Sidan vänder sig till er som ska bilda leaderområden inför perioden 2023–2027.
Du kan prenumerera på den här sidan genom att skriva in din mejladress i formuläret längst ner. Då får du ett mejl när informationen på sidan uppdateras.
Nu är ansökan om förberedande stöd stängd för både del 1 och del 2. Du som blivit beviljad förberedande stöd del 2 kan nu ansöka om slututbetalning. Ansökan om förskottsutbetalning var öppen fram till och med den 30 oktober 2022.
Del 2 av stödet kunde sökas av de leaderområden som blivit prioriterade av Jordbruksverket och är avsett för komplettering av utvecklingsstrategin och bildande av LAG.
Ansökan om att starta leaderområde för Leader 2023–2027 öppnade den 15 september 2022. Sista dagen att söka var den 15 oktober 2022. Det var bara de leaderområden som fått sina utvecklingsstrategier prioriterade av Jordbruksverket som kunde ansöka om att starta leaderområde. Alla 40 prioriterade leaderområden har fått startbeslut.
Anställningsbevis eller avtal om köpt tjänst av personal för minst två personer ska skickas in till Jordbruksverket senast fyra månader efter det datum då ni får ert startbeslut.
Partnerskapen ska använda mallen och de tillhörande bilagorna när de skriver sina lokala utvecklingsstrategier. I mallen framgår det vilka avsnitt som måste vara med i utvecklingsstrategin samt en kort instruktion och vilken teckenbegränsning som gäller för varje avsnitt.
Som hjälp i strategiskrivandet har Jordbruksverket tagit fram en handbok med ytterligare anvisningar och förklaringar.
Partnerskapen har möjlighet att skiva på sin strategi fram till den 15 oktober 2021, vilket är sista dag för att lämna in strategin i samband med ansökan om att bilda leaderområde till Jordbruksverket.
Det är viktigt att du har med rätt EU-logotyp på strategins framsida. Det är ett krav från EU att logotypen ska vara framträdande placerad på allt kommunikationsmaterial. Det gäller både tryckta och digitala produkter samt webbplatser och mobilversioner av webbplatser.
Om det finns andra logotyper på leaderstrategin utöver EU-logotypen, ska EU-logotypen ha minst samma storlek, mätt i höjd eller bredd, som den största av de andra logotyperna.
Logotypen ska vara i färg och finns att ladda ner på EU-kommissionens webbplats. Använd logotypen med undertexten Medfinansieras av Europeiska unionen (Co-funded by the European Union).
Då flera problem lyftes med det tidigare förslaget att använda församlingar för den geografiska indelningen av leaderområdena har Jordbruksverket beslutat att ersätta församlingar med den nya indelningen regionala statistikområden (RegSO). RegSO följer kommun- och länsgränser, kommer hållas konstant över tid och skiljer i mycket stor utsträckning på landsbygder och städer.
Detta innebär att den geografiska avgränsningen för leaderområden kan omfatta hela kommuner eller delar av kommuner. Om det bara är delar av kommuner som ingår ska dessa omfatta hela RegSO.
Använd listan över alla RegSO som hjälp när du fyller i Bilaga 1 Geografisk avgränsning. Mer information finns i handboken.
Det kommer att bli enklare att få stöd för övriga utgifter och indirekta kostnader i driftsprojektet. Ni behöver inte redovisa övriga utgifter eller indirekta kostnader i ansökan om utbetalning. Det kommer i stället att bli en schablon på 33 procent som grundar sig på utgifterna för personal samt lönekostnadspåslag.
Här finns filmer med de utbildningar som Jordbruksverket har hållit under 2020–2021.
I filmen går vi igenom vad en interventionslogik är, vad en sådan kan användas till och några verkliga exempel.
I filmen går vi igenom vad effekter är och hur man kan jobba för att främja dem.
I filmen går vi igenom upplägget i strategin samt vilka förenklingar som gjorts från föregående period. Vi går även kort igenom upplägget i handboken.
I filmen går vi igenom vilka delar av strategin som Jordbruksverket tar fram underlag till och vilka delar som leaderområdena ansvarar för. Vi går även igenom den geografiska avgränsning som ska användas samt kort om den SWOT-analys som ska göras.
I filmen går vi igenom de viktigaste faktorerna att ta hänsyn till när man väljer sina mål och insatsområden. Vi går även igenom EU:s framtida jordbrukspolitiska mål samt hur processen för framtagning av indikatorer kommer se ut i kommande period.
I filmen går vi igenom hur man kan tänka när man ska beskriva vilka kommunikationsinsatser som ska genomföras. Vi går även igenom de delar där man ska beskriva hur man samordnat sig med andra aktörer samt de delar där det ska beskrivas hur man ska främja effekter och innovationer.
