Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2026

Syfte

I denna statistikrapport redovisas resultatet av skördeprognoser avseende spannmål och oljeväxter för 2026. Preliminär skördestatistik för 2026 kommer att redovisas på riksnivå i november och på länsnivå i december i år. Slutlig skördestatistik redovisas våren 2027.

Skördeprognosen omfattar nio spannmålsgrödor: höstvete, vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, blandsäd, höstrågvete och vårrågvete samt de fyra oljeväxtgrödorna höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs. För varje gröda prognostiseras hektarskörd och totalskörd. Dessutom prognostiseras totalskördar för spannmål totalt och oljeväxter totalt. Jordbruksverkets metod för att uppskatta skörden bygger på statistiska regressionsmodeller där skördarna för olika grödor uppskattas utifrån väderdata och tidigare års skördar.

Procentuella skillnader mellan tidigare års prognoser av hektar- och totalskördar enligt slutlig skördestatistik redovisas i tablå E och F i avsnittet Statistikens tillförlitlighet under Kort om statistiken. Redovisning sker per gröda för åren 2021–2025.

Totalskördar

Spannmålsskörden förväntas i år bli lägre än förra årets skörd. I figur A visas den totala spannmålsskörden för åren 2000–2025 samt prognosen för 2026.

Spannmålsskörden uppskattas bli 5,9 miljoner ton för 2026, vilket är en minskning med 9 % jämfört med förra årets skörd. Att spannmålsskörden förväntas minska jämfört med föregående år beror till stor del på att hektarskördar för nästan alla spannmålsgrödor förväntas bli lägre samtidigt som att arealerna förväntas minska. De största procentuella ökningarna står de höstsådda grödorna för.

Höstvete väntas svara för 55 % av den totala spannmålsskörden och beräknas få en totalskörd på 3,2 miljoner ton. Det är 10 % mindre än föregående års skörd men en ökning med 9 % jämfört med genomsnittet för åren 2021–2025. Att årets prognos av höstvete är lägre än förra året beror främst på att både arealen och hektarskörden av höstvete förväntas bli lägre än förra året. Den näst största grödan är vårkorn som förväntas få en totalskörd på 1,2 miljoner ton. Det är en minskning med 8 % jämfört med 2025 men en ökning med 9 % jämfört med genomsnittet för åren 2021–2025. Havre förväntas minska med 6 % jämfört med föregående år till 0,7 miljoner ton. Totalskörden för höstkorn förväntas ha den största procentuella minskningen av spannmålsgrödorna och minskar med 15 % jämfört med 2025. Det beror främst på att hektarskörden förväntas minska. Vårrågvete, som är den minsta spannmålsgrödan i prognosen utgör 0,1 % av den totala spannmålsskörden och förväntas minska med 14 % jämfört med 2025.

Totalskörden av oljeväxter uppskattas bli 0,38 miljoner ton vilket är 5 % lägre än 2025 men 9 % större än genomsnittet för åren 2021–2025. Minskningen jämfört med förra året förklaras med att hektarskördarna minskar då arealen förväntas öka. Höstraps förväntas svara för 88 % av oljeväxtskörden och beräknas få en totalskörd på 0,33 miljoner ton. Det är en minskning av den totala höstrapsskörden med 8 % jämfört med förra året. Minskningen beror främst på minskade hektarskördar. Vårraps förväntas öka med 27 % jämfört med 2025. Ökningen beror på större arealer för vårraps.

1. Enligt Jordbruksverkets administrativa register, 2026-08-06. Arealerna kan skilja sig jämfört med de arealer som redovisas i JO 10 SM 1901. Detta beror på att viss bearbetning av underlaget genomförs till JO0104 samt att den publikationen avser arealer på företag som ingår i Lantbruksregistret medan här avses all stödansökt areal vid tidpunkten.
   2. Genomsnittet är beräknat utifrån den slutliga statistiken för skördeuppskattningarna år 2021–2025.

Hektarskördar

Höstvete är den spannmålsgröda som förväntas få störst hektarskörd 2026. Enligt prognosen blir den 7 280 kg/hektar vilket är en minskning med 4 % jämfört med 2025 men en ökning med 8 % jämfört med genomsnittet för 2021–2025, se tablå B nedan. Vårkorn beräknas få en hektarskörd på 4 970 kg/hektar vilket är en minskning med 13 % jämfört med föregående år. Höstkorn förväntas minska med 9 % och havre förväntas minska med 11 % jämfört med föregående år. Bara höstrågvete förväntas att få en högre hektaravkastning i år jämfört med föregående år. Spannmålsgrödan med lägst förväntad hektaravkastning för 2026 är vårrågvete med 3 500 kg/hektar.

