Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Bidrag till nya och pågående försöks- och utvecklingsprojekt (FOU)

Jordbruksverket utlyser 3,2 miljoner kronor för nya projekt. Du kan söka fram till och med den 3 december 2020.

Vem kan få bidraget?

Forskare och rådgivare vid universitet, högskolor, forskningsinstitut, organisationer eller företag kan söka pengar till tillämpade försöks- och utvecklingsprojekt inom miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för 2021.

Pågående projekt som ska fortsätta 2021

Om du har ett pågående försöks- och utvecklingsprojekt som ska fortsätta 2021 måste du göra en förnyad ansökan nu, och bifoga en kortfattad lägesrapport för 2020. Du måste också uppdatera din budget för 2021.

Vi har reserverat 4,6 miljoner kronor för dessa projekt enligt den preliminära budget som framgick av ansökningarna för 2020.

Du söker i e-tjänsten. Läs mer under rubrikerna Villkor och Så här söker du.

Prioriteringar under 2021

Nu finns det möjlighet att söka bidrag för nya tillämpade försöks- och utvecklingsprojekt inom miljöförbättrande åtgärder i jordbruket med inriktning på de miljökvalitets­mål vi främst arbetar med samt inom ekologisk produktion. Vi har cirka 3,2 miljoner kronor att fördela till nya projekt. Det här är prioriterat 2021:

Begränsad klimatpåverkan

Kunskap om sätt att minska växthusgasutsläppen från odling på organogena jordar

I Sverige finns en stor areal dikad torvmark och denna beräknas stå för en betydande andel av de svenska växthusgasutsläppen. Om den dikade torvmarken ska fortsätta att brukas är det viktigt att den sköts på ett sådant sätt att man får största möjliga avkastning för varje utsläppt koldioxidekvivalent. Kunskap om viktiga faktorer för att minska utsläppen samt hur kunskapen ska tillämpas praktiskt i odlingen är därför viktigt.

Stallgödselhantering och gastät lagring

Stallgödselhantering är en av de större källorna till växthusgasutsläpp från jordbruket. Utsläppen påverkas av hur gödseln hanteras. Det finns behov av ny kunskap både kopplat till lagring och spridning. I denna utlysning prioriterar vi projekt som utvecklar ny kunskap kring gastät lagring. För gårdar med biogas­anläggningar är ett gastätt tak med uppsamling av biogasen en bra åtgärd, inte bara för att minska utsläppen i hög grad, utan också för att effektivisera anläggningen. Det finns dock behov av teknikutveckling då det finns praktiska och ekonomiska hinder kopplade till åtgärden.

Kunskap om möjligheter och risker med nitrifikationshämmare

Nitrifikationshämmare är en klimatåtgärd som lyfts fram allt oftare inter­nationellt. Åtgärden innebär att ett kemiskt medel sprids i samband med gödsels­pridning i syfte att hindra mikroorganismernas omvandling av ammonium till nitrat. Detta kan minska bildningen av lustgas. Kunskapen om effekter under nordiska förhållanden är dock begränsad. Det finns därför behov av kunskap om under vilka odlingsförhållanden åtgärden är lämplig samt vilka potentiella risker användningen medför.

Mellangrödor

Vi behöver mer kunskap om mellangrödor. På senare år har det skett ett ökat fokus på mellangrödors förmåga att öka kolhalten i marken. Vi eftersöker därför studier på mellangrödors effekter på kolinlagring, samtidigt som mellangrödor­nas effekt på kväveutlakningen fortsatt behöver beaktas i försöken. Av intresse är att veta effekten på kolinlagringen av olika arter, sorter och blandningar av mellangrödor samt växtsäsongens längd. Även försök med växtskyddsaspekter kopplade till olika växtföljder med mellangrödor är av intresse.

Ett rikt odlingslandskap

Inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap prioriterar vi i årets utlysning endast frågor som rör vattenhushållningens roll för att bevara jordbruksmarkens produktionsförmåga.

Utveckling av dränering och bevattning

Jordbruksmarkens produktionsförmåga är beroende av optimal tillgång av vatten och syre. Markens dräneringsförhållanden och möjligheter till bevattning är därför viktiga förutsättningar för en hållbar produktion.

Större delen av den svenska åkermarken är beroende av åtgärder för att förbättra dräneringsförhållandena. Ungefär hälften av jordbruksmarken är täckdikad. Många täckdiken är bristfälliga och behöver förnyas. För att bibehålla bördig­heten behöver investeringstakten öka två till tre gånger. För att klara dräneringen behövs i många fall öppna diken och rörledningar som leder bort dränerings­vattnet nedströms fältet. Eftersatt underhåll och klimatförändringar medför att behovet av förnyelse och underhåll av dessa är stort. Många odlingar har även behov av bevattning, särskilt i sydöstra Sverige. De senaste årens vattenbrist har medfört att intresset för bevattning har ökat även i andra områden.

För att möta utmaningarna med eftersatt dränering och behov av bevattning behövs lösningar som är utformade med hänsyn till markens produktions­förmåga, påverkan på biologisk mångfald på marken och i vattnet, påverkan på vattenkvaliteten och hushållningen med vatten och näringsämnen samtidigt som de är kostnadseffektiva.

Exempel på angelägna frågeställningar är dimensionering och utformning av täckdiken, metoder för att bedöma dräneringsbehovet, filtermaterial för täck­diken, reglerbar dränering, metoder för underhåll av öppna diken, utformning av diken för minskat underhållsbehov, lönsamhet i bevattning, strategier för bevattning, lagring av dräneringsvatten för bevattning och bevattningsmetodik för att minska behovet av bevattningsvatten.

