Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Strukturundersökningen 2020

Hitta på sidan

I juni ska Sveriges 60 000 lantbrukare svara på en undersökning som ger besked om hur jordbruket utvecklas i olika inriktningar och i olika regioner. Undersökningen är ett viktigt underlag för politiska beslut och prioriteringar. Frågorna handlar om arealer, djur, utbildning med mera.

Vad är Strukturundersökningen?

Strukturundersökningen är en EU-reglerad undersökning av jordbruket som görs i samtliga EU:s medlemsländer vart tredje år. Vart tionde år (2020, 2030, 2040 o.s.v.) ska strukturundersökningarna genomföras som totalundersökningar. Det innebär att samtliga jordbruksföretag i samtliga medlemsländer måste besvara undersökningen. De mellanliggande åren får medlemsländerna välja att genomföra en urvalsundersökning istället för en total undersökning om man kan möta de precisionskrav som gäller enligt EU-förordningen.

Eftersom undersökningarna görs regelbundet och med samma metodik resulterar de i hög kvalitativ och jämförbar statistik även på kommun- och länsnivå både inom och mellan medlemsländerna.

I Sverige har strukturundersökningar genomförts även innan EU-inträdet. Genom strukturundersökningarna får vi en bra bild av hur det svenska jordbruket utvecklas utifrån en mängd olika faktorer. Jordbruket är en mycket viktig del av samhället då den bidrar till att vi har en livsmedelsproduktion.

Anvisningar till Strukturundersökningen 2020

Har du fått flera brev?

Om du har fått fler än ett brev (med olika användar-ID) till ett jordbruk som drivs under samma driftsledning behöver du bara svara på undersökningen en gång. Välj då ett av dina användar-ID att svara med.

Ta det/de användar-ID som du inte använder vid ditt svar på undersökningen och fyll i det på framsidan av den blankett som du skickar in. I e-tjänsten fyller du i dem på första frågan. Användar-ID hittar du på informationsbladet eller blankettens framsida.

Om du gör detta så slipper du få en påminnelse för det användar-ID du inte lämnat in uppgifter för.

Anvisning till blankett L

1. Behöver du svara på undersökningen?

Svara på om du har bedrivit jordbruk eller inte under 2020.

  1. Om du har bedrivit någon verksamhet som täcks in av alternativen, kryssar du i den eller de ja-rutor som passar och fortsätter sedan med fråga 3 och resten av blanketten.
  2. Om du inte har bedrivit någon verksamhet som täcks in av alternativen kryssar du i alla tre nej-rutor. Fyll sedan i orsaken till detta under fråga 2 samt eventuellt nya kontaktuppgifter i fråga 3 (om jordbruket till exempel har nya ägare). Du är nu klar och kan skicka in dina uppgifter.
Förklaring av begrepp
BegreppFörklaring
ÅkermarkMark som är lämplig att plöja. Den kan användas till växtodling, bete eller ligga i träda.
BetesmarkMark som är lämplig för bete men som inte är lämplig att plöja.
JordbruksmarkSumman av åker- och betesmark.
TrädgårdsodlingOdling av köksväxter, bär, frukt samt plantskole- och prydnadsväxter, men inte potatis, konservärtor eller torkade ärtor och bönor.

2. Om du svarat nej på alla alternativ i fråga 1

Om du svarade nej på alla tre alternativen i fråga 1 så fyller du i orsaken här.

3. Jordbrukare och kontaktperson

Kontrollera de förtryckta uppgifterna. Om de inte stämmer kryssa i respektive ta bort-ruta och fyll i dina nya uppgifter. Om du inte längre brukar jordbruket skriver du in den nya brukarens personuppgifter.

Om jordbruket drivs som ett dödsbo ska dödsboet anges som jordbrukare, inte förvaltaren eller någon av de enskilda delägarna i dödsboet.

Jordbrukaren är den person som har ekonomiskt och juridiskt ansvar för jordbruket.

4. Kontakter med Jordbruksverket

Vi vill få in personnummer och/eller namn på de personer som nu eller tidigare har representerat jordbruket i kontakter med Jordbruksverket. Det kan vara i samband med rapportering i CDB, ansökan om produktionsplatsnummer eller vid SAM-ansökan. Konsulter räknas inte som representanter.

Kontrollera de förtryckta uppgifterna, kryssa i Ta bort för de personer som inte längre är aktuella och skriv in nya personer som tillkommit.

Uppgifterna är viktiga för att vi ska kunna hämta så många uppgifter som möjligt ur våra register till denna och andra undersökningar. På så sätt kan vi till exempel hämta uppgifter om grödarealer från SAM och uppgifter om antal nötkreatur från CDB. Då behöver inte du ge oss den informationen i denna undersökning.

5. Driftsledaren

Driftsledaren är den person som är ansvarig för jordbrukets dagliga drift.

Om flera delar på ansvaret, välj den som lägger mest arbetstimmar i jordbruksverksamheten.

Redovisa kön, födelseår, vilket år som driftsledaren blev driftsledare samt antalet arbetstimmar som driftsledaren lägger ner i jordbruket.

Driftsledarens lantbruksutbildning

Redovisa den högsta lantbruksutbildningen som driftsledaren har genomfört, samt markera om driftsledaren har gått någon form av yrkesinriktad fortbildning under perioden juni 2019–maj 2020. Driftsledaren är den person som är ansvarig för jordbrukets dagliga drift.

Förklaring av utbildningarna
UtbildningFörklaring
Praktisk lantbruks­erfarenhetKunskap inom jordbruk erhållen genom praktisk erfarenhet.
Grundläggande lantbruksutbildningLärlingsutbildningar inom till exempel jordbruk, trädgårds­odling, veterinärvetenskap. Där man varvar teori och praktik i minst 1 månad.
Lantbruks- eller naturbruksutbildning på gymnasienivåInkluderar även komvuxutbildning som motsvarar 2 års gymnasium.
Lantbruksutbildning på universitet eller högskolaMinst 2-årig utbildning på universitet eller högskola, t.ex. agronom, veterinär, lantmästare.
Vem är driftsledare?

Driftsledaren är den person som är ansvarig för jordbrukets dagliga drift. Svara på denna fråga genom att redovisa vem som är driftsledare på företaget.

Kategorier

Kategori

Förklaringar

Jordbrukaren (avser samma som i fråga 3)

Jordbrukare är den personen som har ekonomiskt och juridiskt ansvar för jordbruket.

Make/maka/sambo till jordbrukaren


Annan familjemedlem till jordbrukaren

Barn och barnbarn (födda senast år 2004), föräldrar, far- och morföräldrar samt syskon med partners.

Annan stadigvarande sysselsatt

Regelbundet sysselsatt i företaget under perioden juni 2019‑maj 2020, som inte passar in under ovan nämnda kategorier.

Flera driftsledare?