Bland oljeväxterna uppskattas hektarskörden för höstraps till 3 470 kg/hektar. Det är en minskning med 9 % jämfört med förra året men en ökning med 5 % jämfört med genomsnittet för 2021–2025. Vårraps beräknas få en hektaravkastning för 2026 på 2 280 kg/hektar vilket är i nivå med genomsnittet för 2021–2025.

Väder

Tablå C och D visar hur temperaturen och nederbörden varit under 2026 jämfört med genomsnittet under de senaste 30 åren. För att få jämförbarhet mellan olika typer av väderdata beskrivs dessa i formeln (v‑m)/s där v är årets väderdata, m är medelvärdet över de senaste 30 åren och s är standardavvikelsen. Värdet 0 betyder att variabeln i år är lika med genomsnittet under de senaste 30 åren. Positiva värden betyder att årets variabelvärde är större än normalt medan negativa värden betyder att årets variabelvärde är mindre än normalt. Höga värden (över 1,5 eller under -1,5) ger en indikation på att skillnaden jämfört med genomsnittet är relativt stor.

Det ska tilläggas att om till exempel den normerade skillnaden i temperatur är lika för två län så betyder det inte nödvändigtvis att båda länen har haft exakt lika stor skillnad gentemot genomsnittstemperaturen mätt i grader. Detta eftersom skillnaden mellan årets temperatur och genomsnittstemperaturen divideras med hur stor variationen i temperaturen varit under dessa 30 år. Denna variation skiljer sig åt mellan varje region.

I tablå C redovisas skillnaden mellan temperaturerna 2026 jämfört med normalt. För januari och februari var det kallare än normalt i princip hela landet medan det i mars var varmare än normalt, i april var det över genomsnittet i de flesta län. I maj fortsatte temperaturen att vara över genomsnittet med undantag för ett fåtal län, i juni var det mycket över genomsnittet nästan överallt förutom Norrbotten medan det i juli var varierande.

Tablå D visar hur nederbörden har varierat i landet jämfört med normalt på respektive mätplats. I februari och mars var nederbörden mycket lägre än normalt i praktiskt taget hela landet. I april var den högre än normalt i norr medan resten av landet låg något under genomsnittet. Det var mer varierande för maj och juni och i juli var den övervägande lägre än normalt i stora delar av landet.

Tabeller

All vår statistik om skördar finns i Jordbruksverkets statistikdatabas

• Tabell 1. Prognos totalskördar för spannmål och oljeväxter, ton
• Tabell 2. Prognos hektarskördar för spannmål och oljeväxter, kg/ha

Kort om statistiken

Mer ingående beskrivningar om statistikens framtagning och dess kvalitet och tillförlitlighet finns i "Kvalitetsdeklaration" samt "Statistikens framställning" under rubriken "Metod och kvalitet”.

Det här beskriver statistiken

Jordbruksverkets prognosmetod prognostiserar skörden av vanliga lantbruksgrödor utifrån väderdata och tidigare års skördar. Metoden bygger på statistiska regressionsmodeller där skördarna beskrivs som funktioner av olika mått på väder. Modellerna bygger på skörde- och väderdata från januari 1965 till och med sommaren 2026. De grödor som skördeprognosen omfattar är: höstvete, vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, blandsäd, höstrågvete, vårrågvete, höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs.

Så tar vi fram statistiken

Som underlag för prognoserna har skördedata på länsnivå samt väderdata från en station per län använts, samt stödansökta arealer 2026. Väderdata för månaderna januari-oktober 1965–2025 och januari–juli 2026 utgörs av:

För varje län och för varje gröda som odlas i någorlunda omfattning i respektive län tas en regressionsmodell fram som beskriver det statistiska sambandet mellan väderdata och hektarskörd. Dessa prognoser viktas sedan samman till en genomsnittlig hektarskörd för hela riket. Resultat presenteras enbart på riksnivå då prognoserna på länsnivå är alltför osäkra för att redovisas separat. Eftersom väderdata för månaderna augusti till oktober innevarande år inte finns tillgängliga vid pro­gnos­tillfället tas medelvärdet för de senaste 30 åren.

Prognosen för den totala skörden av respektive gröda beräknas genom att multiplicera den prognostiserade hektarskörden med den totala grödarealen. De arealer som används är preliminära och hämtades från Jordbruksverkets administrativa stödregister den 6 augusti 2026 och avser all stödansökt grödareal vid tidpunkten.

Sambandet mellan skörd och väder är komplext. Data­analyser visar att de vädervariabler som statistiskt sett har störst samband med skörden av höstsådda grödor är vädret i början på året (februari och mars) och då främst medeldygnstemperaturen. De variabler som förklarar variationer i avkastning av de vårsådda grödorna är framför allt temperaturen i mars, juni och juli och nederbörden från april till och med juli. Om det är relativt torrt och varmt i mars/april så påverkas tidpunkten för sådden av vårgrödorna, vilket i sin tur bidrar till längden av grödans tillväxttid. Lång tillväxttid ger historiskt sett en större hektarskörd.

