Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Jordbrukspolitiken från 2023

Hitta på sidan

Vart sjunde år reformeras jordbrukspolitiken (CAP). Den nya perioden kommer att starta 2023. Nu pågår ett omfattande arbete inom EU, nationellt i Sverige och på Jordbruksverket för att förbereda inför den nya perioden. Här kan du läsa om arbetet och vad vi vet om den nya perioden just nu.

Reformarbetet på EU-nivå

EU-kommissionen har lagt fram lagförslag om nästa period av den gemensamma jordbrukspolitiken. Förslagen fokuserar på hur vi bättre kan hantera aktuella och framtida utmaningar som klimatförändringar och generationsskiften och samtidigt fortsätta att stödja lantbrukarna så att vi får ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk. På EU-kommissionens webbplats kan du ta del av kommissionens lagförslag och den inriktning som EU jobbar för när det gäller jordbrukspolitiken. Den nya politiken ska träda i kraft 2023.

En strategisk plan för Sverige

Varje medlemsland i EU ska ta fram en strategisk plan som ska beskriva den jordbrukspolitik som landet ska införa och bedriva under den kommande perioden 2023-2027. Planen ska omfatta stöden i nuvarande pelare I (direktstöd och sektorsspecifika stöd ) och stöden och ersättningarna i pelare II (nuvarande landsbygdsprogram). Under 2021 och 2022 kommer det bli aktuellt med så kallade förlängningsår för landsbygdsprogrammet.

Grunden för den strategiska planen är en så kallad SWOT-analys som beskriver vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot som finns, i detta fall i de gröna näringarna och på Sveriges landsbygder. Utifrån SWOT-analysen har Sverige tagit fram en behovsanalys som beskriver vilka behov som kan mötas med den nya jordbrukspolitiken. Dessa behov utgör en obligatorisk och viktig del av den strategiska planen. Den strategiska planen ska beskriva vilka stöd och ersättningar som Sverige har behov av, hur de ska vara utformade och hur de bidrar till att uppnå den gemensamma jordbrukspolitikens allmänna och särskilda mål.

Ansvarsfördelning

Det är regeringen som äger den strategiska planen och beslutar om innehållet i den. Innan den strategiska planen kan träda i kraft ska den även godkännas av EU-kommissionen.

Jordbruksverkets ansvar är att löpande svara på uppdrag från regeringen och bidra med utvärderingar och analyser samt föreslå utformning av stöd och ersättningar i den strategiska planen. I det arbetet har vi samverkat med andra myndigheter, intresseorganisationer och näring.

Jordbruksverket föreslår utformning av stöd och ersättningar

Den 11 december lämnade Jordbruksverket in sitt förslag på utformning av stöd och ersättningar i den strategiska planen till regeringskansliet. Noggranna utvärderingar och bred samverkan har resulterat i det förslag Jordbruksverket nu har lämnat in.

Förslaget har ett tydligt fokus på ett hållbart och konkurrenskraftigt svenskt jordbruk och en hållbar matproduktion i hela landet. Jordbruksverket har arbetat för att ta fram stöd och ersättningar samt regler som ska vara enklare att följa för stödmottagare och enklare att administrera för myndigheter. Ambitionen har varit att stöden samtidigt ska vara effektiva och åstadkomma en högre måluppfyllelse än idag.

Jordbruksverket har arbetat för att behålla en stabilitet mellan nuvarande och kommande jordbrukarstöd. Syftet är att stödmottagarna ska kunna planera sin ekonomi och verksamhet på lång sikt.

När det gäller stöd till bredband och kommersiell service anser Jordbruksverket att dessa stöd bör hanteras nationellt.

I november 2020 anordnade Näringsdepartementet ett sakråd för att inhämta synpunkter på de förslag som Jordbruksverket har arbetat fram. Dessa har Jordbruksverket tagit del av och beaktat i sitt arbete med förslagen.

Dokumentation - Jordbruksverkets förslag på utformning av stöd och ersättningar i den strategiska planen

Delar av uppdraget levereras senare

Jordbruksverket har fått förlängd svarstid och kommer att leverera den del av uppdraget som rör betesmarker och slåtterängar till regeringskansliet den 8 februari 2021. Vi kommer även återkomma med ytterligare underlag kopplat till ettåriga miljö- och klimatersättningar, så kallade eco-schemes.

Nästa steg

Det är regeringen som äger den strategiska planen och beslutar om innehållet i den. Det finns ingen garanti för att de förslag som Jordbruksverket har tagit fram kommer att inkluderas i regeringens slutliga förslag. Den slutliga utformningen av stöden är beroende av flera faktorer, exempelvis EU:s fleråriga budget och den svenska medfinansieringen.

Målet är att Sverige ska lämna den strategiska planen till EU-kommissionen i december 2021. Under 2021 kommer EU sedan att besluta om grundläggande regelverk för den gemensamma jordbrukspolitiken. Det kommer pågå förhandlingar inom regeringen om innehållet i den strategiska planen och hur budgeten ska fördelas. Detta kan eventuellt leda till att Jordbruksverket får fler uppdrag att utreda. När regeringen tagit ett beslut om innehållet i den strategiska planen skickas den till EU-kommissionen.

Under 2022 kommer EU-kommissionen att granska Sveriges förslag till strategisk plan, Sverige och EU-kommissionen kommer ha förhandlingar löpande under den här tiden. I det här skedet kan det eventuellt bli mindre ändringar i stöden och ersättningarna. Under 2022 beslutas även de nationella regelverken och Jordbruksverkets föreskrifter. Senast vid årsskiftet 2022/2023 ska den strategiska planen vara godkänd av EU-kommissionen så den kan träda i kraft 2023.

Senast uppdaterad: 2021-01-21