Vattenbruk 2025

Syfte

I den här rapporten redovisar vi statistik om det svenska vattenbrukets struktur, produktion och produktions­värde under 2025. Med vattenbruk menar vi odling av vattenorganismer som fisk, musslor, ostron, kräftdjur, alger, sjöpung och så vidare. Fiske eller skörd av vilt växande vattenorganismer ingår inte i statistiken. Statistiken omfattar dessutom bara företag som har en årlig produktion om minst 100 kg eller ett årligt produktionsvärde om minst 50 000 kr.

Statistiken redovisas uppdelat på ändamål (konsumtion eller utsättning), inriktning (art), odlingsmetod och vattenmiljö. Vi gör även en uppdelning på landsdel, där skattningarna är ungefärliga eftersom vi inte har komplett information om hur mycket företagen producerar på olika platser.

Produktion för konsumtion omfattar det som tagits ur odlingarna för att konsumeras som mat eller för att användas som råvara i andra produkter. Produktion för utsättning omfattar organismer som har sålts till andra vattenbruk eller satts ut i naturvatten (inklusive så kallad kompensations­odling). Produktionen för utsättning består dels av vuxna organismer som vi redovisar i vikt och dels av rom, yngel, larver, småfisk, stirr och smolt som vi redovisar i antal. Med "vuxna" organismer menar vi sådana som är mogna att ätas eller sättas ut för att fiskas upp. I de fall vi använder oss av begreppet "sättfisk" menar vi uteslutande vuxen fisk för utsättning. Rom, yngel, larver, småfisk, stirr och smolt omfattar alla arter i något av dessa utvecklingsstadier som har sålts till andra vattenbruk eller satts ut i naturvatten (inklusive kompensations­odling).

Organismer som företagen hållit kvar i den egna odlingen eller enbart överfört mellan egna odlingar ingår inte i statistiken.

Förändringar i statistiken

Från och med referensåret 2025 (den statistik som presenteras i denna rapport) kommer vi att sammanställa och presentera statistiken på ett nytt sätt. Det innebär att vissa uppgifter inte längre är direkt jämförbara med tidigare publicerad statistik, av lite olika orsaker:

• Statistiken baseras på något fler företag än tidigare eftersom vi har upptäckt ett antal vattenbruksföretag som vi inte kände till tidigare (rampopulationen har utökats);
• Statistiken omfattar allt vattenbruk, oavsett art och utvecklingsstadium;
• Insamlingen av statistiken ser lite annorlunda ut, vilket har lett till lägre bortfall och en bättre möjlighet att redovisa produktionen uppdelat på produktionsmetod, men en något sämre möjlighet att redovisa uppdelat på vattenmiljö;
• Statistiken omfattar nu bara företag med en årlig produktion om minst 100 kg eller ett årligt produktionsvärde om minst 50 000 kr, vilket innebär att färre företag nu ingår i statistiken;
• Statistiken inkluderar nu hela produktionen av rom, yngel, larver, småfisk, stirr och smolt – både för försäljning och för utplantering, inklusive den så kallade kompensationsodlingen;
  
• Definitionen av vad som utgör ett företag ändras något. Totalt sett kommer vi att använda fyra begrepp för att beskriva strukturen i branschen:
  
  • Företag: Den svenska entitet som har övergripande ansvar för de verksamheter och anläggningar man äger. Ett företag kan till exempel vara ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller en enskild firma. Ett företag kan bestå av en eller flera verksamheter och anläggningar (se nedan) som kan vara spridda över landet. I de fall företaget utgör ett moderbolag, räknas dotterbolagen som verksamheter. De flesta företagen har dock bara en verksamhet.
  • Verksamheter: Separata producerande enheter i företag. En verksamhet kan vara ett dotterbolag eller en separat del av ett företag med egen driftsledning. I de flesta fall är dock ett företag och en verksamhet samma sak. En verksamhet kan ha flera anläggningar, men de flesta verksamheterna har bara en anläggning.
  • Anläggningar: Geografiskt separerade produktionsplatser. Ett företag eller en verksamhet kan ha flera anläggningar. I de flesta fall har dock ett företag bara en verksamhet och en anläggning.
  • Installationer: Enskilda odlingsanordningar som en kasse, damm, bassäng eller rigg. De flesta anläggningar består av flera installationer.
    