Statistikens tillförlitlighet

Precis som för de flesta andra prognoser finns det problem och källor för osäkerhet även i denna prognosmetod. Några av dessa är:

• De gjorda prognoserna bygger på verkliga uppgifter av väderdata fram till och med juli aktuellt år. För efterföljande månader har årets väderdata satts till normalvärden, vilket gör att prognoserna kan slå fel om årets väder i augusti och september skiljer sig markant från normalåret.
• Varje län motsvarar en väderstation vilket kan påverka resultaten betydligt då förhållandena kan skilja sig åt inom ett län. Vissa stationer har lagts ner och vissa har tillkommit sedan 1965 vilket gör att alla tidsserier inte utgörs av data från samma stationer utan har tagits fram utifrån olika stationer.
• Priset på insatsvaror som exempelvis mineralgödsel kan påverka användningen av dessa, vilket i sin tur påverkar skörderesultatet.

Bra att veta

Föregående års prognoser

För att belysa osäkerheten i skördeprognoserna redovisas i tablåerna E och F den procentuella skillnaden mellan publicerade prognoser och utfallet av den slutliga skördestatistiken för åren 2021–2025. Påpekas bör att i de slutliga skördeuppskattningarna exkluderas arealer som valts att skördas som grönfoder. Prognosen tar ingen hänsyn till detta vilket bidrar till en systematisk överskattning av totalskördarna. Storleken på denna överskattning varierar från år till år beroende på hur stor andel som skördas som grönfoder.

Positivt värde betyder att prognosen för hektarskörd respektive totalskörd var större än den slutliga skördeuppskattningen och negativt värde betyder på motsvarande vis att prognosen var mindre än den slutliga skördeuppskattningen. Tablå E visar att förra årets prognos underskattade hektarskördarna främst för vårrågvete, vårkorn, havre och blandsäd. Ingen gröda överskattades. För oljeväxter underskattades främst vårraps.

Tablå F visar att prognosen för totalskörden av spannmål 2025 underskattade spannmålsskörden med 9 procent. För de enskilda grödorna så underskattades samtliga spannmålsgrödor förutom råg. Störst underskattning gällde för blandsäd, vårkorn och höstkorn och havre. Prognosen för totalskörden av oljeväxter underskattades med 15 procent jämfört med de slutliga skördeuppskattningarna.

1. I summa oljeväxter ingår även vårrybs och höstrybs.

För höstkorn, höstrågvete, vårrågvete, blandsäd, vårrybs och höstrybs finns det inte tillräckligt långa tidsserier med skördestatistik för att kunna skapa tillförlitliga modeller. Prognoserna för dessa grödor baseras därför inte direkt på väderdata, utan baseras istället på vilka samband de har med andra grödor. Detta förstärker avvikelserna för just dessa grödor. Tilläggas bör också att den prognostiserade totalskörden av blandsäd systematiskt underskattas. Orsaken till detta är att prognosen, till skillnad från de slutliga skördeuppskattningarna, inte tar hänsyn till att vissa arealer baljväxt/stråsädesblandningar skördas som grönfoder istället för gröda.

Annan statistik

Den 13 november publiceras preliminära skörderesultat på riksnivå.

Preliminär skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter med redovisning på län publiceras den 11 december.

Slutliga resultat från skördeundersökningar år 2026 publiceras under andra kvartalet 2027.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration pdf, 276 kB.
• Statistikens framställning pdf, 419.2 kB.

Summary in English

Crop production forecast for cereals and oilseed crops in 2026

This report provides forecasts concerning yields per hectare and total production of cereals and oilseed crops for the year 2026. The results are presented at the national level.

Yield per hectare

Winter wheat is expected to have the highest yield per hectare with 7 280 kg/hectares. This is a decrease with 4 % compared with last year. Yields per hectare are estimated to decrease for all the other cereals except winter triticale compared with 2025. One of the crops with the highest expected decrease in yield compared with 2025 is spring triticale (-18 %).

Yield of winter rape is expected to be 3 470 kg/hectares, a decrease with 9 % compared to last year and the yield of spring rape is expected to be 2 280 kg/hectares, a decrease with 7 % compared to last year.

Total production

The forecast shows that the total production of cereals is estimated to be 5.9 million tonnes in 2026, which is 9 % less than 2025 but 10 % more than as the average for the years 2021–2025. The main reason for the expected decrease compared to last year is largely because yields per hectare for almost all grain crops are expected to be lower.

This year’s harvest of oilseeds is estimated to be 0.38 million tonnes, which is 5 % less than in 2025. Compared with the average total production of oilseeds for the last five years, the estimation of the production in 2026 is 9 % higher. The area cultivated with winter rape is expected to be 88 % of the total area for oilseeds.