Detta grundvillkor handlar om vad du får göra på torvmark. Genom att följa grundvillkoret bidrar du till att motverka avgången av koldioxid från marken. Detta grundvillkor införs år 2024.
Normer är miljö- och klimatrelaterade grundvillkorsmål som alla medlemsstater måste nå upp till och som finns uppräknade i EU:s regler för den gemensamma jordbrukspolitiken. I EU:s förordning benämns detta grundvillkor som GAEC 2.
Du berörs av grundvillkoret om du har torv på din jordbruksmark. Med torvmark menar vi den mark som finns med på SGU:s torvkarta. Du kommer kunna se vilka block som har torvmark när du gör din ansökan i SAM Internet. För att se var på blocket det finns torv behöver du gå in på torvkartan.
En del av karteringen är gjord med låg noggrannhet i läge. Det är därför inte säkert att torvkartan stämmer överens med verkligheten. Det kan också vara så att torven är bortodlad.
Kan du visa att det inte är torv på marken så gäller det. Om du kan visa att de översta 40 centimeterna av jordprofilen i marken innehåller mindre än 30 procent organiskt material ska marken inte räknas som torvmark. I tydliga fall räcker det med en kontroll på platsen. Vid tveksamma fall kan halten organiskt material bestämmas med glödgningsförlustmetoden eller likvärdig metod. Om du har gjort en markkartering enligt god markkarteringssed som anger en mullhalt lägre än 30 procent ska marken inte räknas som torvmark. Riktlinjer för god markkarteringssed (GMS) tas fram av Markkarteringsrådet.
Att anlägga och fördjupa diken på torvmark är en vattenverksamhet och det kan även räknas som ny markavvattning. Då behöver du göra en anmälan eller söka tillstånd enligt 11 kapitlet i Miljöbalken. Om du bryter mot reglerna får du avdrag enligt grundvillkoret.
Du kan läsa mer om vad som gäller för vattenverksamhet och markavvattning på vår sida om vattenverksamhet och vattenanläggningar.
Du får inte ha svartträda på din torvmark. Med det menas att marken inte får ligga utan växttäcke över sommaren. Om du ska ha marken i träda ska du lämna kvar stubb från förra årets skörd eller så in ett växttäcke av vallgräs eller vallbaljväxter för att kraven ska uppfyllas. Du kan få undantag från din länsstyrelse för att ta bort växligheten på trädan om du behöver bekämpa rotgallnematoder.
Om du har plöjt en åker på torvmark som är klassad som permanent gräsmark, sått om med gräsmarksgröda och behållit marken som gräsmark så får du inte plöja marken igen förrän tidigast om fyra år. Du kan se om din åker är klassad permanent gräsmark i SAM Internet.
Genom förbud mot svartträda och begränsning av möjlighet att plöja permanent gräsmark motverkas jordflykt och möjligheten till kolinlagring på markerna genom växtrester ökar.