Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Jordbrukspolitiken från 2023

Hitta på sidan

Vart sjunde år reformeras jordbrukspolitiken (CAP). Den nya reformperioden kommer att starta 2023. Nu pågår ett omfattande arbete inom EU, nationellt i Sverige och på Jordbruksverket för att förbereda inför den nya perioden. Här kan du läsa om arbetet och vad vi vet just nu.

Reformarbetet på EU-nivå

EU-kommissionen har lagt fram lagförslag om nästa period av den gemensamma jordbrukspolitiken. Förslagen fokuserar på hur vi bättre kan hantera aktuella och framtida utmaningar som klimatförändringar och generationsskiften och samtidigt fortsätta att stödja lantbrukarna så att vi får ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk. På EU-kommissionens webbplats kan du ta del av kommissionens lagförslag och den inriktning som EU jobbar för när det gäller jordbrukspolitiken. Den nya politiken ska träda i kraft 2023.

En strategisk plan för Sverige

Varje medlemsland i EU ska ta fram en strategisk plan som ska beskriva den jordbrukspolitik som landet ska införa och bedriva under den kommande reformperioden 2023-2027. Planen ska omfatta stöden i nuvarande pelare I (direktstöd och sektorsspecifika stöd ) och stöden och ersättningarna i pelare II (nuvarande landsbygdsprogram). Under 2021 och 2022 kommer det bli aktuellt med så kallade förlängningsår för landsbygdsprogrammet.

Ansvarsfördelning

Det är regeringen som äger den strategiska planen och beslutar om innehållet i den. Innan den strategiska planen kan träda i kraft ska den även godkännas av EU-kommissionen.

Jordbruksverkets ansvar är att löpande svara på uppdrag från regeringen och bidra med utvärderingar och analyser samt föreslå utformning av stöd och ersättningar i den strategiska planen. I det arbetet har vi haft dialog med andra myndigheter, intresseorganisationer och näring.

Jordbruksverket föreslår utformning av stöd och ersättningar

Den 11 december 2020 lämnade Jordbruksverket in sitt förslag på utformning av stöd och ersättningar i den strategiska planen till regeringskansliet. Därefter har vi kompletterat förslaget med delar som rör

  • betesmarker och slåtterängar
  • kompensutveckling inom hållbart skogsbruk
  • strukturkalkning och kalkfilterdiken
  • ettåriga miljö- och klimatersättningar
  • kostnadsuppskattningar för vissa åtgärder och hur den strategiska planen kan bidra till målen i livsmedelsstrategin
  • kontroll- och sanktionssystem för jordbrukarstöden och landsbygdsstöden.

Noggranna utvärderingar har resulterat i de förslag Jordbruksverket har lämnat in.

Förslagen har ett tydligt fokus på ett hållbart och konkurrenskraftigt svenskt jordbruk och en hållbar matproduktion i hela landet. Jordbruksverket har arbetat för att ta fram stöd och ersättningar samt regler som ska vara enklare att följa för stödmottagare och enklare att administrera för myndigheter. Ambitionen har varit att stöden samtidigt ska vara effektiva och åstadkomma en högre måluppfyllelse än idag.

Jordbruksverket har arbetat för att behålla en stabilitet mellan nuvarande och kommande jordbrukarstöd. Syftet är att stödmottagarna ska kunna planera sin ekonomi och verksamhet på lång sikt.

Nedanstående leveranser till Regeringskansliet kommer att bearbetas ytterligare under 2021 och 2022, i takt med att arbetet med den strategiska planen fortsätter. Det kan därför tillkomma ändringar och justeringar.

Dokumentation - Jordbruksverkets förslag på utformning av stöd och ersättningar i den strategiska planen

Dokumentation – Jordbruksverkets förslag till utformning av stöd till kompetensutveckling 

Jordbruksverkets leverans den 18 februari 2021 omfattar följande delar.

Dokumentation – Jordbruksverkets förslag på utformning av investeringsstöd för strukturkalkning och kalkfilterdiken, samt ändringar av vissa åtgärder

Dokumentation – Jordbruksverkets förslag till utformning av ettåriga miljö- och klimatersättningar (så kallade eco-schemes)

Jordbruksverkets leverans den 22 mars 2021 omfattar följande delar.

Dokumentation – kompletterande kostnadsuppskattningar för vissa åtgärder och hur den strategiska planen kan bidra till målen i livsmedelsstrategin

Dokumentation – Jordbruksverkets förslag till nytt kontroll- och sanktionssystem för jordbrukarstöden och landsbygdsstöden

Sakrådsmöte och webbinarium om Jordbruksverkets förslag

I november 2020 anordnade Näringsdepartementet ett sakråd för att inhämta synpunkter på de förslag som Jordbruksverket har arbetat fram. Dessa har Jordbruksverket tagit del av och beaktat i sitt arbete med förslagen.

I december 2020 anordnade Landsbygdsnätverket ett webbinarium om det förslag som Jordbruksverket överlämnade till regeringskansliet den 11 december. Du kan ta del av innehållet från webbinariet här.

Nästa steg

Det är regeringen som äger den strategiska planen och beslutar om innehållet i den. Det finns ingen garanti för att de förslag som Jordbruksverket har tagit fram kommer att inkluderas i regeringens slutliga förslag. Den slutliga utformningen av stöden är beroende av flera faktorer, exempelvis EU:s fleråriga budget och den svenska medfinansieringen.

Under 2021 kommer EU att besluta om grundläggande regelverk för den gemensamma jordbrukspolitiken. Det kommer pågå förhandlingar inom regeringen om innehållet i den strategiska planen och hur budgeten ska fördelas. Detta kan eventuellt leda till att Jordbruksverket får fler uppdrag att utreda. När regeringen tagit ett beslut om innehållet i den strategiska planen skickas den till EU-kommissionen.

Under 2022 kommer EU-kommissionen att granska Sveriges förslag till strategisk plan, Sverige och EU-kommissionen kommer ha förhandlingar löpande under den här tiden. I det här skedet kan det eventuellt bli mindre ändringar i stöden och ersättningarna. Under 2022 beslutas även de nationella regelverken och Jordbruksverkets föreskrifter. Senast vid årsskiftet 2022/2023 ska den strategiska planen vara godkänd av EU-kommissionen så den kan träda i kraft 2023.

Senast uppdaterad: 2021-05-19

Denna modul visas endast online