• Uppdelningen på arter är annorlunda än tidigare;
• Vi publicerar inte längre företagsekonomiska uppgifter, dels eftersom resultaten var osäkra men även för att insamlingen av uppgifter var kostsam och innebar en hög börda för vattenbruken;
• Uppgifter om sysselsättning kommer inte längre att publiceras årligen och inte heller med samma detaljrikedom eftersom insamlingen innebär en hög börda för vattenbruken.

Vi har även reviderat statistiken för referensåren 2020–2024 för att göra statistiken för dessa år jämförbar med statistiken för 2025. Det är denna nya statistik som från och med 2026 publiceras i Jordbruksverkets statistikdatabas som således har startår 2020. Den gamla (ej reviderade) statistiken som huvudsakligen täcker åren 2000–2024 ligger dock kvar i databasen under rubriken Äldre statistik om vattenbruk. Uppdateras inte.

Konsekvenser av förändringarna

Antalet företag, verksamheter och anläggningar som statistiken bygger på är nu annorlunda än vi tidigare redovisat. Detta beror dels på ändrade definitioner, men även på att vi nu inkluderar fler arter i statistiken, att vi identifierat ett antal odlande företag som tidigare inte ingick i vårt register och att vi infört en produktionströskel för att exkludera icke-kommersiella verksamheter ur statistiken.

Eftersom vi reviderat statistiken för åren 2020–2024 för att matcha de nya definitionerna och kriterierna är statistikuppgifterna för dessa år nu något annorlunda än tidigare. Det finns enstaka stora skillnader för flera målstorheter, men den största skillnaden gäller produktionen av rom, yngel, larver, småfisk, stirr och smolt som i vissa fall är nästan dubbelt så stor i den reviderade statistiken. I dokumentet Kvalitetsdeklaration under rubriken Metod och kvalitet finns en tabell som jämför tidigare publicerade uppgifter med de reviderade uppgifterna.

Statistiken kommer i fortsättningen att redovisas uppdelat på artkategorierna fisk, blötdjur och andra organismer, där fisk kommer att redovisas uppdelat på regnbåge och annan fisk. Orsaken till att vi inte kan redovisa uppdelat på fler arter är att vi då skulle riskera att röja enskilda företags uppgifter.

Den årliga statistiken kommer bara att redovisa uppgifter om struktur, produktion och produktionsvärde. Uppgifter om sysselsättning kommer att redovisas med några års mellanrum och då utan vissa uppdelningar, medan redovisningen av företagsekonomiska uppgifter kommer att upphöra helt.

Om du är i behov av uppdaterade uppgifter för statistik som vi tidigare publicerat kan du kontakta oss på Jordbruksverket direkt. Kontaktuppgifter finns i rapporthuvudet.

Översikt

Det svenska vattenbruket är en liten bransch som till största delen producerar fisk för konsumtion och som domineras starkt av ett fåtal förhållandevis stora företag. Sedan många år tillbaka står det svenska vattenbruket för lite drygt en procent av vattenbruks­produktionen i EU, oavsett om man räknar i producerad mängd eller i produktionsvärde. Under de senaste åren har vattenbruket sysselsatt i genomsnitt ungefär 550 personer, varav i runda tal en femtedel kvinnor.

Vattenbruket har produktion med två olika ändamål: produktion för konsumtion och produktion för utsättning i andra vattenbruk eller naturvatten. Produktionen för utsättning består dels av vuxna organismer som vi redovisar i vikt, dels av rom, yngel, larver, småfisk, stirr och smolt som vi redovisar i antal.

I statistiken delar vi upp produktionen i inriktningarna fisk, blötdjur (musslor och ostron), andra organismer (som i dagsläget består av alger, sjöpung och kräftor) samt rom, yngel, larver, småfisk, stirr och smolt (där tidiga utvecklingsstadier av alla organismer ingår).

