Logotyp Jordbruksverket

Hästar och hästdjur – det här innebär de nya reglerna

Den 21 april 2021börjar nya regler att gälla inom EU för dig som har hästar eller andra hästdjur, såsom åsnor, zebror eller korsningar av dessa. De nya reglerna innebär att alla som driver en anläggning med hästar eller andra hästdjur behöver registrera den, men det kommer också nya regler inom flera helt andra områden.

Bakgrunden till den nya djurhälsolagen (AHL) som träder i kraft den 21 april 2021 är att EU tagit fram mål inom djurhälsa som ska minska förekomsten av förödande djursjukdomar och minimera effekterna av sjukdomsutbrott.

Jordbruksverket arbetar just nu med att ta fram de svenska föreskrifter som ska komplettera AHL. Allt är inte klart men på den här sidan får du förhandsinformation om hur de nya reglerna inom de olika områdena kan komma att påverka hästhållare. Sidan kommer att uppdateras regelbundet fram tills att de nya reglerna inom alla områden är klara.

Förklaring av begrepp i den nya lagstiftningen

Inom den nya djurhälsolagen finns det flera begrepp som är viktiga att känna till för att förstå den nya lagstiftningen.

Hästdjur: Med hästdjur menar vi hästar, åsnor, zebror och korsningar mellan dessa. Jordbruksverket använder häst som ett gemensamt begrepp för dessa djurslag.

Aktör: Som aktör räknas varje fysisk eller juridisk person som ansvarar för djur eller produkter från djur, även för en begränsad tidsperiod. Undantag från detta gäller den som håller sällskapsdjur eller är veterinär. Observera att hästar inte räknas som sällskapsdjur enligt den nya djurhälsolagen.

Djurhållare: Som djurhållare räknas varje fysisk eller juridisk person som äger en häst eller som har ansvar för dess skötsel, oavsett om detta sker mot ersättning eller inte, antingen tillfälligt eller permanent. Det gäller även under transport, på marknader eller under tävlingar, kapplöpningar och kulturevenemang.

Anläggning: I det här begreppet räknas en fastighet, en byggnad, en utedriftmiljö eller plats där djur eller avelsmaterial finns tillfälligt eller permanent. Begreppet omfattar inte:

  • hushåll där sällskapsdjur hålls
  • veterinärmottagningar eller veterinärkliniker.

Avelsmaterial: Sperma, ägg och embryon.

Transportör: En aktör som transporterar djur för egen räkning eller för tredje parts räkning.

Uppsamling: När hållna landlevande djur, till exempel hästar, från fler än en anläggning befinner sig för en kort period på en annan plats än på djurens hemadress.

Nya regler för registrering av hästar och andra hästdjur

Från och med den 21 april 2021 kommer nya krav på registrering av hästar. Det innebär att alla aktörer som nämns i punktlistorna nedan ska registrera sin anläggning eller verksamhet hos oss.

Du som gör något av följande ska registrera din anläggning:

  • Driver anläggningar där hästar hålls, oavsett antal hästar.
  • Driver en anläggning som hanterar avelsmaterial, det vill säga om du i någon form hanterar sperma, ägg eller embryon.

Registreringen ska du göra senast den 1 oktober, men du kan redan nu göra det i e‑tjänsten Registrera anläggning. Där kan du också läsa mer om de nya reglerna för registrering.

Du som gör något av följande ska registrera din verksamhet:

  • Transporterar hästar till eller från andra länder, till exempel från Sverige till Danmark.
  • Genomför uppsamlingar under transport, till exempel hämtar upp hästar från flera anläggningar för transport till andra länder.

Registreringen gör du i e-tjänsten Registrera transportör – flytta djur mellan länder. Där kan du också läsa mer om de nya reglerna.

Nya regler inom övriga områden för hästar och andra hästdjur

Godkännande

Precis som idag krävs godkännande från Jordbruksverket för att få skicka avelsmaterial till andra EU-länder. Enligt den nya djurhälsolagen behöver du dessutom ansöka om godkännande om du driver en anläggning för uppsamling där du gör något av följande:

  • samlar hästar för att skicka till andra medlemsstater
  • samlar hästar som du tar emot från andra medlemsstater.

I vissa fall behöver du inget godkännande. Det gäller om du samlar hästar för tävlingar, kapplöpningar, uppvisningar, utbildningar eller kollektiva fritids- eller arbetsaktiviteter.

Du som vill få din anläggning godkänd för uppsamling ska ansöka om detta hos Jordbruksverket.