I filmen går vi igenom de delarna i strategin där man ska beskriva föreningen och partnerskapet samt de villkor som föreningen ska förhålla sig till.
I filmen går vi igenom resultatet av den enkät om indikatorer som skickades ut under 2020.
I filmen går vi igenom de tre nivåerna för indikatorer i kommande period samt vad som ska skickas in vid olika tidpunkter.
I filmer går vi igenom EU-indikatorerna.
I filmen går vi igenom de nationella indikatorerna.
I filmen går vi igenom de lokala indikatorerna.
I filmen går vi igenom olika tillvägagångssätt att fylla i mål, insatsområden och indikatorer i strategimallen.
I filmen går vi igenom ett exempel hur man kan tänka när man gör sina interventionslogiker.
I filmen går vi igenom hur uppföljningsprocessen kommer se ut i nästa period.
I filmen går vi igenom hur man kan tänka med utvärderingar i nästa period.
I filmer går vi igenom vad som har uppdaterats i handboken och strategimallen sedan senaste utkastet samt övrig information.
Vi kommer inte ställa krav på att ni ska starta en ny förening för nästa period. Det är helt upp till er egen förening hur ni vill göra. Det kan dock finnas vissa fördelar med att starta ny förening, till exempel för att hålla isär de olika perioderna och underlätta för redovisning.
Medlemskapet i föreningen styrs av föreningens stadgar. Styrelsen väljs av föreningen. Styrelsens representanter ska vara medlemmar i föreningen.
Partnerskapet är de aktörer och intressenter som är delaktiga i strategins framtagande och delar av den utgör troligtvis också den skrivargrupp som initierar strategin. Partnerskapet är inte detsamma som leaderföreningen (LAG) men består troligtvis av de aktörer som redan ingår i eller kommer att bilda leaderföreningen.
Ja, indikatorerna ni kommer använda ska vara valda när ni skickar in strategin i steg 1 (ansökan om att bilda leaderområde), den 15 oktober 2021. Era målvärden ska sedan inte fyllas i förrän ni skickar in er strategi i steg 2 (ansökan om att starta leaderområde), den 15 oktober 2022.
Medfinansieringsintyg kommer att behövas i samband med att ni ansöker om att starta leaderområdet. Ansökan om att starta leaderområdet ska vara inne senast den 15 oktober 2022. Vi har inte fått några andra indikationer än att kravet på 33 procent övrigt offentligt stöd kommer ligga kvar även kommande period.
Den nya mallen är utformad med hänsyn till svaren i en enkät om urvalskriterierna som skickades till leaderkontoren och LAG-ledamöterna i alla leaderområden. Vi har haft en öppen presentation av den nya mallen för urvalskriterierna dit alla leaderområden var inbjudna för att ta emot synpunkter och göra justeringar innan mallen färdigställs och kommer även att ha en fortsatt dialog med LUS.
Urvalskriterierna tar varje LAG fram själva.
Ja. En arbetsgrupp med representanter från 15 leaderområden kommer att arbeta med att ta fram en sådan lista under våren 2022.
Vi kommer att formulera frågor till ansökan som alla leaderområden kommer att få ta del av och lämna synpunkter på i december 2021. Vi hoppas att dessa frågor ska bli användbara för att få in information till bedömningen av ansökningarna.
Nej, det kommer vi inte att göra.
Kriterierna kommer inte att viktas på samma sätt som i nuvarande period. Däremot kan varje kriterium tilldelas olika hög maxpoäng vilket ger samma funktion som viktningen.
I den nuvarande perioden har maxpoängen för varje kriterium varit 5 och för att ge olika kriterier olika stort utslag har kriterierna viktats. Med den nya mallen för urvalskriterier ges varje kriterium i stället en inbyggd viktning genom att maxpoängen för varje kriterium kan vara olika hög.
Poängtrappan fyller en annan funktion och handlar om att ett enskilt kriterium kan uppfyllas i olika utsträckning. Om ni vill använda en poängtrappa så väljer ni både hur många steg poängtrappan ska ha och hur hög maxpoängen för kriteriet ska vara.
Varje leaderområde får välja sin egen avslagsnivå. Om LAG senare vill ändra avslagsnivån kan den höjas eller sänkas.
Som en referens kommer de flesta projekt- och företagsstöd inom landsbygdsprogrammet att ha en lägsta avslagsnivå på 30 procent i den nya perioden, vilket motsvarar 300 poäng i den nya mallen där den totala maxpoängen för alla kriterier kommer att vara 1 000 poäng.
