Jordbruksstatistisk sammanställning 2026

Företag, företagare och areal

År 2025 fanns det 54 700 jordbruksföretag i Sverige. Tillsammans brukade de nästan 2,53 miljoner hektar åkermark och drygt 0,45 miljoner hektar betesmark. Tillsammans utgör åker- och betesmarken, alltså den totala jordbruksmarken, drygt 7 % av Sveriges landyta. Vid den senaste mätningen 2023 var nästan hälften av åkermarken, 45 % arrenderad.

Av den totala jordbruksmarken användes cirka 474 300 hektar, motsvarande knappt 15 %, till ekologisk produktion.

I genomsnitt 49 hektar åkermark per företag

I genomsnitt brukade ett jordbruksföretag med åkermark 49 åkerhektar år 2025. Många företag är dock små: hela 34 500 företag brukade 20 hektar eller mindre, men dessa stod bara för 10 % av den totala åkermarken. Av dessa 34 500 företag hade 2 900 företag ingen åkermark alls. Samtidigt brukade de 6 700 största företagen, de med mer än 100 hektar, hela 65 % av all åkermark.

¹ I gruppen ”0 — 2,0” ingår företag med 0 hektar åkermark till exempel trädgårdsföretag. Av de 4 283 företag som ingår i denna grupp 2025 är det 32 %, 1 378 företag, som har åkermark, resterande 2 905 företag har betesmark, djur och/eller trädgårdsodling i sådan omfattning att de uppfyller kriterierna för att vara ett jordbruksföretag enligt Lantbruksregistret, LBR.

Minskad ekologisk jordbruksareal

I den totala ekologiska arealen ingår både mark som är omställd och som är under omställning till ekologisk produktion. Den totala ekologiska arealen ökade mellan åren 2012 till 2019, men har därefter minskat till 474 300 hektar år 2025. Arealen minskade med 21 400 hektar eller 5 % år 2025 jämfört med år 2024. Andelen ekologiskt brukad jordbruksmark av den totala jordbruksmarken minskade från knappt 17 % år 2024 till 16 % år 2025. Totalt fanns det knappt 3 700 företag med mark som var omställd eller under omställning till ekologisk produktion 2025. Den totala ekologiska arealen fördelade sig på 356 800 hektar åkermark och 117 600 hektar betesmark.

158 000 sysselsatta inom jordbruket

År 2023 arbetade 158 300 personer åtminstone 100 timmar i jordbruket under år 2023. Det är en minskning med 8 100 personer sedan år 2020. Av de sysselsatta i jordbruket var drygt 90 200 män och 68 100 kvinnor. Drygt två av fem sysselsatta i jordbruket var alltså kvinnor år 2023.

Om arbetstimmarna räknas om till årsarbetstider blev antalet årsarbetstider eller årsverken 53 300 år 2023. Det är en minskning med 1 600 årsverken sedan år 2020.

Alla jordbruksföretag har en person som leder driften av företaget, antingen företagaren själv eller en anställd person. År 2023 var 43 300 män och 9 500 kvinnor driftsledare. Därmed hade 83 % av jordbruksföretagen en driftledare som var man. Andelen manliga driftledare har sedan 2013 minskat med drygt 1 procentenhet.

Många jordbruksföretagare över 65

Ungefär 40 % av alla jordbruksföretagare som var enskilda företagare var 65 år eller äldre år 2025. För tolv år sedan år 2013 var den andelen knappt 31 %. Företagarna blir alltså äldre. År 2025 var andelen företagare som var 65 år eller äldre högre för män (42 %) jämfört med kvinnor (33 %).

Ekonomin i jordbruksföretagen

De senaste åren har varit minst sagt varierande för jordbrukets ekonomi. Åren 2021 och 2022 präglades av stora prisökningar för både jordbrukets insatsvaror och produkter, som följd av pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Trots detta blev effekten en ökad företagsinkomst för jordbruket under båda åren. År 2022 bidrog även krisstödsutbetalningar till att förbättra resultatet.

