Logotyp Jordbruksverket

En ny djurhälso­förordning (AHL)

Den 21 april 2021 började EU:s nya djurhälsoförordning gälla. Förordningen rör områdena djurhälsa och smittskydd. Många regler har funnits tidigare men vissa nya djurslag omfattas nu av reglerna.

Det här är AHL

AHL står för Animal Health Law och är ett samlingsnamn för djurhälsoförordningen som beslutades i EU 2016. Förordningen är som en ramlagstiftning för djurhälsoområdet och har ersatt ett stort antal förordningar, direktiv och beslut som tidigare reglerade områdena djurhälsa och smittskydd. Förordningen började gälla den 21 april 2021 med vissa undantag.

Det främsta syftet med den nya djurhälsoförordningen är att förbättra djurhälsan. Till exempel satsar man mer på åtgärder som ska förhindra sjukdomsutbrott. Mottot inom AHL är att förebygga i stället för att bota.

Lär dig mer i vår webbutbildning

Om du vill lära dig mer om EU:s djurhälsoförordning (AHL) kan du gå vår webbutbildning. Utbildningen riktar sig främst till dig som behöver förstå förordningens uppbyggnad och innehåll inom din yrkesroll, till exempel som rådgivare. Men webbutbildningen är öppen även för andra som är intresserade av förordningens bakgrund och innehåll.

Dessa berörs

Djurhälsoförordningen riktar sig till dig som äger eller på annat sätt tar hand om eller ansvarar för ett djur. Vissa av reglerna berör alla djurslag. Exempel på generella regler är reglerna om anmälningsplikt vid misstanke om smittsamma sjukdomar eller krav på biosäkerhetsåtgärder (smittskyddsåtgärder). Andra regler är specifika för vissa djurslag. Både de generella och de specifika reglerna hittar du under respektive djurslag.

Så är djurslagen uppdelade i förordningen

Djurhälsoförordningen omfattar alla djurslag och har delat upp djurslagen i tre kategorier:

  • landlevande djur
  • vattenlevande djur
  • djur som varken är land- eller vattenlevande.

Till landlevande djur hör samtliga landlevande däggdjur, fåglar, bin och humlor. Förordningen innehåller regler både för tama och vilda djur, men är främst inriktad på djur som hålls av människan.

Till kategorin vattenlevande djur räknas djur i alla levnadsstadier, inklusive ägg, mjölke och könsceller, av

  • fisk som tillhör överklassen Agnatha och klasserna Chondrichthyes, Sarcopterygii och Actinopterygii
  • vattenlevande blötdjur som tillhör stammen Mollusca
  • vattenlevande kräftdjur som tillhör understammen Crustacea.

Det betyder att säl, delfin och krokodil är exempel på djur som inte är vattenlevande djur men att bland annat haj och guldfisk tillhör vattenlevande djur enligt EU:s definition. Även här finns regler för både vilda djur och djur som hålls av människan, men förordningens regler är främst inriktade på de senare (så kallade vattenbruksdjur).

Till den tredje kategorin, djur som varken är land- eller vattenlevande, räknas reptiler och kräldjur som till exempel ödlor och ormar.

Förordningen innehåller regler för alla djur oavsett om vi har dem för produktion (till exempel kor och grisar), sällskap (som hundar och katter) eller om de bor på djurparker eller används vid cirkusar.

Jordbruksverkets arbete

Jordbruksverket bedrev fram till 21 april 2021 ett projekt där målsättning var att se till att våra föreskrifter anpassades till EU:s nya djurhälsoförordning, samtidigt som Sverige behåller sin goda djurhälsa. I maj inleder vi ett uppföljande projekt för att ta hand om vissa resterande delar och nya uppgifter som tillkommer i och med EU:s djurhälsoförordning.

Så kan du följa arbetet

På Jordbruksverket sker arbetet med AHL i samverkan med flera berörda organisationer.

Du kan följa AHL-arbete genom att prenumerera på uppdateringar på den här webbsidan. Klicka på ikonen Prenumerera ovanför sidans ingress eller gå direkt till fältet Prenumeration längst ner på sidan.

Tekniska föreskrifter skickade till Kommerskollegium och anmälda till EU-kommissionen

Den 15 mars anmälde vi på Jordbruksverket våra tekniska föreskrifter till EU-kommissionen. Tekniska föreskrifter är sådana bestämmelser som går utöver reglerna i AHL och som därmed skulle kunna påverka handeln mellan medlemsstater eller förflyttning av djur till Sverige. Dessa föreskrifter är först ut eftersom bestämmelser som behöver gå på teknisk runda måste föranmälas till EU-kommissionen och därmed genomgå en frysningsperiod på tre månader innan de får antas.

De tekniska föreskrifterna ska i senare skede införlivas i den nya föreskriftsstukturen som AHL-projektet har tagit fram. De föreskrifter som nu är skickade från Jordbruksverket handlar om:

Lämna synpunkter till kommissionen

Som ett led i sitt arbete för bättre lagstiftning vill EU-kommissionen ta del av allmänhetens och andra intressenters synpunkter. Syftet är att få fram underlag till nya initiativ och lagar som tillgodoser deras behov.

Du kan själv ändra språk på sidorna till svenska om du vill.

Lämna synpunkter till Jordbruksverket

Du kan lämna synpunkter till Jordbruksverket, antingen genom att delta på det möten vi bjuder in till eller genom att ta kontakt med vår projektledare.

Författningar

Söker efter 2021:13