Ersättning för utökad klövhälsovård för mjölkkor 2022

Det kan du få ersättning för

Förbättrad klövhälsa

Syftet med ersättningen är att förbättra klövhälsan i besättningar med mjölkkor. Detta gör du genom att

• minst 2 gånger per år med minst 3 månaders mellanrum verka klövarna på alla mjölkkor och kvigor som du har med i din ansökan
• ha rutiner för att kontrollera, bedöma och följa upp klövhälsan i din besättning
• behandla eventuella klövsjukdomar
• klövvårdaren som gör verkningarna är certifierad.

Dessa nötkreatur kan du ta med i din ansökan

Djur som du tar med i din ansökan måste vara över 24 månader vid sista ansökningsdag. Du kan ta med mjölkkor och kvigor. Du kan även ta med de mjölkkor som du tillfälligt har som amkor.

Du måste ha djuren under tillräckligt lång tid för att du ska kunna uppfylla de villkor som gäller för ersättningen. Det vill säga att du ska kunna verka klövarna 2 gånger per år med minst 3 månaders mellanrum det år som du söker ersättningen.

Redovisa anläggningar (kallades tidigare produktionsplatser) och hur många nötkreatur du söker ersättning för

I din ansökan ska du redovisa hur många mjölkkor och kvigor över 24 månader senast sista ansökningsdag du söker ersättning för. Du ska även redovisa alla anläggningar där du håller dina djur i din ansökan. Vid ansökningstillfället har du kanske alla mjölkkor och kvigor samlade på en anläggning men senare under året finns de helt eller delvis på andra anläggningar. Du ska dock inte ta med de anläggningar där djuren är rapporterade som tillfälligt ute.

Djuren ska vara individmärkta och journalförda enligt Jordbruksverkets föreskrifter för respektive djur. De ska även vara rapporterade till nötkreatursregistret, CDB, på rätt sätt.

• Märkning, journalföring och registrering av nötkreatur

Villkor för ersättningen

Sammanfattning av villkoren

De här villkoren behöver du följa för att få full ersättning. Du kan läsa mer om villkoren längre ner på sidan. Du ska

• vara registrerad som aktör (kallades tidigare djurhållare) på minst en av de anläggningar (kallades tidigare produktionsplatser) som du redovisar i din ansökan
• hålla minst 1 nötkreatur för mjölkproduktion från sista ansökningsdag till årets slut
• låta verka klövarna på alla mjölkkor och kvigor som du har med i din ansökan minst 2 gånger per år med minst 3 månaders mellanrum
• låta en certifierad klövvårdare göra verkningarna
• ha rutiner för att kontrollera, bedöma och följa upp klövhälsan i din besättning
• behandla eventuella klövsjukdomar
• spara dokumentation
• följa tvärvillkoren.
• 
  

• E-tjänst: Registrera dig som aktör
  

• Checklista ersättning för utökad klövhälsovård för mjölkkor Pdf, 414.2 kB.

Det här ska en certifierad klövvårdare göra

För att uppfylla villkoren i ersättningen ska en certifierad klövvårdare göra det här 2 gånger under det år som du söker ersättningen:

• besiktiga och verka klövarna i verkstolen
• bedöma om djurets samtliga klövar ska verkas eller om det räcker med en besiktning
• dokumentera besiktning och verkning i klövhälsorapporten

Det är Svenska klövvårdsföreningen som certifierar klövvårdare.

• Hitta klövvårdare (svenskaklovvardsforeningen.se)

Meddela om antalet djur minskar under året

Du ska uppfylla villkoren för de djur som du har med i din ansökan. Om antalet djur som du har sökt ersättning för minskar ska du meddela det till Jordbruksverket. Det gör du i SAM Internet. Om länsstyrelsen meddelar dig att din gård ska kontrolleras kan du inte längre göra några ändringar i din ansökan.

Exempel på minskningar är om du säljer djur, djur avlider eller att du skickar djur till slakt. När du har uppfyllt alla villkor för ersättningen behöver du inte längre ha kvar det enskilda djuret.

