Bedömning av betesmarker och slåtterängar
För att mark ska räknas som betesmark eller slåtteräng ska den vara bevuxen med gräs och örter och du ska sköta den med bete, avslagning eller putsning.
När du söker stöd finns det villkor för hur du ska sköta din mark. I miljöersättningen för skötsel av betesmarker och slåtterängar ska du till exempel hålla borta igenväxning. Läs mer om villkoren på sidan för varje stöd.
Det här är betesmark och slåtteräng
Betesmark är jordbruksmark som du sköter med bete, avslagning eller putsning. En putsad naturbetesmark ska vara minst lika välputsad som om djur har betat där.
Slåtteräng är jordbruksmark som du använder på eftersommaren till slåtter eller för slåtter kompletterat med efterbete.
På betesmark och slåtteräng ska det växa gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder. Du ska varje år sköta marken och den får inte växa igen.
Åkermark räknas inte som betesmark eller slåtteräng. Du får gärna beta eller slå din åkermark men den kommer ändå att klassas som åkermark om den är lämplig för växtodling.
Skog räknas aldrig som betesmark. Om det finns partier med skog på din mark ska de inte ingå i blockets areal. Det finns en särskild markklass som heter skogsbete där detta inte gäller.
Mark i renskötselområde som i huvudsak kan användas till renbete är inte betesmark eller slåtteräng.
Myrmark som är bevuxen med gräs, halvgräs, fräken och örter och som används, eller kan användas till slåtter, räknas inte som slåtteräng om den ligger i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands eller Västernorrlands län.
Så bedömer vi om marken i stället är skog
När vi bedömer om en mark är skog tittar vi på följande kriterier:
- om träden står tätt och i jämna förband
- om träden är likåldriga
- om det inte vuxit upp tillräckligt med gräs eller örter på marken efter en röjning eller avverkning
- om träden har en liten krona och en hög rak stam.
Vi väger samman ovanstående kriterier när vi bedömer marken.
Exempel på när mark räknas som skog eller betesmark
Detta är inte jordbruksmark. På denna mark står träden tätt och i jämna förband.
Detta är inte jordbruksmark. Med mer skötsel och tid kan detta bli en betesmark.
Detta är en betesmark. Mark med inslag både av hävdpräglade träd och yngre träd utan hävdprägel. Delar av marken är igenvuxen i trädskiktet.
Trots hög krontäckning är detta en betesmark. Träden är olikåldriga, inte jämnt utställda och har stor krona.
Marker som du kan få stöd för
Du kan egentligen bara få ersättning för de ytor på din betesmark eller slåtteräng där det växer gräs och örter. En häll som är större än 500 kvadratmeter kan du inte få stöd för. När det gäller ytor där det finns till exempel byggnader, vägar eller ohävdsarter kan du inte få stöd för sådana ytor om de är större än 100 kvadratmeter. Exempel på ohävdsarter är brännässlor, älggräs och vass.
Ris, som till exempel lingon eller blåbär räknas inte som gräs och örter och därför kan du inte få stöd för sådana ytor. Du kan däremot få stöd för ytor med hävdad ljung som sköts genom slåtter eller bete.
Så mycket träd, buskar eller impediment kan få finnas på marken
Du kan i viss utsträckning få ersättning även för ytor med träd, buskar, naturliga impediment och värdefulla landskapselement som inte är bevuxna med gräs och örter, eftersom de ofta förekommer naturligt på betesmarker.
Mark som inte är bevuxen med gräs och örter kan delas in i tre olika typer:
- Täta träd- eller buskområden, det vill säga när träd och buskar står så tätt att det är svåråtkomligt för djuren att komma åt eller att det inte finns gräs eller örter under träden och buskarna. Sly kan räknas som träd och buskar, men tänk på att det också kan vara igenväxning och ger då avdrag i miljöersättningen.
- Naturliga impediment. Ytor där det inte växer gräs eller örter på grund av att det är hällmark eller mycket stenigt. Hit räknas också permanenta naturliga vattensamlingar.
