Hur kan biogasproduktion från lantbruket bli mer effektiv, hållbar och lönsam? I ett flerårigt projekt har rådgivare, lantbrukare och forskare arbetat tillsammans för att utveckla teknik, drift och uppföljning på svenska gårdsbiogasanläggningar. Resultatet blev ökad produktion, minskade förluster och ett stärkt kunskapsutbyte i hela branschen.
Biogasanläggning.
Mellan 2018 och 2022 deltog runt 40 gårdar med biogasanläggningar i projektet ”Ökning av lantbruksbaserad biogasproduktion – uppföljning och teknikutveckling”. Målet var att genomföra teknisk uppföljning, identifiera förbättringsområden och skapa ett starkt nätverk mellan aktörer inom lantbruksbiogas.
Projektet drevs av Hushållningssällskapet Sjuhärad och byggde på ett nära samarbete mellan lantbruksföretag, rådgivare och teknikutvecklare. Genom regelbundna rådgivningsbesök, analyser och nätverksträffar kunde deltagande anläggningar få stöd i att förbättra både produktionseffektivitet och miljönytta.
– Att anordna fysiska träffar där man ges både tid och tillfälle att diskutera sänker tröskeln och ger ett effektivt utbyte mellan forskning, teknikutveckling och praktik, säger projektledare Cecilia Hermansson på Hushållningssällskapet Sjuhärad.
Tillsammans har man utvecklat verktyg och metoder som gör det lättare för lantbrukare att själva samla in data för att identifiera tekniska brister och optimera sin produktion. Det handlade bland annat om att förbättra värmeutnyttjandet, minska metanläckage och höja effektiviteten i anläggningen.
Många av Sveriges gårdsanläggningar för biogas har tidigare saknat kontinuerlig teknisk uppföljning och rådgivning. Det har lett till att anläggningarna inte når sin fulla potential och att klimatnytta går förlorad. Genom projektet fick anläggningsägare tillgång till fördjupad rådgivning, avancerad teknik och ny kunskap.
Samtidigt som anläggningarnas prestanda förbättrades skapades forum för erfarenhetsutbyte mellan företagare, rådgivare och forskare. Projektledaren betonar vikten av det gemensamma lärandet:
- När människor möts från olika fält och förenas i ett gemensamt intresse skapas personliga kontakter som blir grunden för fortsatt erfarenhetsutbyte även efter projektet, säger Cecilia Hermansson.
Projektet har fokuserat på fem delprojekt som bestod av rådgivningsbesök på anläggningarna med provtagning av substrat och biogödsel samt restmetanpotentialtester, ekonomiutvärdering, metanläckagesökningar, klimatberäkningar och värmeutnyttjande. Aktiviteterna har tillsammans syftat till att leverera konkreta råd för att stärka både lönsamheten och klimatnyttan samt bidra till kunskapshöjning inom branschen.
Dessutom har projektet arbetat med informationsspridning genom rapporter samt webbinarier där biogasföretagare, forskare och rådgivare har diskuterat resultat och insikter tillsammans.
- Något som visade sig göra skillnad för produktionen på gårdsnivå var anläggningsägarens engagemang – de som visade störst ökning var de som var intresserade av att förstå och utveckla den biologiska processen, menar Cecilia Hermansson.
Projektet har resulterat i flera viktiga rapporter och analyser, däribland tekniska utvärderingar av substrat, rötrest, och metanläckage. Ekonomiska kalkyler och klimatbedömningar har också tagits fram. Samtliga dokument finns tillgängliga via Hushållningssällskapets webbplats för projektet. Anläggningarna som medverkat har i medel ökat sin gasproduktion och förbättrat lönsamheten, och många deltagare lyfter projektets nätverksbildande som särskilt värdefullt.
- För biogasproducenterna ute på gårdarna har särskilt möjligheten att få extra tid för rådgivning varit värdefullt. Det ger möjlighet för större ambitioner med produktionen, säger Cecilia Hermansson.
Erfarenheterna från detta projekt tas nu vidare i det nya projektet ”Uppföljning av gårdsbaserade biogasanläggningar”. Projektet löper fram till 2028 och omfattar upp till 50 gårdar runt om i landet, många som varit med från starten på förra projektet 2018.
Rådgivningsmodellen har uppdaterats och besöken på gårdarna omfattar en struktur för att följa upp och ge konkreta verktyg för att förbättra sin anläggning, spara pengar och öka miljönyttan. Bland annat en utarbetad uppföljning av metanläckage och biogödseln samt en produktionsuppföljningsmodell som alla gårdar har tillgång till även efter projektet, ska leda till en fortsatt utveckling av den gårdsnära biogasproduktionen.
Nätverksträffarna för erfarenhetsutbyte har fortsatt i projektet, och har under åren gett möjligheter att utveckla tekniken tillsammans med teknikföretag när det gäller hållbarhet och nya lösningar.
- I projekten har vi praktiskt kunnat följa upp och analysera vilka lösningar som ger mätbar begränsning av växthusgasutsläpp i biogasproduktionen, framhåller Cecilia Hermansson.
Projektets namn: Projektet har titeln ”Ökning av lantbruksbaserad biogasproduktion – uppföljning och teknikutveckling”.
Mål/ syfte: Målet med projektet var att genom samverkan mellan företagare, rådgivare och forskare utveckla metoder och kunskap om effektiv skötsel och drift av biogasanläggningar som leder till ökad biogasproduktion och förbättrad klimat- och miljönytta.
Vilket problem ska lösas och för vem? Det riktade sig till lantbrukare som redan producerar biogas eller planerar att investera i en anläggning, och fokuserade på att lösa problem kopplade till bristande uppföljning, driftstörningar och tekniska utmaningar.
Projektägare: Projektet drevs av Hushållningssällskapet Sjuhärad.
Finansiering: Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling genom landsbygdsprogrammet.
Kontaktperson: Cecilia Hermansson på Hushållningssällskapet Sjuhärad, cecilia.hermansson@hushallningssallskapet.se, telefon 0325‑618 635, eller till Karin Ahlberg Eliasson på karin.ahlberg@hushallningssallskapet.se.
Mer information: Samtliga rapporter och inspelade webbinarier finns tillgängliga via Hushållningssällskapets webbplats.