hektarskörden av havre under 2025 var 34 % lägre vid ekologisk odling i Götalands norra slättbygder än vid motsvarande konventionella odling i området.

Skillnaderna är ofta större i slättbygderna än i skogsbygderna

För vårkorn, som är vanligt förekommande i alla delar av landet, brukar skillnaderna i skördenivå mellan ekologisk och konventionell odling vara större i slättbygderna än i skogsbygderna, och större i de södra delarna av landet än i de norra. Denna tendens gäller även för år 2025, se figur D, där hektarskördarna för vårkorn enligt de två odlingsformerna jämförs i de åtta produktionsområdena.

I Götalands södra slättbygder är hektarskörden för vårkorn 48 % lägre vid ekologisk odling än vid konventionell odling. I Svealands slättbygder är den ekologiska hektarskörden av vårkorn 45 % lägre. Motsvarande skillnader i Götalands skogsbygder är 29 %, 28 % i Nedre Norrland och 22 % i Övre Norrland. Skillnaderna i avkastningsnivåerna vid ekologisk och konventionell odling av vårkorn är statistiskt signifikanta för alla de åtta produktionsområdena.

I skogsbygderna bedrivs den konventionella odlingen vanligen mindre intensivt, med mindre mängd växtskyddsmedel och syntetiska mineralgödselmedel. En av förklaringarna till att skillnaderna för vårkorn är mindre i skogsbygdsområdena och i norrlandsområdena kan vara att de två odlingsmetoderna är mer lika varandra i dessa regioner.

Skillnaderna mellan odlingsmetodernas hektarskördar påverkas av odlingarnas belägenhet

Då skördenivåer vid ekologisk respektive konventionell odling jämförs bör arealernas belägenhet för de olika odlingsmetoderna beaktas. Särskilt på riksnivå påverkas sådana jämförelser starkt av var i landet den ekologiska respektive den konventionella odlingen huvudsakligen är belägen. Det är därför lämpligt att samtidigt studera kolumnen ”Andel av total grödareal” samt areal konventionell odling för de olika länen och produktionsområdena.

Som exempel kan ges att om det finns ett område med omfattande odling, där andelen ekologiskt odlad areal är liten samtidigt som den konventionellt odlade arealen är stor, påverkas kvoten av ekologisk och konventionell hektarskörd för hela riket i hög grad av den konventionella hektarskörden för grödan i det aktuella länet eller produktionsområdet. Även inom län och produktionsområden har arealernas belägenhet betydelse då hektarskördar vid ekologisk respektive konventionell odling jämförs.

Större andel ekologisk odling i skogsbygderna och i norra Sverige

De senaste fem åren har andelen ekologiskt odlad spannmålsareal stagnerat eller minskat i samtliga av de åtta produktionsområdena. Minskningen har varit störst i Mellersta Sveriges skogsbygder och i Götalands skogsbygder. Generellt är fortfarande andelen ekologiskt odlad spannmålsareal lägre i söder och högre i de mellersta och norra delarna av landet. Vid rangordning efter andelen ekologiskt odlad spannmålsareal har turordningen mellan produktionsområdena varit i princip densamma under de senaste fem åren 2021–2025. Mellan år 2024 och 2025 minskade eller stagnerade andelen i samtliga produktionsområden förutom i Mellersta Sveriges skogsbygder där andelen ökade med 2 %.

Under 2025 var andelen ekologiskt odlad spannmålsareal störst i Mellersta Sveriges skogsbygder och i Nedre Norrland där andelarna för områdena var 18 % respektive 17 %. Minst var andelen i Götalands södra slättbygder, med 2 %.

Variationen mellan år lika för ekologisk och konventionell odling

Under de år då det funnits skördestatistik för ekologisk odling har de ekologiska och konventionella skördenivåerna ofta följts åt. År med bra avkastning inom den konventionella odlingen har vanligen gett bra hektarskörd även för den ekologiska odlingsformen.

De olika odlingsmetoderna följs åt även under år med låga skördenivåer. Exempel på det visas i figur E för grödorna vårvete och havre. Årsmånen i form av nederbörd, torka och värme påverkar ekologisk och konventionell odling på liknande sätt. De låga hektarskördarna under 2018 och 2021 var främst en följd av för torrt sommarväder.

Konventionell hektarskörd högre än ordinarie officiell hektarskörd

För grödor som har en stor arealandel med ekologisk odling är hektarskörden för konventionell odling ofta högre än hektarskörden enligt den ordinarie officiella statistiken. Den ordinarie skördestatistiken baseras på sammanslagna uppgifter från både ekologisk och konventionell odling utifrån den fördelning av odlingsformerna som finns i landet.