- Värdefulla landskapselement som exempelvis odlingsrösen, stenmurar och fornlämningar där det inte växer gräs eller örter.
Varje del av din betesmark eller slåtteräng kan bestå av upp till 10 procent av mark som täcks av täta träd- eller buskområden, impediment eller värdefulla landskapselement utan att vi gör något avdrag.
Ytor som täcks av täta träd- eller buskområden, impediment eller värdefulla landskapselement till mer än 50 procent men är mindre än 500 kvadratmeter får oftast ingå i blocket. Om det finns många sådana ytor kan de ändå medföra avdrag.
Avdrag på stöden
Om mer än 10 procent av marken täcks av täta träd- eller buskområden, impediment eller värdefulla landskapselement kan du få avdrag på stöden.
Om marken täcks till mer än 50 procent räknas marken inte som betesmark. Om länsstyrelsen fastställer en annan markklass på marken som till exempel skogsbete, mosaikbetesmark, alvarbete eller gräsfattig mark kan du få miljöersättning, men inte gårdsstöd.
Del av ytan som inte är bevuxen med gräs och örter | Avdrag i procent |
|---|---|
0 till och med 10 procent | Inget avdrag |
Mer än 10 procent, till och med 30 procent | 20 procent |
Mer än 30 procent, till och med 50 procent | 40 procent |
Mer än 50 procent | Marken räknas inte som betesmark |
Exempel: En yta på 0,3 hektar av betesmarken täcks till 15 procent av odlingsrösen. Avdraget blir då 0,3 hektar gånger 20 procent. Uträknat blir alltså avdraget 600 kvadratmeter.
Exempel på en yta där det inte finns tillräckligt med gräs eller örter under träden.
Frågor och svar
Kan jag ändra betesmark till åkermark?
I Jordbruksverkets föreskrifter om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket står det bland annat att betesmarker inte får kultiveras eller nyodlas om natur- och kulturvärden skadas av åtgärden. På de allra flesta betesmarker är det så att natur- och kulturvärden skadas vid sådana åtgärder. I begreppet betesmark ingår även slåtterängar.
Om du vill ställa om betesmark till åkermark så måste du söka undantag från de krav som finns på betesmarker. Du ska då kontakta länsstyrelsen i ditt län eftersom det är de som kan medge dessa undantag. Det räcker alltså inte att du anmäler önskemål om att ändra betesmark till åkermark i SAM Internet. Du kan läsa om bedömning av undantagen på Naturvårdsverkets webbplats.
Kan jag ändra åkermark till betesmark?
Om du vill ställa om åkermark till betesmark för att kunna söka miljöersättning är grundregeln att marken inte längre uppfyller kraven för att vara åkermark. Åkermark är jordbruksmark som används för växtodling eller som hålls i sådant skick att den kan användas för växtodling.
Exempel på när åkermark kan ändras till betesmark:
- Åkermarken är liten och är flikig, vilket gör att den inte längre kan användas för växtodling.
- Åkermarken är liten och har spridd förekomst av sten eller andra impediment, vilket gör att den inte längre går att använda för växtodling.
- Det finns skyddsvärda kärlväxter på åkermarken, till exempel orkidéer, slåttergubbe och dvärglåsbräken, vilket gör att det inte är tillåtet att förstöra arternas livsmiljö.
Bristfälligt underhåll av dränering eller en försäkran om att marken inte ska plöjas är inte skäl nog för att ändra åkermark till betesmark i stöden.
En mark som klassas som betesmark har ett högre skydd och fler lagkrav än en som klassas som åkermark. Du (och kommande generationer) kan därför inte ändra tillbaka marken till åkermark hur som helst (se frågan om att ändra betesmark till åkermark).
Kontakta oss om du har frågor
Du kan ställa frågor till oss här på vår webbplats och också se svaren på frågor som andra har ställt.
Du kan också ringa länsstyrelsernas kundsupport för jordbrukarstöd.
Gäller det Västernorrlands län ska du i stället ringa det här numret.