2023 kännetecknades av sjunkande avräkningspriser samtidigt som spannmålsskörden var ovanligt låg och räntekostnaderna steg. Därför halverades 2023 års företagsinkomst. År 2024 beräknas den återhämta sig något. Skörden var större under år 2024 jämfört med år 2023, men priserna var lägre. Jordbrukssektorns totala produktionsvärde blev 2024 85,8 miljarder kronor, 4,1 miljarder mer än 2023. Produktionsvärdet ökade både för vegetabilie- och animalieproduktionen.

Jordbrukets ekonomi år 2025

I de preliminära beräkningarna bedöms jordbrukssektorns totala produktionsvärde 2025 uppgå till 90,7 miljarder kronor, en ökning med 4,9 miljarder kronor eller 6 % jämfört med 2024. Värdet av vegetabilieproduktionen bedöms öka med drygt 1 % eller 0,5 miljarder kronor medan värdet av animalieproduktionen förväntas öka med 4,4 miljarder kronor eller 11 %. Utöver detta bedöms övriga intäkter öka med drygt 0,1 miljarder kronor.

Kostnaderna för insatsvaror och tjänster beräknas preliminärt sjunka med 1 %, motsvarande 0,6 miljarder kronor, jämfört med 2024, och uppgå till 56,6 miljarder kronor. Kostnaderna ökar för gödselmedel och olika typer av underhåll, men de minskar för foder, växtskyddsmedel och energi. Vidare uppskattas kapitalförslitningen öka med 0,3 miljarder kronor. Även löneutbetalningar bedöms öka, med närmare 0,2 miljarder kronor eller 4 %. Räntekostnaderna bedöms däremot minska med 0,9 miljarder kronor, motsvarande drygt 16 %.

Posten Övriga produktionssubventioner, som innefattar större delen av stöden och ersättningarna till jordbruket, förväntas minska med knappt 3 % och uppgå till drygt 9,7 miljarder kronor.

Sammantaget beräknas att faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrenden, räntor, eget arbete och eget kapital, öka med 21 %, motsvararande 4,9 miljarder kronor jämfört med 2024. Företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, uppskattas bli 16,3 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning med 5,2 miljarder kronor eller 47 %.

Prisutvecklingen i jordbruket

Avräkningsprisindex, det vill säga den sammanvägda prisutvecklingen för alla varor som jordbrukarna producerar, ökade med 3 % mellan 2024 och 2025. Priserna ökade också för de produktionsmedel som jordbrukarna använder, men något mindre med 1 %.

Det sammanvägda prisindexet för växtodlingsprodukter minskade med 6 % mellan åren 2024 och 2025. Priserna på spannmål minskade med 13 % medan priserna för oljeväxter ökade med 2 %. Priserna på potatis minskade däremot med 15 %. Övriga grupper där priserna till jordbrukarna ökade var blommor och plantskoleväxter med 10 %, samt frukt och bär där priserna ökade med 30 %. Priserna för grönsaker minskade dock med 10 %.

Det sammanvägda prisindexet för animalieprodukter ökade med 10 % mellan åren 2024 och 2025. Produktgruppen Djur, det vill säga priserna för slaktade djur, ökade med 9 % och produktgruppen Mjölk, ägg och andra animaliska produkter ökade något mer med 12 %. I den senare gruppen ökade priserna för mjölk med 14 %.

Det sammanvägda indexet för produktionsmedel minskade med 1 %. Priserna för energi- och drivmedel minskade med 2 %. medan priserna för Gödnings- och jordförbättringsmedel ökade med 16 %. Kostnaderna för djurfoder minskade med 6 %, medan kostnader för maskiner och underhåll ökade med mellan 2 %.