I figur F jämförs hektaravkastningen för konventionell odling av havre med motsvarande ordinarie officiella statistik för de län där det finns tillräckligt med observationer för både ordinarie och konventionell hektarskörd. I Värmlands och Gävleborgs län var 32 respektive 30 % av havrearealen ekologiskt odlad. Motsvarande siffra för Jönköpings län var 12 %. Generellt gäller tendensen, liksom tidigare år, att för flertalet av länen är de konventionella hektarskördarna högre än motsvarande hektarskördar enligt den ordinarie officiella statistiken.

Blandsäden blir ofta grönfoder

Den totala tröskade skörden av blandsäd från ekologisk odling har beräknats till 10 900 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar till mognad.

Ungefär 38 % av landets blandsädesareal som var avsedd att tröskas odlades ekologiskt. Ungefär 64 % av den totala ekologiskt odlade blandsädesarealen skördades som grönfoder under 2025. Arealer som skördats som grönfoder redovisas separat.

Majs odlas mest med konventionella produktionsmetoder

Majs är en gröda som under senare år odlas alltmer. Den totala arealen uppgick under 2025 till 37 650 hektar, varav endast cirka 530 hektar odlades ekologiskt. Antalet företag med uppgifter om ekologiskt odlad majsskörd räcker inte för redovisning av skördestatistik.

Merparten av majsarealen skördas som grönfoder, men 2 240 hektar av den konventionella majsarealen tröskades under 2025. Kärnmajs odlas framför allt i södra Sverige. I Skåne uppgick avkastningen av konventionellt odlad tröskad majs och kolvmajs till 7 040 kilo per hektar.

Trindsäd

Ökad hektarskörd av ekologiskt odlade ärter för andra året i rad

På riksnivå blev avkastningen av ärter från ekologisk odling 2 530 kilo per hektar under 2025. Hektarskörden blev 14 % högre än under 2024 och 11 % högre än femårsgenomsnittet för 2020–2024.

Den totala skörden av ärter från ekologisk odling uppgick till 6 000 ton under 2025. Det är en minskning med 8 % jämfört med 2024 års totalskörd och 30 % jämfört med femårsgenomsnittet, huvudsakligen förklarat av mindre arealer. Ungefär 10 % av arealen ärter för tröskning odlades ekologiskt under 2025. Den totala produktionen av ärter godkänd för försäljning med ekologisk märkning har för år 2025 skattats till 5 800 ton, se tablå C.

Den ekologiska odlingsarealen minskade med drygt 500 hektar, eller 19 %, jämfört med föregående år. Jämfört med den nuvarande toppnoteringen från 2019 så var 2025 års odlingsareal av ekologiska ärter 43 % mindre. Arealerna med ekologiskt odlade ärter var störst i Västra Götalands län, med 480 hektar eller 20 % av motsvarande areal på riksnivå. Arealerna med konventionellt odlade ärter var likt föregående år störst i Uppsala län. Skillnaden i hektarskörd mellan ekologisk och konventionell odling är ofta något mindre för trindsäd än för spannmål.

Minsta arealen med ekologiskt odlade åkerbönor sedan 2009

Hektarskörden av ekologiskt odlade åkerbönor har på riksnivå beräknats till 3 070 kilo per hektar, vilket är 2 % högre än under 2024 och en femtedel högre än femårsgenomsnittet.

Odlingsarealen av ekologiska åkerbönor under 2025 var 6 250 hektar, vilket är en minskning med 1 200 hektar jämfört med föregående år och den minsta arealen sedan 2009. Drygt 42 % av den totala arealen odlades ekologiskt. Regionalt fanns de största arealerna i Västra Götalands län, där 31 % av den ekologiska och 38 % av den konventionella arealen med åkerbönor odlades under 2025.

Totalskörden av ekologiskt odlade åkerbönor har skattats till 19 200 ton. Den konventionella totalskörden uppgick till 37 900 ton under 2025. Den ekologiska totalskörden blev 14 % mindre medan den konventionella blev en fjärdedel större än 2024 års nivåer. I figurerna G och H visas utvecklingen av trindsädesgrödorna inom ekologisk respektive konventionell odling från år 2003 och framåt. Åkerbönor har ingått i skördestatistiken sedan år 2004.

De ekologiskt odlade åkerbönorna utgjorde 34 % av den totala skörden av åkerbönor under 2025. Den ekologiska skörden av åkerbönor godkänd för försäljning med ekologisk märkning har beräknats till 18 300 ton. I tablå C visas totalskördar på riksnivå för ekologiskt odlade ärter och åkerbönor samt andelarna av motsvarande totala produktion.