I allt väsentligt går hela produktionen av blötdjur och andra organismer till konsumtion. Produktionen av vuxen fisk går huvudsakligen till konsumtion men i viss mån även till utsättning, medan så gott som hela produktionen av rom, yngel, larver, småfisk, stirr och smolt går till utsättning.

Företagen

Under 2025 bedrev totalt sett 91 företag vattenbruk i Sverige, fördelat på 107 verksamheter och 233 anläggningar. Det totala antalet företag och verksamheter har i princip inte förändrats alls sedan 2020, medan antalet anläggningar däremot har ökat med 32 % sedan 2022, då ökningen började (tablå A). Orsaken till den diskrepansen är att sammansättningen av företagen har förändrats märkbart under de senaste åren. Samtidigt som antalet företag med odling av musslor, ostron eller alger har ökat, har antalet företag med odling av fisk istället minskat; och eftersom företag med odling av musslor, ostron eller alger ofta använder sig av många enskilda anläggningar har antalet anläggningar följaktligen ökat.

Vid sidan av dessa aktiva företag fanns ett femtiotal företag som uppgav att produktionen var vilande eller i en uppstartsfas (och som i vissa fall har haft denna status under ett flertal år), att produktionen låg under trösklarna 100 kg eller 50 000 kr, eller att produktionen enbart var för egen konsumtion. Dessa företag ingår inte i statistiken.

Det största antalet företag, verksamheter och anläggningar finns i Götaland, följt av Norrland och Svealand. Under de senaste åren har antalet företag, verksamheter och anläggningar i Götaland ökat märkbart, medan de istället har minskat i Norrland. I Svealand har antalet företag och verksamheter minskat något; antalet anläggningar i Svealand förändrades knappt alls mellan 2020 och 2024, men ökade märkbart mellan 2024 och 2025 (tablå A).

Sett till inriktning ägnade sig 58 företag åt produktion av fisk under 2025, medan 32 företag producerade rom, yngel, larver, småfisk, stirr eller smolt. Utöver det bedrev 9 företag odling av blötdjur (musslor eller ostron), medan 17 företag ägnade sig åt odling av kategorin andra organismer, som 2025 bestod av alger, kräftor och sjöpung (tablå B).

Under de senaste åren har antalet företag som odlar fisk minskat medan antalet företag som odlar blötdjur och andra organismer har ökat. Antalet fiskodlande företag har minskat både inom odlingen för konsumtion och odlingen för utsättning.

Antalet företag som producerar rom, yngel, larver, småfisk, stirr och smolt till försäljning eller utplantering i naturvatten ökade märkbart mellan 2024 och 2025, vilket delvis är ett resultat av ändringar i undersökningens upplägg och anvisningar som inneburit att fler företag fyllt i uppgifter för den kategorin. Dessa "nyupptäckta" företag är dock förhållandevis små producenter och påverkar därför inte produktionen i någon betydande utsträckning.

Produktion och produktionsvärde

Både produktionsmängd och produktionsvärde kan variera starkt mellan enskilda år inom det svenska vattenbruket, vilket framför allt är ett resultat av att branschen är liten och därigenom känslig för enskilda företags produktion. Man bör därför vara mycket försiktig med att dra slutsatser om branschens generella utveckling baserat på jämförelser mellan enskilda år.

Vattenbrukets samlade produktion uppgick till 12 200 ton under 2025, varav 93 % var ämnat för konsumtion och 7 % för utsättning i andra vattenbruk eller naturvatten. Utöver detta producerades drygt 26 miljoner romkorn, yngel, larver, småfisk, stirr eller smolt till försäljning eller utsättning i naturvatten (tablå C).

Den totala produktionen (med undantag av rom, yngel etc.) var i princip oförändrad 2025 jämfört med året innan, men 8 % lägre än genomsnittet för de fem närmast föregående åren. Utvecklingen varierade dock kraftigt mellan de olika inriktningarna, med en tydlig nedgång i produktionen av fisk för konsumtion och en rejäl återhämtning av blötdjurs­produktionen efter en ovanligt liten skörd 2024.