Nej, det kommer även att vara möjligt att använda en så kallad poängtrappa. Det innebär att ett urvalskriterium kan generera olika hög poäng beroende på i hur hög utsträckning det uppfylls.
Styrelsens funktion kommer inte att förändras. Det är viktigt att urvalskriterieverktyget utformas på ett sätt som kan hjälpa LAG att göra rättvisa och konsekventa bedömningar. LAG ska inte behöva göra tolkningar av otydliga urvalskriterier vid bedömningstillfällena, utan ska få möjlighet att fokusera på att analysera och bedöma projektansökningarna.
Det kommer vara möjligt att använda grundläggande villkor på samma sätt i kommande period som det har varit i nuvarande period.
Vi förstår problematiken. Trots det är det viktigt att det är transparent på vilka grunder projektmedlen beviljas för både de som söker stöd och för allmänheten. Det kan finnas andra sätt att hantera den här problematiken på, till exempel genom att använda urvalskriterier eller villkor som premierar lokal förankring, samarbeten och andra grundläggande komponenter i leadermetoden.
Det stämmer, urvalskriterierna bör koppla till ett mål eller till ett annat syfte. Ett annat syfte kan till exempel vara projektets genomförandekapacitet, potential för långsiktighet, en grundkomponent i leadermetoden eller ett horisontellt mål.
Ja, det kommer att vara möjligt att använda särskilda urvalskriterier för förstudier.
Det är föreningen LAG (hela föreningen) som utformar processen med att ta fram kriterier och väljer vilka som ska delta i arbetet. Vi på Jordbruksverket har inga synpunkter om det.
Vi har sammanställt en bank som ni får välja ifrån för att underlätta för er. Det finns inget som hindrar att ni ställer frågor vid sidan av. Men de kommer då gå utanför den ordinarie ansökan. Vår förhoppning är att ni ska kunna känna att det vi tagit fram går att använda på bra sätt.
Alla frågor som rör EU-indikatorer och nationella indikatorer kommer ställas i ansökan om stöd och ansökan om slututbetalning i e-tjänsten. Vår ambition är också att frågorna som är kopplade till de lokala indikatorerna kommer finnas i e-tjänsten. Vi jobbar just nu med att undersöka hur det tekniskt ska kunna lösas då alla områden kommer välja olika lokala indikatorer.
Ja, vi har tagit hänsyn till detta i det arbete vi gjort när vi gått igenom alla indikatorer och sammanställt dem.
Ja, i indikatorbanken finns det en definition på varje indikator, indikatornamn och indikatorkod samt vilken enhet som indikatorn ska anges i. EU-indikatorernas definitioner är inte klara så de kommer att uppdateras senare i vår.
Nej, frågor som rör de nationella indikatorerna kommer endast ställas i de fall de är lämpliga baserat på projektets inriktning. Till exempel kanske det inte passar att fråga en förstudie om hur många nya företag de har skapat. Men i många fall kommer de att ställas.
Nej, den eller de EU-indikatorerna vi väljer behöver inte kopplas till alla era mål och insatsområden i strategin. Därför kommer ni också kunna prioritera projekt som inte bidrar till den eller de EU-indikatorerna ni har valt.
En fysisk produkt är en vara som man kan köpa och ta med hem, men konsumera senare. Till exempel olika matprodukter, souvenirer, kläder och möbler. En (fysisk) tjänst är istället något som man köper och konsumerar ihop istället för att ta med hem. Till exempel hårklippningar, guidade turer och upplevelser samt teaterföreställningar. I indikatorbanken har vi också skrivit lite om digitala produkter och tjänster.
Med lokalt tänker vi ert leaderområde.
Startar man företaget för att kunna söka stödet så kan man tänka att företaget har startats under projektets mobiliseringstid och det kan därför räknas.
Indikator L.19 Diversifierade företag kan användas för detta.
Vi går efter Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors definition som innebär att man är ungdom tills man är 25 år.
Vi tolkar sociala företag på samma sätt som Tillväxtverket.
Vi har lagt till den i indikatorbanken. Den heter L.55 Nya bostadslösningar.
Nej, vi har ingen rekommendation. Tillräckligt många för att ni ska kunna följa upp på ett bra sätt. Det finns ett urvalskriterium för strategierna som lyder "Valda indikatorer har koppling till strategins mål". De kan på ett representativt sätt spegla resultat av uppsatta mål, så det handlar inte om mängden indikatorer utan huruvida de passar bra ihop med målen.
Nej det kan ni inte göra. De indikatorer som ni har valt är redan inbyggda i våra system och vi har inte möjlighet att göra ändringar i dessa nu. Då det även blev en del klagomål i förra programperioden att ändringar gjordes i strategierna efter urvalskommitténs poängsättning kommer vi vara lite mer restriktiva med vilka ändringar som kan göras i kommande programperiod.