Om flera familjemedlemmar delar på ansvaret för den dagliga driften på jordbruket, redovisa då om ansvaret delas med make/maka/sambo till jordbrukaren eller en annan familjemedlem.

6. Kundnummer enligt SAM 2020

Fyll i kundnumren från SAM-ansökan 2020 för samtliga SAM-ansökningar som gäller den mark som jordbruket brukar. Det gäller även mark som någon annan sökt stöd för. Fyll i hela kundnumren, som består av 1–2 länsbokstäver följt av 2–5 siffror.

7. Certifierad ekologisk produktion

Om jordbruket bedriver ekologisk odling eller djurhållning redovisar du kundnumret hos det kontrollorgan som jordbruket är anslutet till. Vi kan då hämta uppgifter om din ekologiska produktion från ditt kontrollorgan vilket gör att du inte behöver lämna detaljerade uppgifter i denna undersökning.

Redovisa även om jordbruket har konventionell odling och/eller djurhållning.

8. Brukade arealer

Från SAM-ansökan hämtar vi arealer per gröda. Uppgifter om arrenderade arealer, skog och övrig mark kan vi inte hämta från något register. Det gäller även arealer som du inte sökt stöd för.

Vi vill veta hur många hektar mark jordbruket hade tillgång till den 4 juni 2020. Räkna med ägd och arrenderad mark (även gratisarrenden), men räkna bort mark du arrenderar ut. Redovisa all mark, oavsett om du sökt stöd för den eller inte. Mark som ligger i träda redovisas som åkermark.

Förklaringar
BegreppFörklaringar
ÅkermarkRedovisa all mark du brukar som är lämplig att plöja, oavsett om den används till växtodling, energiskog, bete eller om den ligger i träda. Inkludera arrenderad mark (även gratisarrenden), men räkna bort den mark som arrenderas ut till någon annan.
- varav arrenderad åkermarkRedovisa hur mycket av den åkermark jordbruket brukar som arrenderas av någon annan, inklusive gratisarrenden.
BetesmarkRedovisa all mark du brukar som är lämplig för bete, men som inte är lämplig att plöja. Slåtteräng ingår i betesmark.Inkludera arrenderad mark (även gratisarrenden), men räkna bort den mark du arrenderar ut.
-varav arrenderad betesmarkRedovisa hur mycket av den betesmark du brukar som du arrenderar av någon annan, inklusive gratisarrenden.
Ägd skogsmarkRedovisa hur mycket skogsmark du äger. Skogsmark är mark som i huvudsak används för virkesproduktion. Energiskog redovisas som åkermark.
Övrig markRedovisa all mark som företaget har tillgång till men som inte är
lämplig för vare sig växtodling, bete eller virkesproduktion. Exempel på sådan mark är:
  • Tomtmark, gårdsplaner, mark för ekonomibyggnader
    och exploateringsmark
  • skogsimpediment och kraftledningsgator
  • åkerholmar och diken
  • vägar och fältvägar
  • golfbanor och annan mark.
Du kan uppskatta arealen övrig mark genom att dra ifrån arealerna åker-, betes- och skogsmark från företagets totala tillgängliga areal.

9. Trädgårdsodling

Redovisa hur stor frilandsareal och/eller växthusyta som företaget använder för odling av olika typer av trädgårdsväxter till försäljning.

Som trädgårdsväxter räknas köksväxter, bär, frukt, plantskoleväxter och prydnadsväxter av alla slag, men inte potatis, konservärtor eller bönor och ärtor för torkning.

Om du skördat flera omgångar från samma areal redovisar du bara den
största omgångens areal (inte summan av omgångarnas areal).

Som tunnel räknas fasta eller flyttbara tunnlar som man kan stå under, inte plast som ligger på marken.

Förklaringar
BegreppFörklaring
Frilandsareal utan tunnel, hektarHär redovisar du arealen för odling av trädgårdsväxter på friland, där du inte använt tunnlar när du odlat. Arealen redovisas i hektar.
Frilandsareal med tunnel, hektarHär redovisar du arealen för odling av trädgårdsväxter på friland som under hela eller större delen av odlingen skett under tunnel. Arealen redovisas i hektar.
Växthusyta med odling, kvadratmeterRedovisa den växthusyta som använts för odling av trädgårdsväxter. Tunnelodling på friland redovisar du inte här utan under Frilandsodling med tunnel. Ytan redovisas i kvadratmeter.

10. Bevattning av jordbruksmark

Redovisa om du har haft tillgång till utrustning för att bevattna någon del av din jordbruksmark (åker- och betesmark, men inte växthusodlingar) under perioden juni 2019–maj 2020. Om så var fallet redovisar du också hur stor areal du kunde bevattna och hur stor areal som faktiskt bevattnades.

I frågan Har jordbruket tillgång till utrustning för bevattning? redovisar du om jordbruket hade tillgång till bevattningsutrustning under perioden juni 2019‑maj 2020. Om svaret är Nej kan du gå vidare till fråga 10, men om svaret är Ja fortsätter du med hela avsnittet.

I frågan Hur stora arealer jordbruksmark kan bevattnas med bevattnings-utrustningen jordbruket har? redovisar du hur stor areal av jordbrukets brukade jordbruksmark (åker- och betesmark) som du kan bevattna med den utrustning du har tillgång till.

I frågan Hur stora arealer jordbruksmark har bevattnats under perioden juni 2019‑maj 2020? redovisar du hur stor areal av jordbrukets brukade jordbruks-mark (åker- och betesmark) som du faktiskt bevattnade minst en gång mellan juni 2019‑maj 2020.

11. Jordbruket bedriver djurhållning av nötkreatur, grisar, får, fjäderfä eller hästar.

Om jordbruket inte bedriver någon djurhållning svarar du nej och går sedan till fråga 11 om SE-nummer och sedan vidare till fråga 16.

12. Produktionsplatsnummer (SE-nummer)

Kontrollera att eventuella förtryckta nummer stämmer och att inga nummer saknas. Om något av de förtryckta numren är fel sätt då ett kryss i rutan Ta bort efter numret. Om det finns fler SE-nummer på jordbruket än de som är förtryckta, fyll då i de som saknas.

Har jordbruket fler SE-nummer än vad som får plats på blanketten fyller du i de nummer som inte ryms under Övriga upplysningar längst bak i blanketten.

13. Antal grisar (4 juni 2020)

Redovisa antalet grisar av olika slag som fanns på jordbruket den 4 juni 2020. Om jordbruket tillfälligt hade färre antal slaktgrisar än normalt just den 4 juni, redovisar du också hur många grisar som ingår i en normal uppfödningsomgång.

För uppfödningssystem med pooler eller ringar och satellitbesättningar ska poolerna och ringarna redovisa antalet suggor medan satellitbesättningarna ska redovisa antalet smågrisar.