Oljeväxter

Högsta ekologiska höstrapsavkastningen sedan 2015

Den ekologiskt odlade höstrapsarealen ökade med 52 % jämfört med föregående års lilla areal till 3 960 hektar. Hektarskörden av höstraps från ekologiskt odlade arealer har för landet som helhet beräknats till 2 460 kilo per hektar, vilket är 78 % högre än under 2024, 29 % högre än femårsgenomsnittet och den högsta noteringen sedan 2015. Avkastningen blev högre än vanligt under 2025. De vanligaste kommentarerna om skördeminskningar var dock frostskador, utvintring samt viltskador. I Västra Götalands län var hektarskörden av ekologisk höstraps över dubbelt så hög som föregående år, i Östergötlands län var den 94 % högre medan den i Skåne län var på samma nivå som föregående år.

Ökad totalskörd av ekologisk raps och rybs

Totalskörden av raps och rybs från arealer med ekologisk odling har beräknats till 10 500 ton. Den är därmed mer än dubbelt så stor som föregående års skörd men 29 % mindre än femårsgenomsnittet. En förklaring är höga hektarskördar i kombination med en relativt liten odlingsareal. I figur I visas utvecklingen av den totala produktionen av ekologiskt odlad höstraps samt summan av raps- och rybsproduktionen från ekologiskt odlade arealer sedan starten av undersökningen år 2003.

Den ekologiskt odlade arealen av de fyra raps- och rybsgrödorna var under 2025 totalt 4 660 hektar, vilket är knappt 1 000 hektar större än föregående års areal men 42 % mindre än femårsgenomsnittet 2020–2024.

I tablå D visas ekologiska totalskördar på riksnivå för höstraps, höstrybs, vårrybs och för raps och rybs sammantaget, samt andelarna av motsvarande totala produktion. Vårraps och höstrybs har för få observationer och redovisas därför inte separat. Den totala skörden från arealer med ekologisk odling motsvarar 2,6 % av den totala skörden av raps och rybs. Nästan hela den ekologiskt odlade skörden var också certifierad och omställd och kan därför säljas med ekologisk märkning.

För höstraps som är den dominerande grödan, ökade totalskörden som var omställd och godkänd för försäljning med ekologisk märkning med 5 600 ton från föregående år och blev totalt 9 200 ton.

Av den ekologiskt odlade höstrapsen finns förutom redovisningen på riksnivå och produktionsområdesnivå också redovisning av skörd på länsnivå för Östergötlands, Skåne och Västra Götalands län. Störst omfattning hade den ekologiska odlingen av höstraps i Västra Götalands län under 2025. Där odlades omkring 36 % av den totala ekologiska höstrapsarealen.

Oljelinarealen som odlats ekologiskt uppgick till 80 hektar totalt i landet, vilket motsvarar knappt 4 % av den totala oljelinarealen. Antalet företagsuppgifter är inte tillräckligt för redovisning av skörderesultat.

Grönfoder

Minsta grönfoderarealerna från ekologisk spannmål hittills

Arealerna av ekologiskt odlade ettåriga grödor som skördades som grönfoder under 2025 var 8 % mindre än föregående år och 38 % mindre än 2023. Under 2025 skördades 11 % av den ekologiskt odlade spannmålsarealen som grönfoder, vilket motsvarar ungefär 11 000 hektar. Det är den minsta arealen grönfoder från ekologisk spannmålsareal sedan mätningarna påbörjades 2009. Av den konventionellt odlade majsarealen skördades över 92 % som grönfoder under 2025, vilket är i samma storleksordning som tidigare år.

Hektarskördar och totalskördar av ettåriga grönfoderväxter

Skördeuppgifter för ettåriga grödor skördade som grönfoder redovisas från och med 2018 med 100 % torrsubstanshalt (ts-halt), vilket ökar möjligheten till jämförelser av kvantiteter mellan olika foderslag. Grönfoder benämns även ensilage och helsäd, men avser alltid skörd av hela växten till grovfoder eller energi.

Skördestatistik redovisas för grödgrupperna majs, andra ettåriga stråsädesgrödor och andra grödor än stråsädesgrödor skördade som grönfoder. Generellt gäller att 2025 års hektarskördar av grönfoder var något högre än under 2024 vid ekologisk odling, undantaget vårkorn, havre och majs. Den ekologiskt odlade grönfodermajsen gav en torrsubstansskörd på 6 550 kilo per hektar under 2025, vilket är en minskning med 24 % jämfört med 2024 års hektarskörd.