Vissa delar kommer dock att kunna ändras i strategierna under programmets gång för att skapa flexibilitet för omvärldsförändringar och för att möjliggöra styrning mot uppsatta mål. Dessa ändringar kommer att behöva granskas och godkännas av Jordbruksverket. Första tillfället för att begära om ändringar i strategin kommer vara i maj 2023.
Ni kommer kunna ändra målvärdena för de lokala och de nationella indikatorerna under programperioden. Jordbruksverket kommer att behöva granska och godkänna dessa. När det kommer till EU-indikatorerna kommer det bli svårare att göra ändringar. Det är under diskussion nu i EU-kommissionen hur många gånger ett medlemsland får göra programändring (vilket en ändring i målvärden skulle innebära). Vi räknar dock med att det kommer bli svårt att ändra målvärdena under programmets gång, men än vet vi inte hur många gånger vi kommer kunna ändra EU-indikatorerna.
Vi kommer endast kunna räkna med ett företag per projekt i R.39 och kommer därför inte kunna räkna med alla företag i ett paraplyprojekt. EU-indikatorn är i första hand framtagen för andra åtgärder i landsbygdsprogrammet och därför har definitionen av indikatorn inte anpassats för att inkludera paraplyprojekt. Därav kommer vi endast kunna räkna ett företag per projekt.
Detsamma gäller för EU-indikator R.27 där vi endast kommer att kunna räkna med ett miljö- och klimatprojekt per projektansökan även om det är ett paraplyprojekt.
Efter att ni fått veta er budget kommer ni att behöva sätta ett målvärde på minst en EU‑indikator. Ni får sätta målvärden på flera EU-indikatorer om ni vill det. EU kommer varje år att följa upp hur vi ligger till i förhållande till våra satta mål och vi kommer behöva förklara oss om vi eventuellt inte ligger i linje med våra uppsatta mål. Det kommer dock inte vara som i denna period då målvärdet för nya jobb till exempel sattes nationellt först och sedan portionerades ut.
Vi kommer att ha en mer strukturerad uppföljningsprocess under nästa period där vi kommer be er att skicka in en rapport om vilka resultat ni skapat under det gångna året, samt en kort text.
Ja det går, även i nuvarande period. I ett system som kallas BLIS tar vi ut all vår statistik. Det går att få ut alla, både EU-indikatorer och nationella, så vi hoppas att vi i kommande period även kan få ut de lokala via BLIS.
Kommande period kommer enligt EU att bli mer resultatstyrd. Vi tolkar detta som att vi kommer behöva följa upp våra resultat tätare samt att vi kommer behöva förklara för EU om vi avviker från de mål vi har satt. Vi ska ha en utbildning i indikatorer och uppföljningsprocessen i april där vi kommer diskutera detta närmare.
Ni får välja fritt, men bra om det är något lättläst för de som söker.
DIGG (Myndigheten för digital förvaltning) har information och riktlinjer kring tillgänglighetsanpassning.
Där kan du klicka dig in på till exempel "dokument och PDF" och läsa om olika krav och vad de betyder.
Nej, LAG kan inte begära ändring av innehållet i strategin innan leaderområdet har fått sitt startbeslut. Ändringar av formalia är ok innan startbeslutet.
Det kommer att finnas möjlighet att skicka in begäran om ändring av strategin mellan den 1 och 31 maj 2023. Efter det kommer det finnas möjlighet för LAG att skicka in begäran om ändring av strategin en gång per år i samband med att LAG skickar in sin årsberättelse till Jordbruksverket för granskning. Ändringar av bilagan Finansieringsplan kan dock ske närsomhelst under året.
I Handbok till strategiprocessen för Leader 2023–2027 under avsnittet "Ändringar av strategier under kommande programperiod" finns mer information om vad som gäller för ändringar av strategin, till exempel vilka delar av strategin som kan ändras.
Nej, det behövs inget beslut från LAG, dock ska personen som skickar in ansökan ha en fullmakt eller liknande som visar att de har rätt att representera organisationen.
Ja, det är okej att belasta kostnaderna, stödet ges i form av en klumpsumma och ni kommer inte behöva skicka in underlag vid ansökan om utbetalning.
Vilken typ av insatser som kan stödjas inom Leader beror på respektive leaderområdes lokala utvecklingsstrategi. Det är därför upp till varje leaderområde att besluta om stöd och det blir ingen öronmärkning i leaderområdets budget för detta.
Om du har frågor om förberedelserna för Leader i nästa period kan du kontakta Jordbruksverket.