14. Antal får och lamm (4 juni 2020)

Här redovisar du hur många tackor, baggar och lamm som fanns på jordbruket den 4 juni 2020. Som tackor och baggar räknas de får som är ett år eller äldre vid räkningsdatumet, medan samtliga djur som är yngre än ett år räknas som lamm.

Fyll även i antalet lamm som är födda under 2020.

15. Antal fjäderfän (4 juni 2020)

Redovisa antalet fjäderfän som fanns på jordbruket den 4 juni 2020. Om jordbruket hade färre höns eller slaktkycklingar än normalt den 4 juni (på grund av uppehåll mellan omgångar eller liknande), redovisar du också hur många höns respektive slaktkycklingar som ingår i en normal uppfödningsomgång.

Som höns räknas både höns för uppfödning av kycklingar och höns för äggproduktion.

16. Antal hästar

Redovisa det totala antalet hästar, både egna och andras, som betade på jordbrukets mark eller fanns i jordbrukets stall den 4 juni 2020.

Räkna inte med egna hästar som var på bete på någon annans mark eller som var placerade i någon annans stall den 4 juni 2020.

Anvisning till blankett SF

1. Behöver du svara på undersökningen?

Svara på om du har bedrivit jordbruk eller inte under 2020.

  1. Om du har bedrivit någon verksamhet som täcks in av alternativen, kryssar du i den eller de ja-rutor som passar och fortsätter sedan med fråga 3 och resten av blanketten.
  2. Om du inte har bedrivit någon verksamhet som täcks in av alternativen kryssar du i alla tre nej-rutor. Fyll sedan i orsaken till detta under fråga 2 samt eventuellt nya kontaktuppgifter i fråga 3 (om jordbruket till exempel har nya ägare). Du är nu klar och kan skicka in dina uppgifter.
Förklaring av begrepp
BegreppFörklaring
ÅkermarkMark som är lämplig att plöja. Den kan användas till växtodling, bete eller ligga i träda.
BetesmarkMark som är lämplig för bete men som inte är lämplig att plöja.
JordbruksmarkSumman av åker- och betesmark.
TrädgårdsodlingOdling av köksväxter, bär, frukt samt plantskole- och prydnadsväxter, men inte potatis, konservärtor eller torkade ärtor och bönor.

2. Om du svarat nej på alla alternativ i fråga 1

Om du svarade nej på alla tre alternativen i fråga 1 så fyller du i orsaken här.

3. Jordbrukare och kontaktperson

Kontrollera de förtryckta uppgifterna. Om de inte stämmer kryssa i respektive ta bort-ruta och fyll i dina nya uppgifter. Om du inte längre brukar jordbruket skriver du in den nya brukarens personuppgifter.

Om jordbruket drivs som ett dödsbo ska dödsboet anges som jordbrukare, inte förvaltaren eller någon av de enskilda delägarna i dödsboet.

Jordbrukaren är den person som har ekonomiskt och juridiskt ansvar för jordbruket.

4. Kontakter med Jordbruksverket

Vi vill få in personnummer och/eller namn på de personer som nu eller tidigare har representerat jordbruket i kontakter med Jordbruksverket. Det kan vara i samband med rapportering i CDB, ansökan om produktionsplatsnummer eller vid SAM-ansökan. Konsulter räknas inte som representanter.

Kontrollera de förtryckta uppgifterna, kryssa i Ta bort för de personer som inte längre är aktuella och skriv in nya personer som tillkommit.

Uppgifterna är viktiga för att vi ska kunna hämta så många uppgifter som möjligt ur våra register till denna och andra undersökningar. På så sätt kan vi till exempel hämta uppgifter om grödarealer från SAM och uppgifter om antal nötkreatur från CDB. Då behöver inte du ge oss den informationen i denna undersökning.

5. Kundnummer enligt SAM 2020

Fyll i kundnumren från SAM-ansökan 2020 för samtliga SAM-ansökningar som gäller den mark som jordbruket brukar. Det gäller även mark som någon annan sökt stöd för. Fyll i hela kundnumren, som består av 1–2 länsbokstäver följt av 2–5 siffror.

6. Certifierad ekologisk produktion

Om jordbruket bedriver ekologisk odling eller djurhållning redovisar du kundnumret hos det kontrollorgan som jordbruket är anslutet till. Vi kan då hämta uppgifter om din ekologiska produktion från ditt kontrollorgan vilket gör att du inte behöver lämna detaljerade uppgifter i denna undersökning.

Redovisa även om jordbruket har konventionell odling och/eller djurhållning.

7. Brukade arealer

Från SAM-ansökan hämtar vi arealer per gröda. Uppgifter om arrenderade arealer, skog och övrig mark kan vi inte hämta från något register. Det gäller även arealer som du inte sökt stöd för.

Vi vill veta hur många hektar mark jordbruket hade tillgång till den 4 juni 2020. Räkna med ägd och arrenderad mark (även gratisarrenden), men räkna bort mark du arrenderar ut. Redovisa all mark, oavsett om du sökt stöd för den eller inte. Mark som ligger i träda redovisas som åkermark.

Förklaringar
BegreppFörklaringar
ÅkermarkRedovisa all mark du brukar som är lämplig att plöja, oavsett om den används till växtodling, energiskog, bete eller om den ligger i träda. Inkludera arrenderad mark (även gratisarrenden), men räkna bort den mark som arrenderas ut till någon annan.
- varav arrenderad åkermarkRedovisa hur mycket av den åkermark jordbruket brukar som arrenderas av någon annan, inklusive gratisarrenden.
BetesmarkRedovisa all mark du brukar som är lämplig för bete, men som inte är lämplig att plöja. Slåtteräng ingår i betesmark.Inkludera arrenderad mark (även gratisarrenden), men räkna bort den mark du arrenderar ut.
-varav arrenderad betesmarkRedovisa hur mycket av den betesmark du brukar som du arrenderar av någon annan, inklusive gratisarrenden.
Ägd skogsmarkRedovisa hur mycket skogsmark du äger. Skogsmark är mark som i huvudsak används för virkesproduktion. Energiskog redovisas som åkermark.
Övrig markRedovisa all mark som företaget har tillgång till men som inte är
lämplig för vare sig växtodling, bete eller virkesproduktion. Exempel på sådan mark är:
  • Tomtmark, gårdsplaner, mark för ekonomibyggnader
    och exploateringsmark
  • skogsimpediment och kraftledningsgator
  • åkerholmar och diken
  • vägar och fältvägar
  • golfbanor och annan mark.
Du kan uppskatta arealen övrig mark genom att dra ifrån arealerna åker-, betes- och skogsmark från företagets totala tillgängliga areal.

8. Trädgårdsodling

Redovisa hur stor frilandsareal och/eller växthusyta som företaget använder för odling av olika typer av trädgårdsväxter till försäljning.

