Landsbygdsprogrammet finns för att utveckla landsbygden i Sverige. I programmet finns mål som styr utvecklingen. För att nå målen finns det olika stöd och ersättningar för miljö, hållbarhet och innovation.
EU har en strategi för tillväxt och jobb inom EU fram till år 2020. Syftet är att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna i Europa genom en smart och hållbar tillväxt för alla. För att nå detta övergripande mål har alla länder tagit fram nationella program inom olika områden. De program som Jordbruksverket ansvarar för är
I varje program finns pengar som man kan söka till projekt och investeringar som syftar till att uppnå programmets mål.
Programmen finansieras av de europeiska struktur- och investeringsfonderna, under perioden 2014–2020.
Webbplatsen eufonder.se är en guide för dig som vill veta mer om vilka program inom europeiska struktur- och investeringsfonderna som berör Sverige. Här kan du läsa om programmen, fonderna och vilka resultat de gett.
Målet med landsbygdsprogrammet är att utveckla lantbruk och landsbygder för att skapa en attraktiv landsbygd. Stöden i landsbygdsprogrammet ska bidra till prioriterade mål inom miljö och klimat, konkurrenskraft inom jordbruk, trädgård, rennäring och skogsbruk samt utveckling av nya jobb på landsbygden. De prioriterade målen är uppdelade i fokusområden som beskriver målen mer detaljerat.
Landsbygdsprogrammet finansieras av Sverige och den europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Det finns 37 miljarder kronor i landsbygdsprogrammet under perioden 2014–2020. Cirka 62 procent av budgeten går till området miljö och klimat.
Det är Jordbruksverket, länsstyrelserna, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och Sametinget som ansvarar för ersättningarna och stöden inom landsbygdsprogrammet.
Det här är en sammanställning över de bilagor som hör till landsbygdsprogrammet 2014-2020. Om du vill ha någon av bilagorna kan du mejla till:
Beskrivning av hur Sverige ska arbeta med urvalskriterier.
Beskrivning med vilka åtgärder som definitionen av landsbygdsområde ska gälla för respektive inte gälla för.
Tabell som visar vilka ersättningar som belastar landsbygdsprogram 2007-2013 samt basvillkor för dessa.
Den 22 december 2020 fattade regeringen beslut om landsbygdsprogrammets innehåll och budget för åren 2021 och 2022. Totalt kommer ca 10,5 miljarder kronor att fördelas till olika stöd och ersättningar i landsbygdsprogrammet under förlängningsåren. Programmet ska skickas till EU-kommissionen för godkännande innan vi kan öppna stöden för ansökan. Just nu pågår EU-förhandlingar om de olika EU-reglerna som styr landsbygdsprogrammet. Det är först när dessa är beslutade som Sverige kan skicka in det ändrade programmet till EU-kommissionen.
I landsbygdsprogrammet ingår olika ersättningar och stöd.
Lantbrukare som utför miljötjänster för samhället kan få miljöersättning för det. Det kan till exempel handla om att sköta betesmarker och slåtterängar, att hålla utrotningshotade husdjursraser eller att anlägga skyddszoner och anpassade skyddszoner för att minska näringsläckaget ut i våra vattendrag.
Lantbrukare som vill satsa på ekologisk produktion kan få ersättning för det. Även den som vill ställa om produktionen till ekologisk kan få ersättning för det.
Syftet med kompensationsstödet är att ge ersättning till områden där det är svårare att driva ett lantbruk.
Lantbrukare kan få ersättning för extra djuromsorg. Syftet med ersättningen är att djuren ska må bättre. Det finns tre olika djurvälfärdsersättningar:
Den som gör investeringar som gynnar miljön kan få stöd. Det kan exempelvis vara engångsröjning av betesmark eller arbete för att förbättra vattenkvaliteten. Stöden är till för att förbättra miljön.
Skogsbrukare kan få stöd för miljöåtgärder i skogen. Dels i samband med katastrofer, Syftet är att bevara och utveckla biologisk mångfald och kulturmiljövärden i skogen. Du kan få stöd för
Syftet med kompetensutveckling och rådgivning är att öka kompetensen hos verksamma på landsbygden och på det sättet bidra till att nå målen med landsbygdsprogrammet. Den som är landsbygdsföretagare kan inte själv söka stöd för kompetensutveckling eller rådgivning, däremot kan landsbygdsföretagare ta del av den.
Det finns olika sorters företagsstöd. Du som tänker starta eller ta över ett företag inom jordbruk, trädgårds- eller rennäring kan söka startstöd. Du som redan har en verksamhet inom jordbruk, trädgårds- eller rennäring kan söka investeringsstöd för att utveckla företaget.