Vi meddelar här på webbplatsen när det är möjligt att ansöka om godkännande för uppsamling.

Identifiering av hästar

Du som driver en anläggning för hästar är ansvarig för att hästarna är identifierade, det vill säga att samtliga hästar har hästpass.

Fölet ska ha fått sitt hästpass innan det blivit 12 månader, alternativt innan det lämnar födelseanläggningen i 30 dagar eller mer.

Hästar ska märkas med chip som innehåller landskod och som har godkänts av Jordbruksverket.

Ansvar för utfärdande av hästpass

Ansvaret för att utfärda hästpass flyttas till den behöriga myndigheten, det vill säga Jordbruksverket, men med möjlighet att delegera denna uppgift till andra organisationer. Vi avser att utnyttja den möjligheten och om alla nuvarande passutfärdande organisationer i Sverige vill fortsätta med den uppgiften blir det inte några större förändringar för den som bedriver avel och skaffar hästpass från någon av de organisationerna.

Stambokföring i andra EU-länder

För den som bedriver avel med raser som stambokförs i andra EU-länder blir skillnaderna större. Hästen måste identifieras i det EU-land där den är född och få ett hästpass med vissa grundläggande uppgifter. Detta är bland annat uppgifter om chip, identitetsnummer (UELN), vissa uppgifter om läkemedelsbehandlingar m.m. Sedan behöver detta pass kompletteras av den organisation som stambokför hästen. Detta kan ske på två sätt:

  1. Hästpasset tillsammans med de uppgifter som krävs för stambokföring skickas till organisationen och de kompletterar hästpasset så att det innehåller samtliga delar i ett hästpass.
  2. Uppfödaren gör vad som krävs för stambokföring enligt avelsorganisationens regler, får härstamnings­beviset från avelsorganisationen och lämnar detta till en organisation i Sverige som kan sätta ihop de olika delarna.

Vilket alternativ som används kommer att bero på förutsättningarna för avelsorganisationen i det andra EU-landet och hur det landets behöriga myndigheter har löst det. Om alternativ 1 ovan används behövs inte någon ytterligare registrering av hästen i Sverige efter att häst­passet kompletterats. Hästen finns redan i den centrala häst­databasen.

Förflyttning

Hästar får bara förflyttas från anläggningar som är registrerade. Transportmedlet som används vid förflyttningen ska vara konstruerat så att

  • djuren kan inspekteras
  • djuren inte kan komma ut
  • strö med mera inte kan trilla ur transporten under färd.

Motsvarande regler finns i stort redan i dag, även om det i nuvarande föreskrifter om transport står att ”läckage av urin och spillning ska minimeras, så att det inte sprids ut från fordonet under transporten.”

Förflyttning av föl utan hästpass

Föl utan hästpass får flyttas tillsammans med modersto eller fostersto under förutsättning att det är under 6 månader. Fölet, tillsammans med modersto eller fostersto, måste återvända till sin födelseanläggning inom 30 dagar från att det lämnade anläggningen. Om fölet ska flyttas till en annan medlemsstat ska det vara märkt.

Desinficering av transport

När hästar transporteras mellan medlemsstater inom EU eller till och från länder utanför EU ska hästtransporten rengöras och desinficeras efter varje transport. Inom Sverige behöver du bara rengöra och desinficera transporten om du kör hästen till slakt.

Journalföring för transportörer

Transporter av djur som sker inom ekonomisk verksamhet eller till och från andra länder ska journalföras. Det är du som transportör som ska journalföra transporten.

Bekämpning av smittsamma djursjukdomar

För dig som håller hästar innebär de nya reglerna bland annat att du kommer att behöva vidta vissa åtgärder vid misstanke om allvarliga sjukdomar.

Vi meddelar här på webbplatsen när vi har mer information.

Djurhälsoansvar och biosäkerhetsåtgärder

För dig som håller hästar innebär de nya reglerna bland annat att du ska minimera risken för att sjukdomar sprids och vidta så kallade biosäkerhetsåtgärder. Exempel på biosäkerhetsåtgärder som du kan behöva är vidta är instängsling, övertäckning med tak, rengöring, rutiner för inpassering och utpassering från anläggningen där djuren hålls, isolering eller separering av nya eller sjuka djur.

Den nya djurhälsoförordningen kommer också att innehålla nya regler för andra djurslag. Vilka djurslag det gäller och hur vi arbetar med att ta fram de nya reglerna kan du läsa på vår sida om nya djurhälsoförordningen.