Som trädgårdsväxter räknas köksväxter, bär, frukt, plantskoleväxter och prydnadsväxter av alla slag, men inte potatis, konservärtor eller bönor och ärtor för torkning.

Om du skördat flera omgångar från samma areal redovisar du bara den
största omgångens areal (inte summan av omgångarnas areal).

Som tunnel räknas fasta eller flyttbara tunnlar som man kan stå under, inte plast som ligger på marken.

Förklaringar
BegreppFörklaring
Frilandsareal utan tunnel, hektarHär redovisar du arealen för odling av trädgårdsväxter på friland, där du inte använt tunnlar när du odlat. Arealen redovisas i hektar.
Frilandsareal med tunnel, hektarHär redovisar du arealen för odling av trädgårdsväxter på friland som under hela eller större delen av odlingen skett under tunnel. Arealen redovisas i hektar.
Växthusyta med odling, kvadratmeterRedovisa den växthusyta som använts för odling av trädgårdsväxter. Tunnelodling på friland redovisar du inte här utan under Frilandsodling med tunnel. Ytan redovisas i kvadratmeter.

9. Bevattning av jordbruksmark

Redovisa om du har haft tillgång till utrustning för att bevattna någon del av din jordbruksmark (åker- och betesmark, men inte växthusodlingar) under perioden juni 2019–maj 2020. Om så var fallet redovisar du också hur stor areal du kunde bevattna och hur stor areal som faktiskt bevattnades.

I frågan Har jordbruket tillgång till utrustning för bevattning? redovisar du om jordbruket hade tillgång till bevattningsutrustning under perioden juni 2019‑maj 2020. Om svaret är Nej kan du gå vidare till fråga 10, men om svaret är Ja fortsätter du med hela avsnittet.

I frågan Hur stora arealer jordbruksmark kan bevattnas med bevattnings-utrustningen jordbruket har? redovisar du hur stor areal av jordbrukets brukade jordbruksmark (åker- och betesmark) som du kan bevattna med den utrustning du har tillgång till.

I frågan Hur stora arealer jordbruksmark har bevattnats under perioden juni 2019‑maj 2020? redovisar du hur stor areal av jordbrukets brukade jordbruks-mark (åker- och betesmark) som du faktiskt bevattnade minst en gång mellan juni 2019‑maj 2020.

10. Jordbruket bedriver djurhållning av nötkreatur, grisar, får, fjäderfä eller hästar.

Om jordbruket inte bedriver någon djurhållning svarar du nej och går sedan till fråga 11 om SE-nummer och sedan vidare till fråga 16.

11. Produktionsplatsnummer (SE-nummer)

Kontrollera att eventuella förtryckta nummer stämmer och att inga nummer saknas. Om något av de förtryckta numren är fel sätt då ett kryss i rutan Ta bort efter numret. Om det finns fler SE-nummer på jordbruket än de som är förtryckta, fyll då i de som saknas.

Har jordbruket fler SE-nummer än vad som får plats på blanketten fyller du i de nummer som inte ryms under Övriga upplysningar längst bak i blanketten.

12. Antal grisar (4 juni 2020)

Redovisa antalet grisar av olika slag som fanns på jordbruket den 4 juni 2020. Om jordbruket tillfälligt hade färre antal slaktgrisar än normalt just den 4 juni, redovisar du också hur många grisar som ingår i en normal uppfödningsomgång.

För uppfödningssystem med pooler eller ringar och satellitbesättningar ska poolerna och ringarna redovisa antalet suggor medan satellitbesättningarna ska redovisa antalet smågrisar.

13. Antal får och lamm (4 juni 2020)

Här redovisar du hur många tackor, baggar och lamm som fanns på jordbruket den 4 juni 2020. Som tackor och baggar räknas de får som är ett år eller äldre vid räkningsdatumet, medan samtliga djur som är yngre än ett år räknas som lamm.

Fyll även i antalet lamm som är födda under 2020.

14. Antal fjäderfän (4 juni 2020)

Redovisa antalet fjäderfän som fanns på jordbruket den 4 juni 2020. Om jordbruket hade färre höns eller slaktkycklingar än normalt den 4 juni (på grund av uppehåll mellan omgångar eller liknande), redovisar du också hur många höns respektive slaktkycklingar som ingår i en normal uppfödningsomgång.

Som höns räknas både höns för uppfödning av kycklingar och höns för äggproduktion.

15. Antal hästar

Redovisa det totala antalet hästar, både egna och andras, som betade på jordbrukets mark eller fanns i jordbrukets stall den 4 juni 2020.

Räkna inte med egna hästar som var på bete på någon annans mark eller som var placerade i någon annans stall den 4 juni 2020.

16. Kombinationsverksamhet

Kombinationsverksamhet är inkomstbringande aktiviteter som inte är eget jordbruk, trädgårdsodling, djurskötsel eller skogsbruk men där du använder dig av jordbrukets resurser (mark, byggnader, maskiner eller jordbruksprodukter).

Kryssa för den eller de verksamheter du utfört under perioden juni 2019–maj 2020 och fyll sedan i hur stor andel av jordbrukets totala omsättning som kommer från den samlade kombinationsverksamheten.

Observera att följande inte ska räknas som kombinationsverksamhet:

  • Skogsbruk (till exempel arbete med produktion av timmer, massaved eller bränsle, skogsplantering eller annan föryngring och skogsförvaltning)
  • Annan anställning utanför jordbruket
  • Pension
Förklaringar
KombinationsverksamheterFörklaring
Jordbruksarbete på entreprenadArbete åt andra jordbruksföretag, till exempel gödselspridning eller tröskning.
Annat arbete på entreprenad
Arbete som inte är jordbruksrelaterat, till exempel snöröjning eller transporter.
Turism, uthyrning och andra fritidsaktiviteterAll typ av turistrelaterad verksamhet där jordbrukets resurser används, till exempel logi, rekreationsaktiviteter och visningsverksamhet mot ersättning.
Utbildning och omvårdnadRehabilitering (till exempel rehabilitering av sjukskrivna eller ”grön omsorg”), skötsel av sällskapsdjur (hunddagis med mera).
Förädling och försäljning av gårdsprodukterAll typ av förädling av jordbruksprodukter för försäljning, oavsett om råvaran kommer från det egna jordbruket eller inte. Till exempel packeri, gårdsslakteri, gårdsmejeri, tillverkning av sylt eller beredning av fårskinn.
Förädling av träTill exempel sågning av timmer.
Produktion av förnybar energi för försäljningFörsäljning av till exempel ved, flis, pellets, biogas eller el från vind- eller solkraft. Räkna bara med energi som säljs vidare, inte sådant som enbart används inom jordbruket eller hushållet.
HantverkSnickerier eller möbeltillverkning.
VattenbrukOdling av fisk, kräftor, musslor med mera.
ÖvrigtAnnan verksamhet som utnyttjar jordbrukets resurser, till exempel pälsdjursuppfödning eller vinterförvaring av husvagnar och båtar.