Den totala grovfoderskörden består både av skörd från slåttervall och ettåriga grönfoderväxter. Den totala skörden av ettåriga ekologiskt odlade grönfoderväxter svarade under 2024 för 8 % av den totala ekologiskt odlade grovfoderskörden. Den konventionellt odlade skörden av ettåriga grönfoderväxter motsvarade 14 % av den konventionellt odlade totala grovfoderskörden.

Inom den ekologiska odlingen kom de största kvantiteterna av ettåriga grönfoderväxter från grödgruppen stråsädesgrödor (exklusive majs). Inom den konventionella odlingen är det i stället majs till grönfoder som dominerar kvantitetsmässigt, framför allt på grund av högre skördeutbyte per hektar, och stora arealer konventionell grönfodermajs i södra Sverige.

Till grödgruppen andra grödor än stråsädesgrödor räknas ärter, åkerbönor och oljeväxter som skördats som grönfoder. Grödgruppen består dock mest av skörd från arealer som lantbrukarna i sina ansökningar om arealersättning redovisat som just ”grönfoder” (grödkod 80) (undantaget majs som redovisas i majs till grönfoder). Det saknas information om vilka grödor det är specifikt inom den ekologiska odlingen. Av den totala arealen med ”grönfoder” (grödkod 80) – som omfattar både ekologisk och konventionell odling – var 47 % blandsäd under 2025.

Skörden av ettåriga grönfoderväxter från arealer som var certifierade och omställda för ekologisk odling uppgick under 2025 till 52 100 ton torrsubstans.

Potatis

Totalskörden av matpotatis från arealer med ekologisk odling svarade för 5 % av rikets totala skörd

Totalskörden av matpotatis från arealer med ekologisk odling beräknas för riket till 28 500 ton, vilket är 7 % mer än 2024 års resultat. Jämfört med femårs­genom­snittet är 2025 års skörd 11 % mindre. När undersökningen om skörd från arealer med ekologisk odling infördes 2003 svarade den ekologiskt odlade matpotatisen för omkring 2–3 % av rikets totala skörd. Från och med 2016 är den ekologiska matpotatisproduktionens andel av rikets totala skörd högre och svarar numera för 5–8 %. År 2025 var andelen 5,2 % av rikets totala skörd, vilket är den minsta andelen sedan 2015.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter och liknande ingår inte i denna statistik.

I tablå E redovisas totalskörden som avser den kvantitet som bärgats på arealer med ekologisk odling respektive totalskörd beräknad för omställd ekologisk areal. För matpotatis kan nästan hela den ekologiskt odlade skörden säljas med ekologisk märkning.

Matpotatisarealen som odlades ekologiskt ökade med 50 hektar jämfört med 2024 och uppgick till 1 200 hektar totalt i landet. Det motsvarade nästintill 8 % av den totala arealen av matpotatis i Sverige. Störst omfattning hade odlingen i Gotlands län med 370 hektar.

För riket redovisas en skörd per hektar på 23 820 kilo för arealer med ekologisk odling. Den ekologiska hektarskörden är 3 % högre än föregående år. För konventionellt odlad areal skattas hektarskörden för riket till 35 830 kilo per hektar, vilket är 7 % högre än föregående år.

Skillnaden i skörd per hektar mellan den ekologiskt och den konventionellt odlade arealen har flera orsaker. För både ekologiska och konventionella odlingssystem ökar skörden per hektar med ökad odlingsstorlek. De ekologiska odlingarna är ofta mindre än de konventionella även om odlingsstorleken har ökat på senare år. För matpotatis är en mycket viktig faktor hur stora angreppen av bladmögel blir under växtsäsongen. Starka angrepp av bladmögel leder till att odlingen måste avbrytas i förtid med lägre skörd per hektar som följd. Även för den konventionella odlingen kan bladmögelangrepp vara ett bekymmer, men för den ekologiska odlingen är det bladmögelangrepp som man ofta hänvisar till som orsak till en låg skörd per hektar. En större andel av de ekologiska odlingarna får då lämnas obärgade än för de konventionella odlingarna.

Lite över 1 % av den ekologiskt odlade arealen utgörs av färskpotatis, medan omkring 10 % av arealen konventionellt odlad matpotatis skördades som färskpotatis under 2025. Avkastningsnivån för färskpotatis är normalt lägre än vid odling av höst- och vinterpotatis och detta medför att skillnaden i avkastningsnivå mellan de olika odlingssystemen minskar.

Potatis för stärkelse ingår inte

Potatis för stärkelse ingår inte i undersökningen om ekologisk skörd eftersom odlingens omfattning har varit begränsad. År 2025 odlades cirka 40 hektar stärkelsepotatis ekologiskt.