Jordbrukarhushållens inkomster

Många jordbruk är små och många jordbrukarhushåll kombinerar inkomsterna från näringsverksamhet med inkomster från tjänst. För Samtliga jordbrukarhushåll ökade den genomsnittliga hushållsinkomsten år 2024 med 7 % till 491 800 kronor. Inkomstnivån motsvarade därmed 80 % av den genomsnittliga hushållsinkomsten i Sverige. Jordbrukarhushåll med driftsinriktningarna Blandat nötkreatur och Mjölkkor hade den högsta genomsnittliga hushållsinkomsten. Inkomst av tjänst är en betydande del av inkomsten för jordbrukarhushållen. Hushåll med heltidsjordbruk hade 54 % och småbruk drygt 92 % av hushållsinkomsterna från inkomst av tjänst. Med småbruk menas lantbruk med ett arbetsbehov som understiger 400 standardarbetstimmar per år

För samtliga jordbrukarhushåll var den genomsnittliga justerade inkomsten av näringsverksamhet under 2024 högst hos företag med driftsinriktningen Mjölkkor med 547 600 kronor. Andelen av hushållets inkomst från näringsverksamhet av hushållets totala inkomst ökar när jordbruksföretagets åkermarksareal ökar.

Jordbrukets produktion

Under avsnittet jordbrukets produktion redovisas djur, arealer och skördar samt en del uppgifter om produktionsmedel i jordbruket.

Animalier

Vi räknar antalet djur i juni varje år. I tablå B visas totalt antal djur av de fyra vanligaste djurslagen vid jordbruksföretag i Sverige i juni 2025. I tabellen visas också antal företag med respektive djurslag. Nötkreatur är det vanligaste djurslaget för de jordbruksföretag som håller lantbruksdjur.

¹ Antalet djur avser en ögonblicksbild av antalet levande djur första torsdagen i juni. I antalet höns och slaktkycklingar räknas till exempel inte de platser in som vid tillfället står tomma på grund av till exempel städning av stallar. Antalet platser med djurslaget är således högre än de redovisade siffrorna i tablån.

Nötkreatur för produktion av mjölk och kött

Den genomsnittliga besättningsstorleken för mjölkproduktion 2025 var 118 kor per företag vilket är en ökning med 5 kor per besättning sedan 2024. Fyra mjölkkor av tio fanns år 2025 i besättningar med minst 200 mjölkkor.

Kor som används till uppfödning av kalvar kallas dikor och den genomsnittliga besättningsstorleken för dikoföretag var oförändrad mellan åren 2024 och 2025, 21 kor per företag. Storleken på besättningarna är alltså mindre för dikor än för mjölkkor och en av tre dikor fanns i besättningar med färre än 25 kor.

Ungefär 382 700 nötkreatur slaktades under 2025. Detta gav en slaktad kvantitet på 128 100 ton nötkött vilket är 11 400 mindre än år 2024. Av den slaktade kvantiteten kom 33 % från besättningar som hade mjölkkor.

År 2025 vägde mejerierna in knappt 2,90 miljoner ton mjölk. Det är en ökning med 4 % jämfört med år 2024. Ungefär var fjärde liter användes till att producera konsumtionsmjölk. Av den totala invägda kvantiteten var 0,3 miljoner ton eller 11 % ekologisk mjölk vilket är en minskning med 1 procentenheter sedan år 2024.

Minskning av tackor, lamm och baggar

Totalt fanns det 446 100 lamm, tackor och baggar i Sverige 2025. Det är en minskning med 2 % sedan samma tid föregående år. Den genomsnittliga besättningsstorleken för företag med tackor och baggar är 31 tackor och baggar per företag. Flest tackor och baggar, 55 %, fanns i besättningar som hade 50 djur eller fler.

Totalt slaktades 156 600 lamm under året och den slaktade kvantiteten uppgick till 3 100 ton. Antalet tackor och baggar som slaktades uppgick till 29 100 vilket motsvarade en slaktad kvantitet om 820 ton. Den totala slaktade kvantiteten av tackor, baggar och lamm minskade med 6 % under 2025 jämfört med 2024.

Störst slaktad kvantitet från gris

Det totala antalet grisar i juni 2025 bestod av 112 700 suggor, 349 000 smågrisar under 20 kilo, drygt 1 400 galtar och 870 000 slaktgrisar över 20 kilo. Under 2025 slaktades 2 599 000 grisar vilket gav en slaktad kvantitet på 250 200 ton griskött. Det är en ökning med knappt 2 % jämfört med 2024.