17. Jordbrukare, familjemedlemmar och övriga stadigvarande sysselsatta

Här redovisar du sysselsättningen för jordbrukaren, familjemedlemmar och övriga personer som var stadigvarande sysselsatta i jordbruket under perioden juni 2019–maj 2020, oavsett om arbetet varit avlönat eller inte. Ta bara med personer födda år 2004 eller tidigare.

Förklaringar
BegreppFörklaringar
JordbrukareEkonomiskt och juridiskt ansvar för jordbruket. Om du har delat ansvar väljer du själv vem du sätter som jordbrukare.
FamiljemedlemBarn och barnbarn (födda senast år 2004), föräldrar, far- och morföräldrar samt syskon med partners.
Stadigvarande sysselsattRegelbundet sysselsatt i företaget under perioden juni 2019‑maj 2020.
DriftsledareAnsvarig för företagets dagliga drift. Markera en eller flera personer.
Arbetstimmar i jordbruksverksamhet inklusive trädgårdsodlingArbetstid i företagets jordbruksverksamhet, djurskötsel och trädgårdsodling, inklusive underhåll av maskiner och byggnader samt administration och planering. Räkna inte med tid för arbete i skogsbruk eller i kombinationsverksamhet (se fråga 16).
Kombinationsverksamhetse fråga 16
Inkomstbringande kombinationsverksamhetAnge om respektive person har arbetat i företagets kombinationsverksamhet (se fråga 16) under perioden juni 2019‑maj 2020.
Annan inkomstbringande verksamhet på eller utanför företagetAnge om respektive person har haft ett inkomstbringande arbete utanför företagets jordbruks- eller kombinations­verksamhet, till exempel lönearbete, eget företagande eller arbete i skogsbruk.
HuvudsysslaEn aktivitet som upptar lika mycket eller mer tid än jordbruksverksamheten.
BisysslaEn aktivitet som upptar mindre tid än jordbruksverksamheten.

18. Tillfälligt sysselsatta i jordbruket och inhyrd personal

Under rubriken Tillfälligt sysselsatta i jordbruket redovisar du hur många personer födda år 2004 eller tidigare som varit tillfälligt sysselsatta i jordbruksverksamheten, trädgårdsodlingen eller djurskötseln under perioden juni 2019‑maj 2020, fördelat på män och kvinnor. Redovisa också den sammanräknade arbetstiden, antingen som timmar eller som dagar. Räkna även med oavlönat arbete, till exempel praktikanter. Inhyrd personal (från till exempel maskinstationer eller personalföretag) räknas däremot inte med här, utan redovisas
separat under ”Inhyrd personal” i rutan nedanför.

Under Inhyrd personal redovisar du hur många personer som varit inhyrda från andra företag (till exempel avbytare, maskinstationer eller personalföretag) för att arbeta i din jordbruksverksamhet, trädgårdsodling eller djurskötsel. Redovisa också den sammanräknade arbetstiden, antingen som timmar eller som dagar.

19. Driftsledaren

Driftsledaren är den person som är ansvarig för jordbrukets dagliga drift.
Om flera personer uppgavs som driftsledare på jordbruket under fråga 17, redovisa då vem på jordbruket som har det högsta ansvaret över den dagliga driften. Svara på denna fråga genom att redovisa vilken roll denna person har på jordbruket. Om endast en person redovisades som driftsledare på jordbruket, behöver inte denna fråga besvaras.

Kategorier
KategoriFörklaring
Jordbrukaren (avser samma som i fråga 3)
Jordbrukare är den personen som har ekonomiskt och juridiskt ansvar för jordbruket.
Make/maka/sambo till jordbrukaren
Annan familjemedlem till jordbrukarenBarn och barnbarn (födda senast år 2004), föräldrar, far- och morföräldrar samt syskon med partners.
Annan stadigvarande sysselsatt Regelbundet sysselsatt i företaget under perioden juni 2019‑maj 2020, som inte passar in under ovan nämnda kategorier.

20. Driftsledarens lantbruksutbildning

Redovisa vilket år driftsledaren, enligt fråga 19, blev driftsledare på jordbruket. Om endast en person markerats som driftsledare i fråga 17, redovisas vilket år den personen blev driftsledare.

Redovisa den högsta lantbruksutbildningen som driftsledaren (samma som i fråga 19) har genomfört, samt markera om driftsledaren har gått någon form av yrkesinriktad fortbildning under perioden juni 2019‑maj 2020.

Driftsledaren är den person som är ansvarig för jordbrukets dagliga drift.

Förklaring av utbildningarna
UtbildningFörklaring
Praktisk lantbruks­erfarenhetKunskap inom jordbruk erhållen genom praktisk erfarenhet.
Grundläggande lantbruksutbildningLärlingsutbildningar inom till exempel jordbruk, trädgårds­odling, veterinärvetenskap. Där man varvar teori och praktik i minst 1 månad.
Lantbruks- eller naturbruksutbildning på gymnasienivåInkluderar även komvuxutbildning som motsvarar 2 års gymnasium.
Lantbruksutbildning på universitet eller högskolaMinst 2-årig utbildning på universitet eller högskola, t.ex. agronom, veterinär, lantmästare.

 

21. Riskbedömning av arbetsplatsen

Vi vill veta om det har gjorts en riskbedömning av arbetsplatsen i syfte att minska risken för fysiska skador för personer som är sysselsatta i jordbruket samt besökare i jordbruket. En riskbedömning innebär att man undersöker

  • Vad som kan orsaka skador
  • Om skadorna helt kan undvikas, och om detta inte går
  • Vilka förebyggande åtgärder har vidtagits eller borde vidtas för att begränsa risken för fysiska skador.

Om en sådan riskbedömning gjorts vill vi också veta om resultatet sammanställts i ett skriftligt dokument.

Anvisning till blankett SJ

1. Behöver du svara på undersökningen?

Svara på om du har bedrivit jordbruk eller inte under 2020.

  1. Om du har bedrivit någon verksamhet som täcks in av alternativen, kryssar du i den eller de ja-rutor som passar och fortsätter sedan med fråga 3 och resten av blanketten.
  2. Om du inte har bedrivit någon verksamhet som täcks in av alternativen kryssar du i alla tre nej-rutor. Fyll sedan i orsaken till detta under fråga 2 samt eventuellt nya kontaktuppgifter i fråga 3 (om jordbruket till exempel har nya ägare). Du är nu klar och kan skicka in dina uppgifter.
Förklaring av begrepp

Begrepp

Förklaring

Åkermark

Mark som är lämplig att plöja. Den kan användas till växtodling, bete eller ligga i träda.