Produktionen av rom, yngel, larver, småfisk, stirr och smolt ökade med 30 % mellan 2024 och 2025, och var 14 % högre än snittet för de fem föregående åren. Ökningen var inte ett resultat av de "nyupptäckta" företagens produktion (se ovan), utan i huvudsak en ökning av sedan tidigare kända odlares produktion.

Det totala produktionsvärdet av 2025 års samlade produktion var 786 miljoner kronor, av vilket 84 % kom från produktion för konsumtion och 16 % från produktion för utsättning. Det totala produktionsvärdet ökade med 10 % jämfört med 2024 och var 18 % högre än snittet för de fem föregående åren.

Av det totala värdet härstammade 86 % från fisk, 3 % från blötdjur, 5 % från andra organismer samt 6 % från rom, yngel, larver, småfisk, stirr och smolt. Samtliga odlingsinriktningar utom blötdjur visade upp ökade produktions­värden 2025, både jämfört med året innan och jämfört med genomsnittet för de fem föregående åren (tablå D).

Produktionsvärdet är mycket ojämnt fördelat över företagen; under 2025 stod de 5 största företagen för hela 78 % av det totala värdet, medan de 70 minsta företagen bara stod för 5 %. En grov uppskattning ger vid handen att ungefär 55 % av 2025 års produktions­värde skapades i Norrland, 30 % i Svealand och 15 % i Götaland.

Produktion för konsumtion

Med undantag för produktionen av rom, yngel, larver, småfisk, stirr och smolt går den största delen av produktionen i samtliga odlings­inriktningar till konsumtion. Inom fiskodlingen ägnar sig förvisso fler företag åt produktion för utsättning än åt produktion för konsumtion, men trots det utgör konsumtions­fisken mer än 90 % av den producerade fisken. Huvuddelen av det svenska vattenbrukets produktion för konsumtion går till mat, men en liten del används som råvara för andra typer av produkter.

Den totala produktionen för konsumtion uppgick till 11 300 ton färskvikt 2025 och var därmed ungefär densamma som året innan. Av de totalt 45 företag som hade produktion för konsumtion under 2025 ökade 30 företag sin produktion mellan 2024 och 2025, medan 9 företag tvärtom minskade produktionen.

Ur ett geografiskt perspektiv stod Norrland för ungefär 45 % av den totala produktionen för konsumtion, medan Svealand stod för 25 % och Götaland för 30 %. Sett till produktionsvärde kom i runda tal 60 % från Norrland, 25 % från Svealand och 15 % från Götaland.

Produktionen för konsumtion är mycket ojämnt fördelad mellan företagen, både i sin helhet och för de enskilda odlingsinriktningarna. Totalt sett stod de fem största företagen för 90 % av det totala värdet av produktionen för konsumtion.

Fisk

Under 2025 producerade 21 företag sammanlagt 9 100 ton (hel färskvikt) fisk för konsumtion, en produktions­minskning med 8 % jämfört med året innan och 11 % mindre än genomsnittet för de föregående fem åren (tablå C). Konsumtionsfisken bestod 2025 till 86 % av regnbåge, ungefär samma andel som under de senaste åren. Den återstående andelen om 14 % bestod till stor del av röding. Eftersom antalet företag som odlar annan konsumtionsfisk än regnbåge är få kan vi av sekretesskäl inte redovisa specifika uppgifter för dessa arter. Antalet företag som odlade regnbåge under 2025 var 16, medan antalet företag som odlade annan fisk var 7 (ett par företag odlade således både regnbåge och annan fisk för konsumtion).

Trots den minskade produktionen ökade produktionsvärdet för konsumtionsfisken med 9 % mellan 2024 och 2025 till 595 miljoner kronor, vilket är 16 % högre än genomsnittet för de fem föregående åren (tablå D). Produktionsvärdet för regnbåge var 496 miljoner kronor 2025, motsvarande 83 % av värdet för all konsumtionsfisk. Den andelen har bara varierat med enstaka procentenheter under de senaste åren.