De flesta projektstöden är stöd till investeringar. Det kan till exempel vara att investera i bredband, att förbättra den småskaliga infrastrukturen på landsbygden och att investera i idrotts- och fritidsanläggningar samt samlingslokaler. Det kan också vara investeringar som ger möjligheter till rekreation för allmänheten och förbättrar möjligheten till turism. Investeringarna ska även skapa och behålla service eller ta tillvara på och vårda natur- och kulthistoriska byggnader. Projektstöd är till för investeringar där den gemensamma nyttan är stor men där enskilda har svårt att finansiera det själv. Dessutom ska nyttan av stödet nå fler än den som söker stödet.
Det finns möjlighet att söka stöd för att utveckla landsbygden genom samarbeten. Syftet är att stärka konkurrenskraften inom jordbruk, livsmedelsförädling eller inom miljö och klimat. Samarbeten kan vara att utveckla nya produkter och idéer, nya servicelösningar eller andra verksamheter på landsbygden.
Det finns ett stöd för att bilda innovationsgrupper och för att starta innovationsprojekt inom europeiska innovationsparternskapet, EIP. Syftet är att skapa bättre kopplingar mellan forskning, ny teknik och praktiskt arbete inom jordbruk, trädgård och rennäring. Det ska också leda till att få fram bra, praktiska och innovativa lösningar på gemensamma utmaningar inom olika områden.
Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden är ett arbetssätt som finns inom hela EU. Här samverkar privata, offentliga och ideella aktörer för att utveckla landsbygden lokalt.
I Sverige finansieras lokalt ledd utveckling av fyra fonder. Dessa är landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling.
Det svenska landsbygdsnätverket är kopplat till landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling. I landsbygdsnätverket samlas de aktörer som arbetar med landsbygds- samt havs- och fiskeriutveckling i Sverige.
Landsbygdsnätverket skapar mötesplatser där olika aktörer på lokal, regional och nationell nivå kan informera varandra och dela erfarenheter. Tillsammans kan aktörerna utveckla metoder som sedan kan användas i arbetet med programmen.
På landsbygdsnätverkets egen webbplats kan du läsa om nätverket och vad det arbetar med. Där hittar du också en kalender över olika aktiviteter.
Alla myndigheter som ansvarar för stöd inom landsbygdsprogrammet har handlingsplaner. Handlingsplanerna beskriver hur myndigheterna ska bidra till att vi når målen i landsbygdsprogrammet och hur myndigheterna ska välja ut vilka som får stöd. Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Tillväxtverket har nationella handlingsplaner som gäller för hela Sverige. Länsstyrelserna och Sametinget har regionala handlingsplaner med prioriteringar för geografiskt avgränsade områden.
För att programmet och handlingsplanerna ska bli så effektiva som möjligt samarbetar myndigheterna med berörda organisationer och myndigheter. Handlingsplanerna uppdateras varje år.
I Jordbruksverkets nationella handlingsplan finns information om kompetensutveckling och rådgivning, stöd till lantrasföreningar och stöd till samarbeten.
Den största delen av vårt arbete i handlingsplanen handlar om kompetensutveckling och rådgivning för att öka kunskapen hos de som är verksamma på landsbygden och få bättre effekter av de åtgärder som finns inom programmet. Fokusområden är jordbrukets konkurrenskraft, djurvälfärd, korta livsmedelskedjor, lokala marknader, miljö och klimat samt att skapa nya jobb på landsbygden.
Innovation är ett centralt begrepp under den här programperioden. Det finns möjlighet till stöd för samarbete mellan företagare, rådgivare och forskare för att ta fram nya produkter eller metoder. Det sker som en del inom Europeiska innovationspartnerskapet (EIP).
Vi har tagit fram handlingsplanen tillsammans med fyra referensgrupper. De kommer även fortsättningsvis att ha en viktig roll när vi inför varje uppdatering av handlingsplanen ska se över och eventuellt ändra våra prioriteringar.
De fyra referensgrupperna för handlingsplanen är: konkurrenskraft och skapa jobb, växt och miljö, djurvälfärd och mat och besöksnäring.
I arbetet med den nationella handlingsplanen finns fyra referensgrupper.