Betesmark

Mark som är lämplig för bete men som inte är lämplig att plöja.

Jordbruksmark

Summan av åker- och betesmark.

Trädgårdsodling

Odling av köksväxter, bär, frukt samt plantskole- och prydnadsväxter, men inte potatis, konservärtor eller torkade ärtor och bönor.

2. Om du svarat nej på alla alternativ i fråga 1

Om du svarade nej på alla tre alternativen i fråga 1 så fyller du i orsaken här.

3. Jordbrukare och kontaktperson

Kontrollera de förtryckta uppgifterna. Om de inte stämmer kryssa i respektive ta bort-ruta och fyll i dina nya uppgifter. Om du inte längre brukar jordbruket skriver du in den nya brukarens personuppgifter.

Om jordbruket drivs som ett dödsbo ska dödsboet anges som jordbrukare, inte förvaltaren eller någon av de enskilda delägarna i dödsboet.

Jordbrukaren är den person som har ekonomiskt och juridiskt ansvar för jordbruket.

4. Kontakter med Jordbruksverket

Vi vill få in personnummer och/eller namn på de personer som nu eller tidigare har representerat jordbruket i kontakter med Jordbruksverket. Det kan vara i samband med rapportering i CDB, ansökan om produktionsplatsnummer eller vid SAM-ansökan. Konsulter räknas inte som representanter.

Kontrollera de förtryckta uppgifterna, kryssa i Ta bort för de personer som inte längre är aktuella och skriv in nya personer som tillkommit.

Uppgifterna är viktiga för att vi ska kunna hämta så många uppgifter som möjligt ur våra register till denna och andra undersökningar. På så sätt kan vi till exempel hämta uppgifter om grödarealer från SAM och uppgifter om antal nötkreatur från CDB. Då behöver inte du ge oss den informationen i denna undersökning.

5. Kundnummer enligt SAM 2020

Fyll i kundnumren från SAM-ansökan 2020 för samtliga SAM-ansökningar som gäller den mark som jordbruket brukar. Det gäller även mark som någon annan sökt stöd för. Fyll i hela kundnumren, som består av 1–2 länsbokstäver följt av 2–5 siffror.

6. Certifierad ekologisk produktion

Om jordbruket bedriver ekologisk odling eller djurhållning redovisar du kundnumret hos det kontrollorgan som jordbruket är anslutet till. Vi kan då hämta uppgifter om din ekologiska produktion från ditt kontrollorgan vilket gör att du inte behöver lämna detaljerade uppgifter i denna undersökning.

Redovisa även om jordbruket har konventionell odling och/eller djurhållning.

7. Brukade arealer

Från SAM-ansökan hämtar vi arealer per gröda. Uppgifter om arrenderade arealer, skog och övrig mark kan vi inte hämta från något register. Det gäller även arealer som du inte sökt stöd för.

Vi vill veta hur många hektar mark jordbruket hade tillgång till den 4 juni 2020. Räkna med ägd och arrenderad mark (även gratisarrenden), men räkna bort mark du arrenderar ut. Redovisa all mark, oavsett om du sökt stöd för den eller inte. Mark som ligger i träda redovisas som åkermark.

Förklaringar

Begrepp

Förklaringar

Åkermark

Redovisa all mark du brukar som är lämplig att plöja, oavsett om den används till växtodling, energiskog, bete eller om den ligger i träda. Inkludera arrenderad mark (även gratisarrenden), men räkna bort den mark som arrenderas ut till någon annan.

- varav arrenderad åkermark

Redovisa hur mycket av den åkermark jordbruket brukar som arrenderas av någon annan, inklusive gratisarrenden.

Betesmark

Redovisa all mark du brukar som är lämplig för bete, men som inte är lämplig att plöja. Slåtteräng ingår i betesmark.

Inkludera arrenderad mark (även gratisarrenden), men räkna bort den mark du arrenderar ut.

-varav arrenderad betesmark

Redovisa hur mycket av den betesmark du brukar som du arrenderar av någon annan, inklusive gratisarrenden.

Ägd skogsmark

Redovisa hur mycket skogsmark du äger. Skogsmark är mark som i huvudsak används för virkesproduktion. Energiskog redovisas som åkermark.

Övrig mark

Redovisa all mark som företaget har tillgång till men som inte är
lämplig för vare sig växtodling, bete eller virkesproduktion. Exempel på sådan mark är:

  • Tomtmark, gårdsplaner, mark för ekonomibyggnader
    och exploateringsmark
  • skogsimpediment och kraftledningsgator
  • åkerholmar och diken
  • vägar och fältvägar
  • golfbanor och annan mark.

Du kan uppskatta arealen övrig mark genom att dra ifrån arealerna åker-, betes- och skogsmark från företagets totala tillgängliga areal.

8. Trädgårdsodling

Redovisa hur stor frilandsareal och/eller växthusyta som företaget använder för odling av olika typer av trädgårdsväxter till försäljning.

Som trädgårdsväxter räknas köksväxter, bär, frukt, plantskoleväxter och prydnadsväxter av alla slag, men inte potatis, konservärtor eller bönor och ärtor för torkning.

Om du skördat flera omgångar från samma areal redovisar du bara den
största omgångens areal (inte summan av omgångarnas areal).

Som tunnel räknas fasta eller flyttbara tunnlar som man kan stå under, inte plast som ligger på marken.

Förklaringar

Begrepp

Förklaring

Frilandsareal utan tunnel, hektar

Här redovisar du arealen för odling av trädgårdsväxter på friland, där du inte använt tunnlar när du odlat. Arealen redovisas i hektar.

Frilandsareal med tunnel, hektar

Här redovisar du arealen för odling av trädgårdsväxter på friland som under hela eller större delen av odlingen skett under tunnel. Arealen redovisas i hektar.

Växthusyta med odling, kvadratmeter

Redovisa den växthusyta som använts för odling av trädgårdsväxter. Tunnelodling på friland redovisar du inte här utan under Frilandsodling med tunnel. Ytan redovisas i kvadratmeter.

9. Bevattning av jordbruksmark

Redovisa om du har haft tillgång till utrustning för att bevattna någon del av din jordbruksmark (åker- och betesmark, men inte växthusodlingar) under perioden juni 2019–maj 2020. Om så var fallet redovisar du också hur stor areal du kunde bevattna och hur stor areal som faktiskt bevattnades.

I frågan Har jordbruket tillgång till utrustning för bevattning? redovisar du om jordbruket hade tillgång till bevattningsutrustning under perioden juni 2019‑maj 2020. Om svaret är Nej kan du gå vidare till fråga 10, men om svaret är Ja fortsätter du med hela avsnittet.

I frågan Hur stora arealer jordbruksmark kan bevattnas med bevattnings-utrustningen jordbruket har? redovisar du hur stor areal av jordbrukets brukade jordbruksmark (åker- och betesmark) som du kan bevattna med den utrustning du har tillgång till.