Konsumtionsfisken producerades under 2025 uteslutande i kassar eller recirkulerande system (RAS). Hela 95 % producerades i kassar, med återstående 5 % i RAS. Uppgifterna avser odlingsmetoden vid skördetillfället och tar inte hänsyn till vilka system som använts under tidigare faser av produktionen.

Sett till vattenmiljö kom 97 % av konsumtionsfiskens produktionsvärde från odling i sötvatten och resten från odling i brackvatten.

Grovt skattat skapades ungefär 65 % av konsumtionsfiskens produktionsvärde 2025 i Norrland, 10 % i Svealand och 25 % i Götaland.

Blötdjur och andra organismer

Vid sidan av fisk producerar vattenbruksföretagen även blötdjur eller andra organismer, av vilka hela produktionen är ämnad för konsumtion. Under 2025 producerade 9 företag sammanlagt 2 100 ton blötdjur, till ett värde av 25 miljoner kronor, medan 17 företag producerade 200 ton andra organismer till ett värde om 37 miljoner kronor.

För produktionen av blötdjur och andra organismer kan vi inte redovisa fördelningen på odlingsmetoder eller vattenmiljö eftersom vi då skulle riskera att röja enskilda företags uppgifter. Så gott som hela produktionsvärdet för blötdjur och andra organismer skapades i Götaland.

Rom, yngel, larver, småfisk, stirr och smolt

Produktionen av rom, yngel, larver, småfisk, stirr och smolt är nästan helt och hållet inriktad på utsättning, men det finns även ett fåtal företag som producerar fiskrom för konsumtion. Denna produktion är dock liten och redovisas tillsammans med övrig produktion av rom, yngel etc. under rubriken Produktion för utsättning för att inte riskera att röja enskilda företags uppgifter.

Produktion för utsättning

Den svenska produktionen för utsättning består nästan helt och hållet av fisk i olika utvecklingsstadier, även om det också produceras en mycket liten mängd kräftor och kräftyngel samt en viss mängd ostronlarver för utsättning.

Produktionen för utsättning kan bestå av utplantering i naturvatten för fiske eller för naturvård (utplanteringen för naturvård består till allra största delen av så kallad kompensationsodling), men också av försäljning till andra vattenbruk för avel eller fortsatt odling i deras regi. Däremot räknar vi inte in produktion av sättfisk eller rom, yngel etc. som används i företagets egna produktion, inte ens då den produceras i en separat del av det egna företaget eller i ett dotterbolag.

Den totala produktionen för utsättning var knappt 900 ton under 2025, en marginell ökning jämfört med året innan. Bland de 54 företag som bedrev produktion för utsättning ökade 18 företag sin produktion, medan 15 företag minskade produktionen.

Eftersom kompensationsodlingens produktion inte är ämnad för marknaden är produktionsvärdet för denna odling per definition noll, även om den givetvis har en produktionskostnad och även om den i vissa fall utförs av underleverantörer som i sin tur tar betalt.

Fisk

Under 2025 producerade 42 företag tillsammans 900 ton vuxen fisk för utsättning (sättfisk), en liten ökning jämfört med året innan och något mer än genomsnittet för de fem föregående åren. Det totala produktionsvärdet för sättfisken var 79 miljoner kronor. En grov uppskattning indikerar att mindre än 5 % av sättfisk­produktionen bestod av kompensations­odling.

Det mesta av sättfisk­produktionen bestod av regnbåge, som stod för 71 % av den totala producerade mängden och 66 % av det totala produktionsvärdet under 2025 (tablå E). Produktionen av röding och öring utgjorde 12 respektive 13 % av den totala produktionen och 14 respektive 15 % av det totala produktions­värdet för sättfisken. Annan fisk än dessa arter stod för 4 % av såväl mängd som värde.

Eftersom produktionen av sättfisk är ganska liten kan små absoluta förändringar från år till år innebära stora relativa skillnader, särskilt när man tittar på enskilda arter. En liten förändring i mängd kan med andra ord innebära en stor procentuell skillnad. Man bör därför vara försiktig med att jämföra enskilda år med varandra.