Du bör meddela att antalet djur har minskat så snabbt som möjligt för att din utbetalning ska bli rätt. Om det kommer in efter att vi har fattat beslut om utbetalning kan vi inte ändra utbetalningen. Du kommer då att få betala tillbaka pengar som du har fått.

Du måste ha minst 1 nötkreatur för mjölkproduktion

Det år du söker ersättning måste du ha minst 1 nötkreatur för mjölkproduktion, från och med sista ansökningsdagen till och med årets slut. Det ska vara ett djur som ger rätt till ersättning, det vill säga 1 ko eller 1 kviga som är över 24 månader.

Du kan inte byta ut enskilda djur i din ansökan

Du kan inte byta ut en mjölkko eller kviga som du till exempel säljer eller slaktar till ett annat nötkreatur. I din ansökan bör du därför bara ta med de mjölkkor och kvigor som du vet att du kommer ha möjlighet att verka 2 gånger under året.

Klövhälsoplan

Senast i samband med den första verkningen ska du låta göra en klövhälsoplan. Du kan fylla i planen tillsammans med exempelvis klövvårdaren eller en rådgivare. Den ska innehålla:

• planering för årets verkningar
• datum för när verkningarna har genomförts eller kommer att genomföras
• vilken certifierad klövvårdare som du anlitar
• beräkning och information om klövhälsostatus i besättningen
• om det finns problem med klövhälsan i besättningen ska du även planera för vilka åtgärder du kommer att göra för att förbättra besättningens klövstatus

Du behöver bara göra en åtgärdsplan om din beräkning av klövhälsostatus visar på att de djur som ingår i åtagandet har problem med klövsulesår, böld vita linjen, digital dermatit eller limax. Om följande procentsatser överstiger din beräkning måste du göra en åtgärdsplan:

• mer än 5 procent sammanlagt för klövsulesår eller böld vita linjen
• mer än 5 procent digital dermatit
• mer än 3 procent limax

I åtgärdsplanen ska det framgå vilka åtgärder du planerar att göra, när de ska vara utförda och vem som ska göra dessa.

Vid varje verkningstillfälle ska du följa upp och uppdatera klövhälsoplanen med det som du har gjort.

Klövhälsorapport

Du ska även ha en klövhälsorapport. Klövvårdaren ska bedöma och registrera varje klöv vid varje verkningstillfälle i klövhälsorapporten. Rapporten ska upprättas i samband med det första verkningstillfället.

Rapporten ska innehålla:

• djuridentitet
• anläggningens registreringsnummer (kallades tidigare produktionsplatsnummer)
• namn på klövvårdare
• datum
• eventuella klövskador
• klövform
• eventuell behandling
• djurets rörelsemönster och eventuell hälta.

Spara dokumentation

Du ska spara den dokumentation som krävs för ersättningen det året som din ansökan gäller och även året därpå. Du ska spara all dokumentation som påverkar utbetalningen av ersättningen. Vid en kontroll ska du kunna visa din dokumentation.

Märk, journalför och rapportera dina djur

Dina djur ska vara märkta, journalförda och rapporterade till nötkreatursregistret i rätt tid. Djurens alla in- och uthändelser ska vara registrerade i CDB Internet inom 7 dagar.

• Märkning, journalföring och registrering av nötkreatur

Så mycket pengar kan du få

Ersättningen är 220 kronor per djurenhet. 1 nötkreatur över 24 månader motsvarar 1 djurenhet. Du kan som mest få ersättning för det antal djur som du har redovisat i din ansökan.

Utbetalning av ersättningen

Om du drabbas av en oförutsedd händelse

Om du inte uppfyller villkoren för ersättningen behöver du i vissa fall inte betala tillbaka de pengar som du har fått. Det kan hända om det är en oförutsedd händelse till exempel om hela eller stora delar av besättningen dör av sjukdom eller olycka.

Du ska anmäla den oförutsedda händelsen skriftligen till Jordbruksverket tillsammans med en redogörelse för vad som hänt. Det ska du göra inom 15 arbetsdagar från den dag du har möjlighet att göra det. Jordbruksverket kan sedan ändra villkoren för ersättningen och till exempel anpassa ersättningen efter den skötsel som har varit möjlig.

Frågor och svar

Du kanske också är intresserad av det här