Vall

Mindre totalskörd men större återväxt av ekologiskt odlad slåttervall än föregående år

Den totala bärgade skörden av slåttervall från ekologiskt odlade arealer uppgick 2025 till 762 500 ton, varav förstaskörden till 435 400 ton och återväxten till 327 100 ton. Totalskörden är 3 % mindre än totalskörden 2024.

Samtliga skördeuppgifter för slåttervall redovisas från och med 2018 med 100 % torrsubstanshalt för att förbättra jämförbarheten med andra grödor som tillvaratas som grönfoder.

Det är bara skördad vall från slåttervallar som har beräknats. Skörd från vallar som enbart betas samt återväxt som tillvaratas som bete ingår inte i undersökningen.

Av landets totala slåttervallskörd kom 17,2 % från ekologiskt odlade arealer. I tablå F redovisas totalskörden som avser den kvantitet som bärgats på arealer med ersättning för ekologisk odling.

Hektarskörden av ekologisk vall 15 % lägre än konventionella hektarskörden

Hektarskörden av ekologisk slåttervall var på riksnivå 4 680 kilo torrsubstans per hektar, vilket är 3 % lägre än rekordnoteringen från föregående år. Den konventionella hektarskörden skattades till 5 480 kilo per hektar under 2025.

Skillnaden i hektarskörd mellan ekologisk och konventionell odling varierade mellan olika delar av landet. På länsnivå så var det ingen signifikant skillnad i hektarskörd mellan ekologisk och konventionell odling, däremot på produktionsområdesnivå så var det en signifikant högre hektarskörd konventionell slåttervall i Svealands slättbygder och Götalands skogsbygder. På riksnivå var den ekologiskt odlade slåttervallens hektarskörd 85 % av den konventionella.

Skillnaden i avkastning mellan ekologiskt och konventionellt odlad slåttervall är liten jämfört med många andra grödor. I slåttervall används normalt inte kemiska växtskyddsmedel, vare sig vid ekologisk eller vid konventionell odling. Avkastningen av ekologisk vall påverkas därför inte på samma sätt som avkastningen av ekologisk spannmål av förbudet mot att använda kemiska växtskyddsmedel. Hög andel klöver och tillgång till stallgödsel kan också kompensera för att kväve från syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling.

20 % av slåtter- och betesvallen odlades ekologiskt

Vall är en gröda där en relativt stor andel av arealen odlas ekologiskt i jämförelse med andra grödor. Omkring 20 % av den totala slåtter- och betesvallarealen i Sverige odlades ekologiskt under 2025. Den skattade arealen ekologisk slåttervall uppgick 2025 till 162 930 hektar, betesvallen till 44 450 hektar samt den outnyttjade vallen till 5 350 hektar. Skattningen har gjorts utifrån uppgifter lämnade i undersökningen. Den totala arealen ekologisk slåtter- och betesvall minskade med drygt 9 500 hektar jämfört med 2024. Den areal som redovisas som ej utnyttjad vall är dels arealer som bara slås av för att hålla landskapet öppet eller används för gröngödsling, dels viltskadade arealer som blivit så förstörda att de inte varit möjliga att skörda.

Obärgade arealer

Av den ekologiskt odlade spannmålsarealen blev 1,0 % eller 910 hektar obärgad på riksnivå. Regionalt var andelen obärgad areal störst i Stockholms och Jämtlands län, där 6,0 respektive 4,0 % av den ekologiskt odlade spannmålsarealen förblev otröskad.

Andelen obärgad areal av den konventionella spannmålsarealen var 0,5 % eller 4 650 hektar.

För ärter var andelen obärgad areal 6,2 % inom den ekologiska och 1,7 % inom den konventionella odlingen. Åkerbönorna blev obärgade på 2,1 % av den ekologiska och på 0,4 % av den konventionella arealen.

När det gäller raps och rybs beräknas 2,1 % av den ekologiska arealen ha blivit obärgad. Motsvarande uppgift för den konventionellt odlade arealen var 0,4 %. Andelen obärgad areal är ofta större inom den ekologiska odlingen än inom den konventionella.

Av de arealer som skulle skördas som grönfoder blev 1,0 % obärgade inom den ekologiska och 0,7 % inom den konventionella odlingen på riksnivå. Mer detaljerad statistik än så redovisas inte på grund av en betydande osäkerhet i beräkningsunderlaget.

För matpotatis beräknas den obärgade arealen till 0,3 % för den ekologiska och 1,6 % för den konventionellt odlade arealen på riksnivå.