I stora drag har antalet företag som odlar sättfisk minskat påtagligt mellan 2020 och 2025, medan produktionen har förblivit ungefär densamma och produktionsvärdet istället har ökat märkbart. Utvecklingen ser dock lite olika ut beroende på vilken art man tittar på (tablå E).

Av 2025 års totala mängd sättfisk producerades 53 % i kassar och 29 % i dammar, medan återstående 18 % producerades i bassänger och tråg eller i recirkulerande system (RAS). Hela sättfiskproduktionen skedde i sötvatten.

Grovt räknat skapades ungefär 34 % av produktionsvärdet för sättfisken i Norrland, 39 % i Svealand och 28 % i Götaland under 2025. Odlingen av sättfisk är inte lika ojämnt fördelad över företagen som produktionen för konsumtion; under 2025 stod de 15 största företagen för 90 % av sättfiskens totala produktionsvärde (istället för de fem största företagen).

Rom, yngel, larver, småfisk, stirr och smolt

Under 2025 ägnade sig 32 företag åt produktion av rom, yngel, larver, småfisk, stirr och smolt. Totalt producerades drygt 26 miljoner rom, yngel etc., av vilka knappt hälften gick till utplantering i naturvatten och drygt hälften till försäljning (där rom för konsumtion som mat ingår). En grov uppskattning ger att ungefär 80 % av den mängd rom, yngel etc. som sattes ut i naturvatten utgjorde kompensations­odling.

Produktionen ökade med 30 % mellan 2024 och 2025 och av de totalt 32 producerande företagen 2025 ökade 21 företag sin produktion, medan 11 företag minskade sin produktion.

Produktionsvärdet av rom, yngel, larver, småfisk, stirr och smolt var 50 miljoner kronor under 2025, varav 57 % härstammade från rom, yngel etc. för försäljning (inklusive rom för konsumtion) och återstående 43 % kom från rom, yngel etc. för utsättning (där värdet för kompensations­odlingen som sagt var noll).

Under 2025 producerades 54 % av den totala mängden rom, yngel etc. i bassänger och tråg, 22 % i recirkulerande system (RAS), 21 % i kassar och 2 % i dammar. Sett till vattenmiljö producerades 97 % i sötvatten och 3 % i salt- eller brackvatten.

Grovt skattat producerades 65 % av antalet rom, yngel etc. i Norrland, medan 20 % producerades i Svealand och 15 % i Götaland. Sett till produktionsvärde stod Svealand för lejonparten om ungefär 75 %, medan Norrland stod för ungefär 20 % och Götaland för cirka 5 %. Den stora skillnaden i fördelningen av mängd och värde beror på att kompensationsodlingens värde sätts till noll i våra beräkningar.

Tabeller

• Guide till statistiken om vattenbruk i databasen pdf, 121 kB.

• Tabell 1. Produktion och produktionsvärde efter ändamål och inriktning. 2020-2025.
• Tabell 2. Produktion och produktionsvärde efter odlingsmetod och inriktning. 2020-2025.
• Tabell 3. Antal företag, verksamheter och anläggningar med installationer samt installationernas volym eller längd. År 2020-2024.
  
• Tabell 4. Antal företag och sysselsättning efter inriktning. År 2020-2024.
•  

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Statistiken beskriver det svenska vattenbrukets struktur, produktion och produktions­värde. Med vattenbruk menar vi odling av vattenorganismer som fisk, musslor, ostron, kräftdjur, alger, sjöpung och så vidare. Fiske eller skörd av vilt växande vattenorganismer ingår inte i statistiken. Statistiken omfattar samtliga företag som bedriver vattenbruk i Sverige med en årlig produktion om minst 100 kg eller ett årligt produktionsvärde om minst 50 000 kr.