Majoriteten, 65 % av antalet suggor och galtar fanns i besättningar med 500 avelsgrisar eller fler och sex av tio slaktgrisar fanns i besättningar med 2 000 slaktgrisar eller fler. Totalt fanns det 861 företag med slaktgrisar och 15 % av dem hade minst 2 000 slaktgrisar.

De flesta fjäderfä finns i stora besättningar

Produktionen av kött och ägg har varierat under de senaste åren, främst på grund av olika sjukdomsutbrott.

År 2025 fanns det 8,0 miljoner höns i Sverige – färre än 2020 då antalet var 8,4 miljoner och 0,1 miljoner färre än år 2024. Trots minskningen i antal höns ökade invägningen av ägg med 17 % mellan 2024 och 2025 till 129 300 ton. Av de invägda äggen var cirka 14 100 ton ekologiska, vilket motsvarar 11 %. Nästan alla höns, hela 98 %, hölls i de 161 besättningar som hade 5 000 hönor eller fler.

Den slaktade kvantiteten kött från fjäderfä uppgick till drygt 184 000 ton under 2025. Nästan alla fjäderfän som slaktas är slaktkycklingar och den slaktade kvantiteten kött från slaktkyckling var 177 000 ton.

I tablå C visas slaktad kvantitet av olika djurslag samt hur stor andel av slakten som kommer från djur uppfödda med ekologiska produktionsmetoder.

Vegetabilier och ekologisk produktion

Somliga spannmålsväxter, till exempel vete och korn, kan sås antingen på hösten eller på våren. Den genomsnittliga skörden per hektar är högre för de grödor som sås på hösten.

Torra väderförutsättningar under både skörd och höstbruk under 2024 lade grunden för en rekordstor höstsådd av spannmålsgrödor. En relativt torr och snöfattig vinter bidrog till att övervintringen av de höstsådda grödorna var god. De lägre vattennivåerna ledde till att 2025 års vårbruk påbörjades tidigare än vanligt i stora delar av landet och det torra vädret höll i sig under resten av våren. Trots en nederbördsfattig vår så bidrog det svala vädret i framför allt maj månad till att förmildra torkstress hos grödorna. Under senvåren och tidig sommar så blev vädret mer omväxlande och nederbördsrikt. Det följdes av en period av högsommarvärme i juli månad och i Norrland så var denna månad flera grader varmare än normalt. Tröskningssäsongen i Götaland kunde komma i gång ovanligt tidigt till följd av det utdragna uppehållsvädret. Den varma och torra hösten skapade också goda förutsättningar för upptagning av potatis i stora delar av landet. Det ihållande torrare vädret under sensäsongen hämmade samtidigt återväxten av vallgrödor. I början av september drabbades framför allt Västernorrlands län av regnoväder och översvämningar som senarelade, eller omöjliggjorde skörd.

Areal och skördar

I tablå D visas odlad areal av olika grödor tillsammans med hektarskördar och totalskördar totalt för all odling och för ekologisk odling.

¹ Hektarskörd (kg/hektar) och totalskörd avser endast slåttervall. Avkastningen från betesvall ingår inte.

² Arealerna i tablån avser odlade arealer för respektive gröda. Den bärgade arealen kan vara något mindre.

Den näst största spannmålsskörden någonsin år 2025

Spannmål dominerar odlingen av åkermarken i slättbygderna. Totalt odlades 1 miljon hektar med spannmålsgrödor under 2025 vilket innebar att 40 % av åkermarken i Sverige odlades med spannmål. Ungefär 9 % av spannmålsarealen var ekologisk. Arealen för ekologisk odling av spannmål har minskat med 28 % sedan 2020. Det finns störst arealer med ekologisk spannmålsodling i Östergötlands län och i Västra Götalands län, medan andelen ekologisk spannmål var högst i Jämtlands län där en hektar av tre odlades ekologiskt. Den vanligaste spannmålsgrödan är höstvete och lite mindre än hälften, 47 %, av den totala spannmålsarealen utgjordes av höstvete år 2025. Därefter följer grödorna vårkorn och havre.