Referensgrupp växt och miljö
Referensgrupp skapa jobb och attraktivitet – insatser inom mat, dryck, besöksnäring och andra branscher på landsbygden
Referensgrupp djur
Referensgrupp Lantrasföreningar
För att följa arbetet med landsbygdsprogrammet finns en övervakningskommitté. Kommitténs uppgift är att granska genomförandet av programmet och följa hur målen med programmet nås. I kommittén sitter representanter från bland annat myndigheter, miljöorganisationer och organisationer som arbetar för social delaktighet, jämställdhet och icke-diskriminering.
Övervakningskommittén har till uppgift att granska och godkänna den metod och de kriterier som används för att välja ut insatser som ska finansieras av programmet. Den kontrollerar hur långt arbetet med programmet kommit och framstegen när det gäller att uppnå programmets mål. Den ska dessutom granska och godkänna de rapporter som varje år skickas till EU-kommissionen. Kommittén får också lämna synpunkter om genomförandet och utvärderingen av programmet.
Övervakningskommittén mäter hur väl målen har uppnåtts med hjälp av indikatorer. Det finns allmänna indikatorer som gäller alla EU-program. Det finns också resultatindikatorer som övervakningskommittén använder när de gör en särskild översyn av programmets resultat.
Övervakningskommittén har vanligtvis möten två till tre gånger per år. Du kan följa kommitténs arbete genom att läsa deras mötesprotokoll, presentationsmaterial och andra handlingar.
Jordbruksverket publicerar uppgifter om vilka som fått stöd från landsbygdsfonden och garantifonden. Stöden i landsbygdsprogrammet kommer från landsbygdsfonden. Uppgifterna innehåller bland annat
Tabellen gäller för projekt- och företagsstöd, miljöinvesteringar och åtgärderna för lokalt ledd utveckling inom landsbygdsprogrammet. Beslutande myndigheter är länsstyrelsen, Sametinget, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och Jordbruksverket. Uppgifterna uppdaterades 2021-02-01.
Åtgärd | Budget, kronor | Beviljade ansökningar | Beviljade stöd, kronor | Utbetalade stöd, kronor |
---|---|---|---|---|
Kompetensutveckling | 1 048 miljoner | 533 | 1 006 miljoner | 568 miljoner |
Rådgivning | 400 miljoner | 145 | 379 miljoner | 166 miljoner |
Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft inom jordbruk, trädgård och rennäring | 2 312 miljoner | 2 781 | 2 294 miljoner | 1 849 miljoner |
Investeringsstöd till förnybar energi och klimat | 352 miljoner | 840 | 346 miljoner | 249 miljoner |
Förädlingsstöd | 133 miljoner | 291 | 122 miljoner | 88 miljoner |
Miljöinvesteringar | 312 miljoner | 1 435 | 292 miljoner | 209 miljoner |
Startstöd | 140 miljoner | 561 | 139 miljoner | 112 miljoner |
Investeringsstöd för jobb på landsbygden | 315 miljoner | 588 | 310 miljoner | 254 miljoner |
Service, infrastruktur och | 894 miljoner | 1 659 | 864 miljoner | 655 miljoner |
Bredband | 4 582 miljoner | 708 | 4 559 miljoner | 2 130 miljoner |
Skogens miljövärden | 118 miljoner | 2 207 | 111 miljoner | 72 miljoner |
Lantrasföreningar | 26 miljoner | 103 | 26 miljoner | 17 miljoner |
Innovationsstöd | 407 miljoner | 336 | 385 miljoner | 167 miljoner |
Samarbete | 695 miljoner | 362 | 662 miljoner | 273 miljoner |
Åtgärder inom lokalt ledd utveckling | 1 178 miljoner | 1 783 | 1 114 miljoner | 689 miljoner |
Summa | 12 911 miljoner | 14 332 | 12 609 miljoner | 7 499 miljoner |
I tabellen finns uppgifter om alla miljöersättningar som fortfarande gäller oavsett programperiod.
Samma lantbrukare kan ha flera ansökningar, i vissa fall även för samma typ av miljöersättning om de har utökat sitt åtagande under nuvarande programperiod. Det kan då finnas små överlappningar i statistiken.
Miljöersättning | Antal ansökningar | Areal |
---|---|---|
Betesmarker och slåtterängar, | 24 600 stycken | 399 900 ha |
Fäbodar (gäller år 2020) | 200 stycken | 16 300 ha |
Restaurering av betesmarker och slåtterängar | 1 200 stycken | 6 100 ha |
Minskat kväveläckage (vårbearbetning och fånggröda) | 3 300 stycken | 98 100 ha |
Skyddszoner | 3 700 stycken | 12 400 ha |
Vallodling | 8 300 stycken | 204 700 ha |
Våtmarker och dammar, totalt | 2 200 stycken | 9 400 ha |
Skötsel av våtmarker och dammar | 1 300 stycken | 5 900 ha |
Skötsel av våtmarker och småvatten, | 900 stycken | 3 400 ha |
Anläggning eller återställande av | 30 stycken | 70 ha |
Hotade husdjursraser | 900 stycken | Uppgift saknas |
I tabellen kan du se antal ansökningar för alla ersättningar som gäller ekologisk produktion år 2020 samt omfattning.