Statistiken redovisas uppdelat på ändamål (konsumtion eller utsättning), inriktning (art), odlingsmetod och landsdel. Produktion för konsumtion omfattar det som tagits ur odlingarna för att konsumeras som mat eller för att användas som råvara i andra produkter. Produktion för utsättning omfattar organismer som har sålts till andra vattenbruk eller satts ut i naturvatten (inklusive så kallad kompensations­odling).

Produktionen för utsättning består dels av vuxna organismer som vi redovisar i vikt, dels av rom, yngel, larver, småfisk, stirr och smolt som vi redovisar i antal. Rom, yngel etc. omfattar alla arter i dessa utvecklingsstadier som har sålts till andra vattenbruk eller satts ut i naturvatten (inklusive så kallad kompensations­odling).

Organismer som företagen hållit kvar i den egna odlingen eller överfört mellan egna odlingar ingår inte i statistiken.

I uppdelningen på landsdelar består Norrland av Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län. Svealand består av Dalarnas, Västmanlands, Örebro, Värmlands, Södermanlands, Upplands och Stockholms län. Götaland består av Västra Götalands, Hallands, Skåne, Blekinge, Gotlands, Kalmar, Kronobergs, Jönköpings och Östergötlands län.

Vissa företag bedriver vattenbruk i flera olika län, men vi samlar bara in uppgifter om deras totala svenska odling. För dessa företag har vi skattat länsfördelningen baserat på annan tillgänglig information som tidigare lämnade uppgifter, uppgifter om godkänd kapacitet i Jordbruksverkets CVR-register, uppgifter i media och så vidare. Som en följd av att vi inte har säkra uppgifter om samtliga företags länsfördelning, är uppdelningen av produktion och produktionsvärde på landsdel ungefärlig.

Så tar vi fram statistiken

Statistiken baseras på en enkätundersökning som gick ut till samtliga kända svenska vattenbruk, med frågor om produktion och produktionsvärde uppdelat på art, ändamål och produktionsmetod. Uppgifterna samlades huvudsakligen in via en webbenkät, men vissa vattenbruk lämnade sina uppgifter via e-post eller telefon.

Undersökningen skickades ut den 15 januari 2026, med påminnelser den 4 februari och den 2 mars för de företag som då ännu inte svarat. Undersökningen avslutades den 26 mars, efter en telefonkampanj under de sista två veckorna för att nå det fåtal vattenbruk som inte svarat.

Totalt sett ingick 189 vattenbruk i undersökningen, av vilka vi fick in svar från 184 företag, en svarsfrekvens på 97 %. Av de fem företag som inte svarade bedömer vi att ett eller möjligen två företag aktivt bedrev vattenbruk under 2025 och att deras sammanlagda produktion utgjorde mindre än en promille av den totala produktionen och produktionsvärdet.

Tidigare undersökningar (för referensåren 2024 och tidigare) har genomförts på liknande sätt, men även inkluderat frågor om sysselsättning och företagsekonomi, samt mer utförliga frågor om produktion och produktions­metoder.

För åren 2020–2024 har vi reviderat vissa uppgifter baserat på information vi hämtat in under 2026. Revisionerna består i korthet av att vi har:

• lagt till företag, verksamheter och anläggningar som tidigare inte ingick i populationen för de år de haft känd verksamhet,
• tagit bort enstaka dubblettföretag, -verksamheter och -anläggningar,
• tagit bort företag med produktion under de införda produktions­trösklarna (100 kg eller 50 000 kr),
• justerat uppgifter om produktion och/eller produktionsmetod för vissa företag.

Revisionerna har orsakat enstaka stora skillnader mot tidigare uppgifter för flera målstorheter, men den största skillnaden gäller produktionen av rom, yngel, larver, småfisk, stirr och smolt som i vissa fall är nästan dubbelt så stor i den reviderade statistiken. I dokumentet Kvalitetsdeklaration under rubriken Metod och kvalitet finns en tabell som jämför tidigare publicerade uppgifter med de reviderade uppgifterna.

Mer information om hur vi tagit fram statistiken finns i Statistikens framställning som du också hittar under rubriken Metod och kvalitet.