Den totala spannmålsskörden uppgick till 6,4 miljoner ton under 2025, vilket tillsammans med 1974 är den näst största spannmålsskörden som någonsin uppmätts. 2025 års skörd blev en fjärdedel större än föregående år.

Höga avkastningsnivåer uppmättes i hela riket under 2025. Hektarskörden av vårkorn, den vanligaste vårsådda spannmålsgrödan som odlas i hela Sverige, blev 5 690 kilo per hektar på riksnivå under 2025 vilket är den högsta noteringen någonsin. I tio län var hektarskördarna av vårkorn de högsta som noterats, framför allt i Götaland och Svealand. Jämtlands län var det enda län där avkastningen av vårkorn blev lägre än femårsgenomsnittet. Hektarskörden av höstvete blev hela 7 610 kilo per hektar.

Totalskörden av:

• höstvete blev 3,58 miljoner ton, 32 % mer än år 2024
• vårkorn blev 1,31 miljoner ton, 13 % mer än år 2024
• havre blev 0,72 miljoner ton, 15 % mer än år 2024.

År 2025 uppgick den ekologiskt odlade spannmålsarealen till 87 400 hektar, vilket är en minskning med 3 % jämfört med 2024. Havre var den mest odlade ekologiska spannmålsgrödan med 29 100 hektar, följt av höstvete med 24 700 hektar.

Den totala skörden av ekologisk spannmål blev 334 300 ton, vilket är en ökning med 5 % jämfört med föregående år. Höstvete stod för den största delen av skörden med 118 900 ton, medan havre bidrog med 96 000 ton. Av den totala spannmålsskörden var 5 % ekologiskt odlad.

Vall och grönfoder

Vall och grönfoder dominerar odlingen i Sveriges skogs- och mellanbygder. Det mesta av slåtter- och betesvallen som odlas i Sverige används till djurfoder. En liten del av vallarealen tröskas och år 2025 användes drygt 16 800 hektar till vallfröodling att jämföra med de 1,1 miljoner hektar som används till foder. Totalt odlas slåttervall på 42 % av Sveriges åkermark. Av vallen odlades 206 800 hektar ekologiskt vilket motsvarar 20 % av arealen för slåtter- och betesvall. Totalt skördades 4,4 miljoner ton från slåttervall och 0,8 miljoner ton eller 16 % av den totala skörden kom från ekologiskt odlad slåttervall.

Majs och till exempel andra spannmålsgrödor ensileras också och används som foder på samma sätt som skörden från slåttervallen. År 2025 skördades 0,6 miljoner‑ ton sådant grönfoder, vilket motsvarar ungefär 13 % av skörden från slåttervallen.

Oljeväxter, potatis och sockerbetor

Raps och rybs är exempel på oljeväxter och odlas främst i slättlandskapen. 111 600 hektar såddes med raps och rybs 2025. Av oljeväxterna är höstraps som sås på hösten vanligast. Under 2025 var höstrapsarealen 95 600 hektar. Totalt skördades 363 500 ton höstraps år 2025. Det är 124 200 ton mer än under år 2024. Totalskörden av ekologiskt odlad höstraps ökade rejält och uppgick till 9 700 ton. Det motsvarar 3 % av den totala skörden.

Oljelin är en liten gröda som odlades på 2 100 hektar 2025. Skörden av oljelin blev 4 200 ton.

Sockerbetor odlas nästan bara i Skåne län. År 2025 användes knappt 25 500 hektar till odling av sockerbetor. Den totala skörden av sockerbetor uppgick till 2,0 miljoner ton, vilket är 4 % mer än under 2024.

