Landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling får sina pengar från fyra fonder, som ingår i de så kallade ESI-fonderna. Även programmen inom regionala utvecklingsfonden och socialfondsprogrammet får sina pengar därifrån.
Europa 2020 är EU:s gemensamma strategi för tillväxt och sysselsättning. Strategin har tre övergripande mål: smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla.
De främsta verktygen för att förverkliga målen är de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna).
Det finns fyra ESI-fonder i Sverige:
Fonderna finansierar bland annat landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet och regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling.
Jordbruksverket ansvarar för
Tillväxtverket ansvarar för programmen inom europeiska regionala utvecklingsfonden. Svenska ESF-rådet ansvarar för socialfondsprogrammet inom europeiska socialfonden.
De tre myndigheterna har fått i uppdrag från förra regeringen att samarbeta för att förenkla genomförandet av programmen.
I Sverige ska fonderna investera i projekt som arbetar mot gemensamma mål. Sverige har tecknat en så kallad partnerskapsöverenskommelse med EU-kommissionen. Där beskrivs de tio tematiska mål som projekten arbetar mot.
Här kan du se de tematiska mål som Sverige ska stötta, och vilka fonder som stöttar vilket mål i Sverige. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling kallas i bilden för landsbygdsfonden.
Webbplatsen eufonder.se är en guide för dig som vill veta mer om vilka program inom europeiska struktur- och investeringsfonderna som berör Sverige. Här kan du läsa om programmen, fonderna och vilka resultat de gett.
Inom fondsamordningen arbetar representanter från Jordbruksverket, Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket för att resurserna från ESI-fonderna ska användas så effektivt som möjligt.
Arbetet fokuserar på att hitta synergier mellan fonderna. Det uppnås genom att myndigheterna har kunskap om respektive fonds verksamhetsområde och vad som kan identifieras som gemensamma frågor.
Strukturen för arbetet består av en generaldirektörsgrupp, en styrgrupp, ett sekretariat och flera arbetsgrupper.
Arbetet med fondsamordningen organiseras operativt i en årlig arbetsplan. Där tillsätts arbetsgrupper med deltagare från samtliga ansvariga myndigheter efter behov. Arbetet genomförs hos respektive myndighet, men leds av en styrgrupp och rapporteras till en generaldirektörsgrupp (GD-gruppen).
Arbetsgrupperna och deras uppdrag beslutas av styrgruppen. Respektive myndighet utser sina representanter i de gemensamma arbetsgrupperna. Arbetsgrupperna för en löpande dialog med sekretariatet för samordning och rapportering till styrgruppen.