Statistiken om obärgade arealer speglar oftast en skillnad i odlingssäkerhet mellan ekologisk och konventionell odling. En del av förklaringen till skillnaden mellan odlingsmetoderna kan också vara att andelen obärgad areal vanligen är större i skogsbygderna och i norra Sverige, där den ekologiska odlingen för en del av grödorna är mer frekvent.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal med ekologisk odling, andel av total grödareal, total skörd och medelfel för den totala skörden, samt kvoten mellan hektarskörd från ekologiskt odlad och hektarskörd från konventionellt odlad areal.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgifterna i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och total skörd med två prickar (..).

Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra, vilket indikeras av de höga medelfelen, som dock i sig är osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten ofta är liten och varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag.

När det gäller fördelningen av vallarealen mellan slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall är uppgifterna för ej utnyttjad vall mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om fördelningen av vallarealen redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag med vall.

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Sedan 2003 genomförs årligen undersökningar om skörd från arealer med ersättning för ekologisk odling. Genom specialbearbetning av underlaget från de ordinarie skördeundersökningarna beräknas även skörd från konventionell odling.

Skördeuppgifterna i tabellerna avser skörd från arealer med ekologisk och konventionell odling under 2025. Hur stor del av den ekologiskt odlade arealen som dessutom är omställd och därmed godkänd för produktion av grödor för försäljning med ekologisk märkning varierar från gröda till gröda.

Så tar vi fram statistiken

Den population som statistiken för ekologisk odling ska belysa utgörs av jordbruksföretag med ersättning för ekologisk odling under 2025. Areal för vilken det inte sökts ersättning för ekologisk odling har vid bearbetningen betraktats som konventionell odling.

Skördestatistiken baseras på uppgifter från urval av jordbruksföretag. Som urvalsram för undersökningarna om skörd från ekologiskt odlade arealer av spannmål, trindsäd, oljeväxter och potatis användes Jordbruksverkets administrativa register för ersättning för ekologisk odling avseende 2025. Två olika urval drogs: ett för spannmål, trindsäd och oljeväxter (1 711 företag) och ett för matpotatis (119 företag). Den ekologiskt respektive konventionellt odlade skörden av slåttervall beräknas från och med 2015 utifrån samma urval som den ordinarie skörden. Urvalet är stratifierat på om gården odlar arealerna ekologiskt eller konventionellt för att öka precisionen i skattningarna. Under 2025 ingick totalt 1 270 företag i urvalet, varav 500 var företag med ekologisk odling.

Vid insamling av uppgifter och vid beräkning av resultat har samma metoder använts som vid den ordinarie officiella skördestatistiken. Jordbrukarna har lämnat sina skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare. Från varje jordbruksföretag samlades information in om total bärgad kvantitet alternativt skörden per hektar av varje gröda. För kärnskörd respektive fröskörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter efterfrågas kvantiteternas vattenhalt. För spannmål omräknas de uppgivna kvantiteterna till 14,0 % vattenhalt. För trindsäd görs omräkning till 15,0 % vattenhalt och för oljeväxter till 9,0 %. För skörd av grönfoder och slåttervall efterfrågas kvantiteternas torrsubstanshalter. De uppgivna skördarna omräknas från och med 2018 till 100 % torrsubstanshalt. Denna förändring har gjorts för att underlätta jämförelserna av skördarna från ettåriga grönfoderväxter och slåttervall. Tidigare omräknades grönfoderkvantiteterna till sin vikt i form av ensilage med 30,0 % torrsubstanshalt och slåttervallskvantiteterna till sin vikt i form av hö med 83,5 % torrsubstanshalt.

Med ledning av varje företags grödarealer framräknades för granskning företagets hektarskörd alternativt totalskörd för varje gröda. Arealuppgifterna är i regel desamma som lantbrukaren redovisat i sin ansökan om ersättning för ekologisk odling tidigare under året. På basis av skattade hektarskördar per redovisningsområde och aktuella ekologiskt odlade grödarealer har totala skördar beräknats.

För beräkning av totalskörd för den ekologiska odlingen har ekologiskt odlade grödarealer enligt de tre godkända kontrollorganen, Kiwa Certification AB, HS Certifiering AB och SMAK Certifiering AB använts. Vid redovisning av kärnskörd respektive fröskörd för spannmål, trindsäd och oljeväxter har dessa grödarealer minskats med arealer skördade som grönfoder.