Potatis odlas antingen som matpotatis eller som så kallad stärkelsepotatis som används för att utvinna stärkelse till exempel för potatismjöl eller till pappersindustrin. Odling av matpotatis är mest vanlig med 15 500 hektar att jämföra med 10 500 hektar för stärkelsepotatis. Knappt 40 % av matpotatisen odlas i Skåne. Ungefär 8 % av matpotatisarealen i landet odlades ekologiskt under 2025. Det skördades totalt 546 000 ton matpotatis och 454 600 ton stärkelsepotatis under 2025. Totalskörden av matpotatis ökade med 15 % och den av stärkelsepotatisen med 13 % år 2025 jämfört med 2024. Totalt odlades det ekologisk potatis på 1 200 hektar år 2025. Den ekologiska skörden av matpotatis blev 28 500 ton motsvarande 5 % av den totala skörden av matpotatis.

Ärter och bönor

Baljväxter odlas vanligen för foderproduktion. År 2025 såddes 43 600 hektar med olika baljväxter som kok- och foderärter, vicker och åkerbönor. Konservärter och bruna bönor som används till livsmedel odlades på 4 600 hektar. I skördestatistiken redovisas skörden av ärtor vilken består av kok- och foderärter och den totala skörden uppgick till 85 000 ton, vilket är en ökning med 15 % jämfört med år 2024.

Skörden av åkerbönor blev 56 600 ton, också det en ökning med 9 % jämfört med år 2024. Under 2025 skördades 6 000 ton ärtor som var odlade med ekologiska brukningsmetoder. Det innebär att 7 % av ärtskörden var ekologisk. För åkerbönor var motsvarande siffror 19 200 ton i sammanlagd ekologisk skörd vilket motsvarar 34 % av den totala skörden av åkerbönor

Andra grödor och träda

Ungefär 116 800 hektar, motsvarande 5 %, av den totala åkerarealen låg i träda. Areal i träda ökade år 2025 jämfört med år 2024, vilket främst beror på att det under år 2024 var tillåtet att skörda på den areal som i stödsammanhang räknas som träda medan så inte var fallet under år 2025. Knappt 14 000 hektar användes för trädgårdsväxter och 6 700 hektar för energiskog.

Trädgårdsodling

Året 2025 bjöd på en blandad kompott för trädgårdsodlingen. Vi fick se rekordskördar av matlök, äpple, grönkål och rödbeta, men den lägsta skörden av isbergssallat sedan 1993. För de andra tolv grödorna i undersökningen var skördarna att betrakta som normala.

Inom växthusodlingen ökade både växthusytorna och skördarna för gurka och tomat mellan 2024 och 2025, och för tomatodlingen var växthusytan den största på över 20 år. Trots ökningen var växthusytan för gurkodling ovanligt liten, men tack vare en rekordhög avkastning blev gurkskörden ändå normalstor, precis som tomatskörden.

Den mycket höga skörden av matlök berodde på en kombination av rekordstor areal och den högsta avkastningen vi hittills sett. Även för äpple var avkastningen rekordhög, vilket ledde till den högsta äppelskörden vi hittills sett, trots att äppelarealen inte har förändrats nämnvärt de senaste tio åren.

I skarp kontrast till matlöksodlingen berodde den låga skörden av isbergssallat på en ovanligt liten areal i kombination med den lägsta avkastningen sedan 1993. För kategorin annan sallat minskade visserligen arealen rejält 2025 jämfört med året innan, men tack vare en rekordhög avkastning blev skörden ändå den näst högsta hittills.

Ökad försäljning av kvävegödsel

Försäljningen av kväve i mineralgödsel uppgick till 219 100 ton gödselåret 2024/25, vilken
är det högsta sedan 1989/90 och en ökning med 18 % jämfört med föregående år. För fosfor uppgick försäljningen till 19 000 ton, en ökning med 24 % jämfört med föregående
gödselår. Försäljningen av kalium och svavel i mineralgödsel uppgick till 33 900 respektive
33 600 ton. Det är en ökning med 26 respektive 25 procent jämfört med föregående
gödselår.

Försäljningen av mineralgödsel räknad som mängd näringsämne per hektar utnyttjad
åkermark var för kväve 91 kg per hektar. För fosfor var motsvarande mängd 8 kg per
hektar. För både kalium och svavel var den beräknade mängden 14 kg per hektar utnyttjad
åkermark.