Ersättningar | Antal ansökningar | Areal |
---|---|---|
Ersättning för ekologisk produktion, | 4 100 stycken | 157 000 ha |
Ersättning för ekologisk produktion, | 3 700 stycken | - |
Ersättning för omställning till | 800 stycken | 15 000 ha |
Ersättning för omställning till | 200 stycken | - |
I tabellen kan du se antal ansökningar om djurvälfärdsersättningar år 2020 och antal djurenheter som ingår.
Djurvälfärdsersättningar, programperiod 2014-2020 | Antal ansökningar | Djurenheter |
---|---|---|
Extra djuromsorg för får | 2 200 stycken | 22 300 stycken |
Extra djuromsorg för suggor | 400 stycken | 55 200 stycken |
Utökad klövhälsovård för mjölkkor | 2 100 stycken | 214 900 stycken |
I tabellen kan du se antal ansökningar om kompensationsstöd år 2020 och areal.
Kompensationsstöd 2020 | Antal ansökningar | Areal |
---|---|---|
Kompensationsstöd 2020 | 24 400 stycken | 1 120 200 ha |
Det finns många fantastiska projekt som fått EU-stöd för att utveckla landsbygden på olika sätt. Här hittar du några exempel från projekt och inspirerande artiklar.
Projekten nedan har fått finansiering från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
Programmen och pengarna är en blogg där vi presenterar resultat från landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling.
Vi gör löpande utvärderingar av programmen för att de ska kunna förbättras, både under tiden de genomförs och i senare programperioder. Utvärderingarna ska också hjälpa oss att bedöma om programmen har uppnått sina mål och om resurserna har använts på ett effektivt sätt.
Vi har ett utvärderingssekretariat som planerar utvärderingarna, anlitar utvärderare och sprider kunskap om resultaten. Såväl externa utvärderare, som konsulter eller forskare, och medarbetare på Jordbruksverket genomför utvärderingarna.
Rapporterna kvalitetsgranskas av en rådgivande forskargrupp knuten till utvärderingssekretariatet. Författarna till varje rapport står själva för slutsatserna.
Vi gör också uppföljningar av hur det har gått hittills i landsbygdsprogrammet. I dem kan du till exempel se vad pengarna har använts till, var i landet de hamnat och vilka som har fått stöd.
Arbetet med uppföljning och utvärdering finansieras av europeiska struktur- och investeringsfonder.
Slututvärderingen av landsbygdsprogrammet 2007–2013 består av fyra delrapporter: åtgärder för ökad konkurrenskraft, åtgärder för bättre miljö, åtgärder för landsbygdsutveckling samt programmets samlade effekter.
Internationella Handelshögskolan i Jönköping har haft ansvaret för utvärderingen av frågor som gäller konkurrenskraft. Arbetet har utförts tillsammans med Kungliga Tekniska högskolan. Pia Nilsson, forskare i nationalekonomi, har varit uppdragsledare. Delar av rapporten har även publicerats i den vetenskapliga tidskriften Land Use Policy.
Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet har haft ansvaret för utvärderingen av frågor som handlar om miljö och klimat. Professor Henrik Smith har varit uppdragsledare. I arbetet deltog även forskare från institutionen för ekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för mark och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds tekniska högskola.
Institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet har ansvarat för utvärderingen av frågor inom landsbygdsutveckling. Arbetet utfördes tillsammans med forskare vid Kungliga Tekniska högskolan. Uppdragsledare var fil dr Cecilia Waldenström.
En forskargrupp på Högskolan i Halmstad har haft det övergripande ansvaret för slututvärderingen. Jörgen Johansson, docent i statsvetenskap, har lett arbetet med att författa delrapporten där programmets samlade effekter bedöms.
Du kan ställa frågor till oss på vår webbplats och också se svaren på frågor som andra har ställt.
Du kan också ringa vår kundtjänst om du har frågor. Du når oss på telefonnummer
Om du har synpunkter eller klagomål som gäller landsbygdsprogrammet är du välkommen att mejla till oss.