För matpotatis framräknas reducerade hektarskördar, som erhålls genom att korrigera den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande knölar. Reduceringarna sker med hjälp av standardtal, som baseras på uppgifter från 1987–1998 års ordinarie objektiva skördeuppskattningar där både ekologiska och konventionella odlingar ingick. Samma standardtal har använts för både konventionell och ekologisk odling eftersom det inte finns något underlag för beräkning av standardtal för respektive odlingssystem. För matpotatis görs inte någon korrigering för småfallande knölar när potatisen skördats som färskpotatis. Hela skörden av färskpotatis betraktas som säljbar.

För slåttervall har undersökningen begränsats till att endast omfatta slåttervall, det vill säga första skörd samt återväxt på slåttervallen. Återväxt som tillvaratagits genom bete eller rena betesvallar ingår inte. Det är alltså inbärgad skörd som skattats. Redovisning sker av hektarskörd och total första skörd, hektarskörd och total skörd av återväxt samt hektarskörd och total skörd för hela den inbärgade vallskörden. Vid flera återväxtskördar är dessa sammanslagna och redovisas som en återväxtskörd. Dessutom redovisas den totala ekologiskt odlade vallarealen med uppdelning på slåttervall, betesvall respektive ej utnyttjad vall.

Statistikens tillförlitlighet

För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på uppgifter från ett urval av företag redovisas i tabellerna relativa medelfel för skattade hektarskördar, totalskördar, obärgade arealer och grönfoderarealer. I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (medelfelet) i skattningarna, som främst avspeglar urvalsfel och effekten av andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom exempelvis systematiska mätfel.

Medelfel

Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd för potatis på 35 000 kg per hektar och ett skattat relativt medelfel på 1,5 % (det vill säga 525 kg per hektar) kan man med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 35 000 ± 2 x 525 (det vill säga 33 950–36 050 kg per hektar) omfattar den verkliga hektarskörden, under förutsättning att de systematiska felen är små.

På motsvarande sätt kan man för en skattad andel obärgad areal på 16,0 % och ett skattat medelfel på 3,0 procentenheter med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 16,0 ± 2 x 3,0 % (det vill säga 10,0–22,0 %) omfattar den verkliga andelen, under förutsättning att de systematiska felen är små. Medelfelen för obärgade arealer och för arealer skördade som grönfoder är dock ofta osäkra i sig. Om de relativa medelfelen överstiger 35 % eller anges till 0 % kan de inte användas för att beräkna konfidensintervall.

För potatis är den procentuella medelfelsskattningen för hektar- och totalskörd identisk. För kärnskörd respektive fröskörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter samt för skörd av grönfoder är medelfelet för totalskörden ofta större än medelfelet för hektarskörden. Anledningen är en osäkerhet i justeringen av grödans areal för arealer skördade som grönfoder. För slåttervall är medelfelet för totalskörden oftast större än medelfelet för hektarskörden beroende på en osäkerhet i uppdelningen av vallarealen på slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall.

Bortfall

För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter från ekologiskt odlade arealer blev bortfallet av jordbruksföretag 8,9 % (149 företag), varav vägrare 4,2 procentenheter (71 företag). Bortfallet av undersökningsenheter för ekologiskt odlad areal av matpotatis var 14,3 % (18 företag). För ekologiskt odlad vall var bortfallet 14,2 % (71 företag). Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel.

Övertäckning och undertäckning

Mellan tidpunkten för urvalsramens upprättande och undersökningstillfället sker förändringar i företagsbeståndet. Nystartade företag utgör undertäckning, och företag som upphört eller inte odlar grödan utgör övertäckning. I och med att årets aktuella uppgifter om jordbruksföretagens arealer används som underlag för urvalet blir både övertäckningen och undertäckningen begränsade. För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter för ekologiskt odlade arealer var övertäckningen 2,0 % (34 företag). Övertäckningen var 10,3 % (13 företag) för undersökningen om matpotatis. För vallundersökningen om skörd från ekologiskt odlade arealer var övertäckningen 2,4 % (12 företag). Över- och undertäckningen bedöms påverka resultaten i mycket liten utsträckning.

Vid jordbruksföretag som inte ansöker om ersättning för ekologisk odling kan det förekomma odlingar som ligger mycket nära den ekologiska odlingen vad gäller brukningssätt. Dessa arealer ingår i skattningarna för konventionell odling.

Mätning

Många jordbrukare uppger att det är svårt att bedöma skördens storlek för grödor som används som foder på den egna gården. Även för avsalugrödor kan det vara svårt för jordbrukaren att lämna säkra uppgifter i de fall grödan ännu inte sålts vid intervjutillfället. Uppgiftslämnarfel och eventuella intervjuareffekter kan inte kvantifieras.