Utsläpp från jordbrukssektorn

Det totala utsläppet av växthusgaser ifrån jordbrukssektorn uppgick 2024 till 6,3 miljoner ton vilket är lika mycket som under år 2023. Av detta var växthusgasutsläppen från åker- och betesmark 2,4 miljoner ton, en ökning med knappt 2 % mellan 2023 och 2024. Under samma period var utsläppen från kväveoxider oförändrade medan flyktiga organiska ämnen och ammoniak minskade med 1 %.

Utsläppen av växthusgaser som kommer från jordbrukets arbetsmaskiner ökade med 35 % jämfört med år 2024 och blev 558 000 ton koldioxidekvivalenter. Det är också högre än ett genomsnitt för perioden 2019-2023 då utsläppen av växthusgaser var 442 000 ton.

Konsumtion av livsmedel och jordbruksprodukter

Enligt de preliminära siffrorna för totalkonsumtionen 2025 har konsumtionen av kött har minskat och konsumtionen av köksväxter ökat sedan 2010. Konsumtionen av kött har minskat med 5,5 kilo eller 6 % i genomsnitt per person och konsumtionen av köksväxter har ökat med 5,8 kilo eller 10 % under perioden.

Konsumtionen av mjöl och gryn per person har minskat med 4 % mellan 2010 och 2024. Under samma period har även konsumtionen av socker och sirap minskat, med hela 23 %. Konsumtionen av ägg och ost har däremot ökat med 5 % respektive 12 % per person under samma period.

I tablå E visas konsumtion av olika varor per person och år angett i liter eller kilogram.

¹ Preliminära siffror för konsumtionen av kött, konsumtionsmjölk, ost och ägg har beräknats för året 2025. Konsumtionen av respektive livsmedelskategori under 2025 beräknas uppgå till 79,9 kilo kött per person, 59,1 liter mjölk per person, 22,3 kilo ost per person samt 15,4 kilo ägg per person.

Handel med livsmedel och jordbruksprodukter

Den totala försäljningen av livsmedel och alkoholfria drycker inom handeln i Sverige uppgick under 2024 till 349 miljarder kronor. Det är en ökning med 16 miljarder kronor jämfört med 2023 vilket motsvarar en uppgång med 5 %.

Mellan åren 2024 och 2025 steg konsumentprisindex för livsmedel och alkoholfria drycker i genomsnitt med 4 %.

Svensk export och import av livsmedel och jordbruksprodukter

Värdet av den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel under år 2025 var 149,3 miljarder kronor. Jämfört med 2023 är det en värdeökning med 9 miljarder kronor eller 6,5 %. Den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel, uttryckt i volym, ökade därför jämfört med 2024. Exporten av Spannmål och spannmålsvaror samt Socker, sockervaror och honung ökade mest.

Värdet av den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel var 243,2 miljarder kronor vilket är en ökning med 6 % sedan år 2024. I volymer ökade importen av Levande djur, Mejeriprodukter och ägg och Drycker mest.

Fisk, kräft- och blötdjur är den varukategori som stod för den enskilt största andelen av både exportvärdet och importvärdet för jordbruksprodukter och livsmedel med 57 miljarder respektive 65 miljarder kronor. Detta beror sannolikt på att norsk fisk transporteras genom Sverige till andra EU-länder. mellan åren 2024 och 2025 var dock import och export relativt oförändrad.

Svensk försörjningsgrad

Den svenska försörjningsgraden, tidigare benämnd marknadsandel, beräknas genom att den svenska produktionen delas med den svenska konsumtionen. Den visar att försörjningsgraden för nötkött var 54 %, griskött 84 %, fårkött 23 %, matfågel 75 % och ägg 97 %. För konsumtionsmjölk är den ungefär 100 % medan den för grädde är 86 %, smör 83 % och ost 37 %. Den svenska marknadsandelen för spannmål är över 100 % och för morötter strax under 100 %. Andelen för socker varierar men rör sig också den omkring 100 %.