EU:s strategi för Östersjöregionen togs fram 2009 och handlar om gemensam problemlösning mellan länderna runt Östersjön. Jordbruksverket samverkar med andra myndigheter i arbetet med strategin.
Det finns 14 olika delområden, policyområden, i strategin för Östersjöregionen. Nordiska ministerrådet är policysamordnare (PAC=Policy Area Coordinator) för delområdet bioekonomi, och jordbruk- och analysavdelningen på Jordbruksverket är policysamordnare för underområdet fiskeri och vattenbruk. Vårt ansvar är att samordna aktiviteter för ett mer hållbart och lönsamt fiske och vattenbruk i Östersjöregionen utöver att allmänt bidra till målen i strategin.
Inom policyområdet bioekonomi ryms många frågor som berör Jordbruksverket, till exempel landsbygdsutveckling, jordbruk, skogsbruk, fiskeri och vattenbruk. Flera andra policyområden, som turism, innovation och klimat, är också viktiga för oss.
Länsstyrelserna och ett drygt 20-tal statliga myndigheter har fått särskilda regeringsuppdrag att medverka till målen i strategin för Östersjöregionen. Varje år ska myndigheterna rapportera på vilket sätt de under perioden deltagit i aktiviteter och arbetat enligt strategin. Statsrådsberedningen är nationellt huvudansvarig för arbetet med strategin.
Det fanns flera anledningar till att strategin togs fram. Åtta av nio länder med kust mot Östersjön, är medlemmar i EU. Östersjön är ett av världens mest förorenade, trafikerade och hotade innanhav. Östersjön har också ofta varit en förbindelselänk istället för en gräns. Vi som lever här har en sammanflätad historia och kultur.
Tidigare fanns även samarbeten med Ryssland och Vitryssland. Sedan Rysslands invasion av Ukraina har båda länderna suspenderats från alla samarbeten kopplade till strategin.
Strategin för Östersjöregionen hjälper oss att nå målet Smart och hållbar tillväxt för alla som finns i den gemensamma EU-strategin Europa 2020. Det finns tre mål i strategin.
Östersjöns sårbarhet för övergödning, föroreningar och överfiske ställer särskilt höga krav på att vi använder de EU-bestämmelser som finns på området och på samarbetet inom regionen. Målet att rädda havsmiljön handlar om att med stöd för olika åtgärder uppnå en god miljöstatus och biologisk mångfald i havet.
Inom målet rädda havsmiljön finns fyra delmål:
Stora delar av regionen är glest befolkad, med stora avstånd till andra marknader. Transportsystemen och energimarknaderna har utvecklats var för sig och är ännu inte sammanlänkade i tillräcklig utsträckning för att bäst ta tillvara regionens potential för konkurrenskraft och livskvalitet. Det krävs ett bättre samarbete för att förbättra regionens transportsystem och ge en trygg energiförsörjning. Att länka samman regionen handlar även om att föra människor närmare varandra.
Inom målet länka samman regionen finns fyra delmål:
Den ekonomiska krisen har slagit hårt mot regionen. Särskilt i vissa av de nya medlemsländerna på andra sidan Östersjön.
Länderna kan stärka sin konkurrenskraft och sitt välstånd genom att samverka bättre när det gäller forskning och utveckling samt genom att arbeta för att nå målen i Europa 2020-strategin om smart och hållbar tillväxt för alla. Målet om ökat välstånd inbegriper många frågor, till exempel även en social dimension med ökat samarbete inom bland annat hälsoområdet.
Inom målet öka välståndet finns fyra delmål:
I vår roll som policysamordnare (PAC) för fiske och vattenbruk i EU:s strategi för Östersjöregionen har vi varit projektpartner i ett samarbete inom Interreg som heter Blue platform. Tanken med projektet var att just vara en plattform, en mötesplats, där de olika resultat, metoder och verktyg som tagits fram i tidigare samarbetsprojekt inom blå bioekonomi i Östersjöregionen ska kunna användas, kombineras och kanske vidareutvecklas så att de kan ge nya konkreta resultat. Projektet kunde på det sättet ge underlag och förslag till utformningen av EU-program och strategier samt andra aktivitetsplaner och samarbeten i Östersjöregionen.
Projektet startade i oktober 2018 och avslutades i mars 2022.
Det finska miljöinstitutet SYKE var projektägare och Submariner – network for blue growth
ledde det praktiska arbetet. Övriga projektpartner har deltagit i tidigare samarbetsprojekt eller
är deltagare i andra pågående samarbetsprojekt för blå bioekonomi i Östersjöregionen.
Förutom de tidigare nämnda var följande forskningsinstitut och andra aktörer med i projektet:
Vi var projektägare för BeUBio-projektet som finansierats av Svenska institutet. Den riktade sig till ungdomar som är intresserade av bioekonomi som ett verktyg för övergången från en fossil bränslebaserad ekonomi till en biobaserad.
Det finns inte några egna pengar avsatta för strategin utan meningen är att Jordbruksverket ska använda de olika EU-fonderna och andra tillgängliga pengar för bidra till att uppfylla målen i strategin.
Fredric Nilsson är kontaktperson för policysamordningen inom fiskeri och vattenbruk.