Giftfri miljö

Projekt inom integrerat växtskydd

I den nationella handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel ingår integrerat växtskydd (IPM) som en åtgärd för att nå målen med att minska riskerna för miljö och hälsa. Integrerat växtskydd är också ett åtagande inom EU, styrt av direktivet för hållbar användning av växtskyddsmedel.

Livsmedelsstrategin beskriver tydligt målet att öka den svenska livsmedelsproduktionen, samtidigt bör miljöhänsyn och arbete enligt miljökvalitetsmålen inte minska.

Tänkbara projekt kan röra hållbara odlingssystem och bibehållen produktivitet.

Upptag av kadmium i grödor

Befolkningens exponering för kadmium via livsmedel behöver minska. Vi prioriterar försök och kunskapssammanställningar om metoder som leder till ett lägre upptag av kadmium i grödor som används till livsmedel. Fokus är på grödor som odlas i stor omfattning i Sverige.

Långsiktiga effekter på lönsamhet och miljö av god agronomi

Projekten ska syfta till att undersöka och ta fram underlag för vilka vinster lantbrukaren kan ha av ett växtskydd med optimerad användning av kemiska växtskyddsmedel. En av frågorna är vad både lantbrukaren och miljön kan tjäna på att tillämpa ickekemiska metoder som god växtföljd, ett bra sortval etc. och på så sätt minska risken för läckage av växtskyddsmedel. Se även frågan om mellangrödor under miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan.

Ingen övergödning

Två angelägna frågor som även rör miljökvalitetsmålet Ingen övergödning finns i årets utlysning med huvudinriktning inom målen Begränsad klimatpåverkan (mellangrödor) respektive Giftfri miljö (upptag av kadmium i grödor).

Behovsanpassad gödsling

Det behövs fortsatt försök som ger underlag för gödslingsrekommendationer och för att bättre kunna anpassa gödslingen utifrån grödans behov och odlings­platsens förutsättningar. I första hand är försök i stråsäd prioriterat.

Åtgärder för minskad näringsbelastning

Kunskapen om effekten av vissa åtgärder med syfte att minska näringsbelast­ningen från jordbruksmark behöver öka. I årets utlysning prioriterar vi anpassade skyddszoner och dammar för näringsretention.

Ekologisk produktion

Inom ramen för livsmedelsstrategin fanns särskilda pengar under 2019-2020 för försöks- och utvecklingsprojekt. Vi har prioriterat de områden som identifierades i rapporten Åtgärdsplan för att öka produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel.

Inför 2021 prioriterar vi ansökningar för projekt som fortsätter eller fördjupar de ettåriga projekt som genomförts 2020 för att utveckla grisraser lämpliga för ekologisk produktion respektive växtnäringsförsörjning i trädgårdsgrödor.

Villkor

  • Du måste söka senast den 3 december 2020.
  • Din ansökan ska ligga inom de prioriteringar vi anger.
  • Du kan inte få bidrag till informationskampanjer eller till alltför lokala projekt.
  • Din ansökan kan gälla ett projekt som är 1 till 3 år långt. Men du får bara beviljat bidrag för ett år i taget.
  • Du ska ange en detaljerad budget för de beräknade kostnaderna för 2021. Vi kräver inte medfinansiering men du ska ange i ansökan om du har andra finansiärer till ditt projekt.
  • Om du söker ett projekt som sträcker sig över flera år måste du lämna in en budget som gäller för hela projekttiden det vill säga för samtliga år.
  • När du söker måste du samtycka till att resultatet av projektet blir offentligt och får användas fritt. När projektresultatet eller delar av det publiceras ska det framgå att projektet genomförts med hjälp av bidrag från Jordbruksverket.
  • När du söker måste du intyga att företaget inte har ekonomiska svårigheter.
  • När du söker måste projektets titel vara på svenska, du får dock skriva din ansökan på engelska.
  • Du måste se till att resultatet går att använda inom en snar framtid dock senast 5 år efter att du har startat projektet.
  • Du måste ha planerat för hur du ska sprida resultatet. Det är viktigt att både projekten och resultaten redovisas och synliggörs för att de ska komma till nytta för rådgivare och lantbrukare.

Tidsperiod för projektet och kostnader

Du ska arbeta med projektet under tidsperioden 1 januari 2021 – 31 december 2021.

Kostnaderna ersätts normalt i efterhand för perioden januari – september/oktober 2021 och i förskott för oktober/november – december 2021. Projekten ska redovisas senast den 1 mars 2022, vilket gör att du kan disponera pengarna fram till dess.

Om du får avslag på din ansökan ersätter vi inga kostnader.

Så här söker du

Du söker i vår e-tjänst. Du loggar in med e-legitimation.

Du ska bara använda e-tjänsten, och inte skicka in något med vanlig post eller mejl till oss. Vi diarieför din ansökan via e-tjänsten.

Du får ett beslut

Vi planerar att fatta beslut under senare delen av januari 2021. Besluten kan inte överklagas. Förutsättningen för att få bidrag är att regeringen beslutar enligt den lagda budgeten.

Kontakta oss om du har frågor

Mer information kan du få av Eva Dahlberg, FOU-handläggare på miljöanalysenheten.

Senast uppdaterad: 2020-11-06