I frågan Hur stora arealer jordbruksmark har bevattnats under perioden juni 2019‑maj 2020? redovisar du hur stor areal av jordbrukets brukade jordbruks-mark (åker- och betesmark) som du faktiskt bevattnade minst en gång mellan juni 2019‑maj 2020.

10. Jordbruket bedriver djurhållning av nötkreatur, grisar, får, fjäderfä eller hästar.

Om jordbruket inte bedriver någon djurhållning svarar du nej och går sedan till fråga 11 om SE-nummer och sedan vidare till fråga 16.

11. Produktionsplatsnummer (SE-nummer)

Kontrollera att eventuella förtryckta nummer stämmer och att inga nummer saknas. Om något av de förtryckta numren är fel sätt då ett kryss i rutan Ta bort efter numret. Om det finns fler SE-nummer på jordbruket än de som är förtryckta, fyll då i de som saknas.

Har jordbruket fler SE-nummer än vad som får plats på blanketten fyller du i de nummer som inte ryms under Övriga upplysningar längst bak i blanketten.

12. Antal grisar (4 juni 2020)

Redovisa antalet grisar av olika slag som fanns på jordbruket den 4 juni 2020. Om jordbruket tillfälligt hade färre antal slaktgrisar än normalt just den 4 juni, redovisar du också hur många grisar som ingår i en normal uppfödningsomgång.

För uppfödningssystem med pooler eller ringar och satellitbesättningar ska poolerna och ringarna redovisa antalet suggor medan satellitbesättningarna ska redovisa antalet smågrisar.

13. Antal får och lamm (4 juni 2020)

Här redovisar du hur många tackor, baggar och lamm som fanns på jordbruket den 4 juni 2020. Som tackor och baggar räknas de får som är ett år eller äldre vid räkningsdatumet, medan samtliga djur som är yngre än ett år räknas som lamm.

Fyll även i antalet lamm som är födda under 2020.

14. Antal fjäderfän (4 juni 2020)

Redovisa antalet fjäderfän som fanns på jordbruket den 4 juni 2020. Om jordbruket hade färre höns eller slaktkycklingar än normalt den 4 juni (på grund av uppehåll mellan omgångar eller liknande), redovisar du också hur många höns respektive slaktkycklingar som ingår i en normal uppfödningsomgång.

Som höns räknas både höns för uppfödning av kycklingar och höns för äggproduktion.

15. Antal hästar

Redovisa det totala antalet hästar, både egna och andras, som betade på jordbrukets mark eller fanns i jordbrukets stall den 4 juni 2020.

Räkna inte med egna hästar som var på bete på någon annans mark eller som var placerade i någon annans stall den 4 juni 2020.

16. Kombinationsverksamhet

Kombinationsverksamhet är inkomstbringande aktiviteter som inte är eget jordbruk, trädgårdsodling, djurskötsel eller skogsbruk men där du använder dig av jordbrukets resurser (mark, byggnader, maskiner eller jordbruksprodukter).

Kryssa för den eller de verksamheter du utfört under perioden juni 2019–maj 2020 och fyll sedan i hur stor andel av jordbrukets totala omsättning som kommer från den samlade kombinationsverksamheten.

Observera att följande inte ska räknas som kombinationsverksamhet:

  • Skogsbruk (till exempel arbete med produktion av timmer, massaved eller bränsle, skogsplantering eller annan föryngring och skogsförvaltning)
  • Annan anställning utanför jordbruket
  • Pension
Förklaringar

Begrepp

Förklaring

Jordbruksarbete på entreprenad

Arbete åt andra jordbruksföretag, till exempel gödselspridning eller tröskning.

Annat arbete på entreprenad

Arbete som inte är jordbruksrelaterat, till exempel snöröjning eller transporter.

Turism, uthyrning och andra fritidsaktiviteter

All typ av turistrelaterad verksamhet där jordbrukets resurser används, till exempel logi, rekreationsaktiviteter och visningsverksamhet mot ersättning.

Utbildning och omvårdnad

Rehabilitering (till exempel rehabilitering av sjukskrivna eller ”grön omsorg”), skötsel av sällskapsdjur (hunddagis med mera).

Förädling och försäljning av gårdsprodukter

All typ av förädling av jordbruksprodukter för försäljning, oavsett om råvaran kommer från det egna jordbruket eller inte. Till exempel packeri, gårdsslakteri, gårdsmejeri, tillverkning av sylt eller beredning av fårskinn.

Förädling av trä

Till exempel sågning av timmer.

Produktion av förnybar energi för försäljning

Försäljning av till exempel ved, flis, pellets, biogas eller el från vind- eller solkraft. Räkna bara med energi som säljs vidare, inte sådant som enbart används inom jordbruket eller hushållet.

Hantverk

Snickerier eller möbeltillverkning.

Vattenbruk

Odling av fisk, kräftor, musslor med mera.

Övrigt

Annan verksamhet som utnyttjar jordbrukets resurser, till exempel pälsdjursuppfödning eller vinterförvaring av husvagnar och båtar.

17. Driftsledare och
18. Övriga stadigvarande sysselsatta

Här redovisar du sysselsättningen för jordbrukaren, familjemedlemmar och övriga personer som var stadigvarande sysselsatta i jordbruket under perioden juni 2019–maj 2020, oavsett om arbetet varit avlönat eller ej.

Ta bara med personer födda år 2004 eller tidigare.

Förklaringar

Begrepp

Förklaringar

Driftsledare

Ansvarig för företagets dagliga drift, markera en eller flera personer.

Övriga stadigvarande
sysselsatt

Regelbundet sysselsatt i företaget under perioden juni 2019–maj 2020.

Arbetstimmar i jordbruksverksamhet inklusive trädgårdsodling

Arbetstid i företagets jordbruksverksamhet, djurskötsel och trädgårdsodling, inklusive underhåll av maskiner och byggnader samt administration och planering. Räkna inte med tid för arbete i skogsbruk eller i kombinationsverksamhet
(se fråga 16).

19. Tillfälligt sysselsatta i jordbruket och inhyrd personal

Under rubriken Tillfälligt sysselsatta i jordbruket redovisar du hur många personer födda år 2004 eller tidigare som varit tillfälligt sysselsatta i jordbruksverksamheten, trädgårdsodlingen eller djurskötseln under perioden juni 2019‑maj 2020, fördelat på män och kvinnor. Redovisa också den sammanräknade arbetstiden, antingen som timmar eller som dagar. Räkna även med oavlönat arbete, till exempel praktikanter. Inhyrd personal (från till exempel maskinstationer eller personalföretag) räknas däremot inte med här, utan redovisas
separat under ”Inhyrd personal” i rutan nedanför.