Bearbetning

De inkomna uppgifterna granskas vid SCB. I samband med granskningen görs manuella och maskinella kontroller. I vissa fall kan uppgifterna rättas med hjälp av kommentarer som lämnats. I övriga fall tas telefonkontakt med uppgiftslämnarna, varvid uppgifterna bekräftas, rättas eller kompletteras. Uppgiftsmaterialet används sedan till de statistiska sammanställningarna. Säkerheten i bearbetningsprocessen bedöms vara god.

Jämförbarhet

Den redovisade statistiken baseras på den faktiska odlingen. Vid jämförelser av hektarskördar för olika odlingsformer bör man tänka på att även andra aspekter än själva odlingstekniken kan ha inverkat på skillnaden i skördenivå.

I och med att den ekologiskt odlade arealen i något större utsträckning är belägen i skogsbygd jämfört med den konventionella odlingen, kan en del av skillnaden i skördenivå förklaras av att skogsbygderna i allmänhet visar en lägre skördeavkastning än slättbygderna. En annan faktor som samvarierar med skördenivån är odlingsarealen. För potatis finns en tendens att odlingsarealen vid ekologisk odling är mindre än vid konventionell odling, vilket också bör vägas in då hektarskördarna från de olika odlingsformerna jämförs.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration pdf, 1.4 MB.

• Statistikens framställning pdf, 483.8 kB.

Summary in English

This report provides final data for the year 2025 for organic and non-organic farming on yield per hectare and total production of cereals, dried pulses, oilseed crops, annual plants harvested green, table potatoes and temporary grasses. The methods used for the crop production surveys for organic farming are the same as for the ordinary crop production surveys. The results are presented for counties, production areas and for the whole of Sweden. The production areas are shown in Map 1.

The tables show yield per hectare in kilogram (kg), total production in metric tonnes, crop areas, the share of the organic crop area compared with the total crop area, and the quota of the yield from organic farming and the yield from non-organic farming. Standard errors are given for yield per hectare and total production, unharvested areas and areas harvested as green fodder.

Cereals, dried pulses and oilseed crops

The total production of cereal crops for the whole country from areas with organic farming is estimated at 334,000 tonnes. This is 5.2% of the total production of cereals.

The total production of winter wheat from areas with organic farming is estimated at 119,000 tonnes or 3.3% of the total production of winter wheat. For oats the corresponding estimates are 96,000 tonnes and 13.4%. Among the cereals, winter wheat and oats are the crops with the highest total production from the area with organic farming.

The total production of peas from areas with organic farming is estimated at 6,000 tonnes. The total production of field beans from areas with organic farming is estimated at 19,000 tonnes. For peas, this production corresponds to approximately 7% of the total production of peas. For field beans, the organic share of the total production is approximately 34%.

The 2025 total harvest of rape and turnip rape from areas with organic farming is estimated at 10,000 tonnes, which is 2.6% of the total production of rape and turnip rape.

Statistics on crop yields for cereals, dried pulses and oilseed crops have been based on an interview survey. The farmers can also use the Internet as a tool for data delivery to Statistics Sweden.

The sample of the 2025 survey for organic farming consists of 1 675 farmers. The survey was carried out in October and November. Information was requested for total farm production in tonnes of these crops and their average moisture content. Yields per hectare at the farm level are calculated by dividing the production by the crop area of the farm. Unharvested crop areas are included and will lower the yield per hectare. Crop area statistics have been calculated from data on areas that follow EU regulations for organic production and are verified by an approved inspection. Crop areas cut as green fodder have been excluded when it comes to areas to produce grain. Unharvested areas and areas cut as green fodder are presented in separate tables.

Potatoes

The total production of table potatoes from areas with organic farming is estimated at 28,000 tonnes. This is approximately 8% of the total production of table potatoes. The potato results are based on a survey with a sample of 122 holdings.

The tables show the reduced yields per hectare in kg and total production in metric tonnes. Standard errors are also presented. Unharvested areas are shown in a separate table. The yield per hectare is reduced for small, blighted and green potatoes. These reductions are made with standard values. Adjustments in the yields have also been made for unharvested areas, which have lowered the yield per hectare.

Temporary grasses

The total production of temporary grasses from areas with organic farming is estimated at 763,000 tonnes dry matter. The production from areas with organic farming is about 17% of the total production. The yield per hectare is 85% for the organic farming compared with the non-organic farming. The results are based on a survey with a sample size of 501 holdings.

The survey covers only temporary grasses harvested as hay, haylage or silage, and includes regrowth. It does not cover temporary grazings or regrowth from temporary grasses that are grazed.