Statistikens tillförlitlighet

Statistiken beskriver vattenbrukets generella omfattning väl, men flera faktorer gör att träffsäkerheten varierar något från år till år, vilket gör att jämförelser mellan enskilda år ska göras med försiktighet.

De huvudsakliga orsakerna till detta är att:

• Det svenska vattenbruket är en liten bransch med få företag. Det innebär att frånfall eller fel i ett fåtal företags uppgifter kan få stora konsekvenser för statistiken i sin helhet.
• Vattenbrukets produktion är mycket ojämnt fördelad och en handfull företag står för en mycket stor andel av den totala produktionen, vilket innebär att statistiken är känslig för mätfel i dessa företag.
• Undersökningens täckning varierar över tid, vilket innebär att alla vattenbruk inte har räknats med i alla undersökningar. Detta påverkar framför allt uppgifterna om antal företag, verksamheter och anläggningar eftersom de företag som fallit ifrån nästan alltid har varit små producenter.
• Undersökningens bortfall varierar över tid. Bortfallet kompenseras till stor del av imputeringar, vilket innebär att statistiken under vissa år är känslig för bearbetningsfel (att vi imputerar fel värden).
  
• Vattenbruket är en komplex verksamhet där produktionen sker i många led och har många aspekter. Detta innebär att det kan vara svårt för företagen att hålla reda på våra definitioner och gränsdragningar när de ska svara på enkäten. Likaså kan det vara svårt för dem att sammanställa uppgifter från hela deras verksamhet. Detta ökar risken för mätfel markant.

I sin helhet bedömer vi att statistikens träffsäkerhet för referensåret 2025 är god. De huvudsakliga felkällorna torde vara täckningsfel och mätfel, men vi bedömer att dessa fel inte bidrar med någon nämnvärd osäkerhet på resultaten för 2025.

Eftersom både populationen och metodiken var annorlunda i undersökningen för referensåret 2025 än i tidigare undersökningar bör man vara försiktig i jämförelser mot enskilda tidigare referensår, även om vi gjort vårt bästa för att justera statistiken för referensåren 2020–2024 för att matcha 2025 års population och omfattning.

Mer information om statistikens kvalitet finns i dokumentet Kvalitetsdeklaration under rubriken Metod och kvalitet.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration pdf, 380.7 kB.
• Statistikens framställning pdf, 253.4 kB.

Summary in English

During 2025, 91 enterprises conducted aquaculture in Sweden. Among these, 58 were producing adult fish for consumption or stocking while 32 enterprises were producing eggs, juveniles, larvae, parr or smolt. Molluscs were produced by 9 enterprises, while 17 enterprises produced other water organisms (such as algae, crayfish or ciona).

The total Swedish aquaculture production amounted to 12 200 metric tons in 2025, of which 93% was for consumption, while the remaining 7% was for stocking in aquaculture or in natural waters. In addition, just over 26 million eggs, juveniles, larvae, parr or smolt were produced.

The total production (excepting eggs, juveniles etc.) was more or less unchanged in 2025 as compared to the year before, but 8% lower than the average for the five preceding years. Different sectors did however develop differently. While the production of fish decreased markedly between 2024 and 2025, mollusc production increased, thus returning to a more normal level after a production slump during 2024. The production of eggs, juveniles, larvae, parr or smolt increased by 30% between 2024 and 2025 and was 14% higher in 2025 than the average for the five preceding years.

The total production value of the 2025 aquaculture production was 786 million SEK, of which 84% came from production for consumption and 16% from production for stocking. The total 2025 production value increased by 10% from 2024 and was 18% higher than the average for the preceding five years.

The production value of the Swedish aquaculture is very unevenly distributed; during 2025, the five largest enterprises contributed 78% of the total value, while the 70 smallest enterprises only contributed 5%.

Starting this year, the Swedish aquaculture statistics have a slightly different scope and methodology than before. The statistics published in the statistics database (and in this report) have been revised accordingly back to the reference year 2020. The previously published statistics (back to the reference year 1983) can still be found in the statistics database under the heading Vattenbruk/Äldre statistik om vattenbruk. Uppdateras inte.