Under Inhyrd personal redovisar du hur många personer som varit inhyrda från andra företag (till exempel avbytare, maskinstationer eller personalföretag) för att arbeta i din jordbruksverksamhet, trädgårdsodling eller djurskötsel. Redovisa också den sammanräknade arbetstiden, antingen som timmar eller som dagar.

20. Driftsledarens lantbruksutbildning

Redovisa vilket år driftsledaren blev driftsledare på jordbruket.

Redovisa den högsta lantbruksutbildningen som driftsledaren, samma som i fråga 17, har genomfört, samt markerar om driftsledaren har gått någon form av yrkesinriktad fortbildning under perioden juni 2019‑maj 2020.

Driftsledaren är den person som är ansvarig för jordbrukets dagliga drift.

Förklaring av utbildningarna

Utbildning

Förklaring

Praktisk lantbruks­erfarenhet

Kunskap inom jordbruk erhållen genom praktisk erfarenhet.

Grundläggande lantbruksutbildning

Lärlingsutbildningar inom till exempel jordbruk, trädgårds­odling, veterinärvetenskap. Där man varvar teori och praktik i minst 1 månad.

Lantbruks- eller naturbruksutbildning på gymnasienivå

Inkluderar även komvuxutbildning som motsvarar 2 års gymnasium.

Lantbruksutbildning på universitet eller högskola

Minst 2-årig utbildning på universitet eller högskola, t.ex. agronom, veterinär, lantmästare.

21. Riskbedömning av arbetsplatsen

Vi vill veta om det har gjorts en riskbedömning av arbetsplatsen i syfte att minska risken för fysiska skador för personer som är sysselsatta i jordbruket samt besökare i jordbruket. En riskbedömning innebär att man undersöker

  • Vad som kan orsaka skador
  • Om skadorna helt kan undvikas, och om detta inte går
  • Vilka förebyggande åtgärder har vidtagits eller borde vidtas för att begränsa risken för fysiska skador.

Om en sådan riskbedömning gjorts vill vi också veta om resultatet sammanställts i ett skriftligt dokument.

Varför görs Strukturundersökningen och vad används resultaten till?

Inom EU används resultatet från strukturundersökningarna av kommissionen till att bland annat följa den långsiktiga utvecklingen inom sektorn. Eftersom jordbrukssektorn inom EU är hårt reglerad, har kommissionen behov av att kunna analysera effekterna av tidigare politiska beslut. På samma sätt kan statistiken till exempel användas som underlag för analyser inför kommande jordbrukspolitiska beslut. Exempel på områden där statistiken används är analyser av jordbrukets och jordbrukspolitikens effekter på miljön och utvecklingen inom unionens landsbygdsområden (uppgifter om sysselsättningen inom jordbruket och om jordbruksföretagens kombinationsverksamheter). Indirekt används statistiken genom att internationella organisationer såsom t.ex. FAO och OECD använder sig av kommissionens statistik.

Nationellt används strukturundersökningarna för att publicera officiell statistik samt för att fastställa populationen i det nationella Lantbruksregistret (LBR).

Näringsdepartementet och Jordbruksverket internt är andra stora användare av statistiken. Erfarenhetsmässigt är det statistik på detaljerad regional nivå, men även på avrinningsområden efterfrågad. Vi set ett ökat behov av statistik på indelningar som inte tillhör de traditionella regionala.

Hur går undersökningen till i Sverige?

Sammanlagt är det ca 300 variabler (frågeställningar) som vi ska ha in svar för avseende varje jordbruk i Sverige (ca 60 000). Områden som ska undersökas är bland annat:

  • Allmänt: region, typ av företag – t.ex. fysiskt/juridiskt, driftsledare – ålder, kön, utbildningsnivå.
  • Arealer: Brukad areal, arrenderad areal, areal per gröda, ekologiska arealer.
  • Djur: Nötkreatur, får, gris, fjäderfä, häst, ekologisk djurhållning.
  • Arbetskraft och annan inkomstbringande verksamhet: antal sysselsatta, antal arbetade timmar.
  • Landsbygdsutveckling
  • Djurstallar och gödselhantering: typ av djurhållningssystem, gödslad areal, lagringsförhållande för gödsel, gödslingsmetoder.

Uppgifterna ska avse jordbruksförhållandena den första torsdagen i juni det år undersökningen genomförs. För exempelvis sysselsättning är referensåret från juni året innan undersökningen genomförs till och med maj det år undersökningen genomförs.

Hur arbetar vi med att minska uppgiftslämnarbördan för jordbruksföretagen?

För att minska uppgiftslämnarbördan för de företag som ingår i undersökningen hämtar vi så långt det absolut är möjligt information från de register som finns. Således används CDB för att få uppgifter om nötkreatur, från SAM-ansökan hittar vi information om grödarealer. Vi hämtar också information från certifieringsorgan för ekologisk produktion samt från Befolkningsregistret, Utbildningsregistret med flera. Det innebär att endast de variabler som är omöjliga att samlas in från register hämtas in via en enkät.

Enligt EU-förordningen får medlemsländerna från och med 2020 använda sig även av andra kreativa statistiska sätt för att få fram den statistik som efterfrågas av kommissionen. Planen är därför att ta fram en statistisk modell för att få fram statistik om bland annat djurstallar och gödselhantering för de företag som ingår i undersökningen.

De år som strukturundersökningarna genomförs samordnas dessa med de årliga EU-reglerade djurräkningarna på så sätt att jordbrukarna bara behöver besvara en enkät som täcker båda undersökningarna. Urvalsstorleken för djurräkningarna i Sverige är ca 7 000 företag.

Insamlingsmetod för Strukturundersökningen

Källa

Antal variabler

Register

99

Modellering

62

Enkät

75

Variabler inte anpassade för Sverige

63

Totalt

299

Vem ska svara på undersökningen?

De näringsidkare i jordbruket som berörs av regleringen är de som bedriver jordbruksverksamhet omfattande något av nedanstående minimikrav:

  1. brukar sammanlagt mer än 2,0 hektar åkermark, eller
  2. brukar sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark, eller
  3. bedriver trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvm frilandsodling, eller
  4. bedriver trädgårdsodling omfattande minst 200 kvm växthusyta, eller
  5. äger en djurbesättning som någon gång från och med den 1 januari 2020 till och med den 4 juni 2020 omfattar minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor, eller minst 50 grisar, eller minst 20 får och lamm, eller minst 1 000 fjäderfä.

Totalt uppskattas cirka 60 000 jordbruksföretag uppfylla ett eller flera av ovanstående krav.

Resultat från tidigare strukturundersökningar

Resultaten är bland annat publicerade som Statistiska meddelanden. Internationellt redovisas Sveriges uppgifter i Eurostats statistikdatabas och på FAO:s hemsida.

Du kanske också är intresserad av det här

Logotype Sveriges officiella statistik

Senast uppdaterad: 2020-08-03