Signalrutor hjälper lantbrukaren att övervaka vildsvin i odlingarna

Hushållningssällskapet Skåne arbetar mycket med försöksodlingar och har sedan tidigare märkt att vildsvinen lockas till de sorter som mognar tidigare än övriga sorter. Nu har man inom ramen för projektet ”Förebygga viltskador i växande gröda” gjort mer systematiska försök för att se om en signalruta med majs som har ett lägre så kallat FAO-tal (mått på när grödan mognar) kan skydda resterande fält från viltangrepp. Om det funkar kan kostnaderna för stängsling, arbetstid och förlust av skörd minska.

Tekniken underlättar också jakt genom att signalrutan fungerar som åtel utan att åtla med något annat än det som odlas på fältet. Odlingsrutorna har övervakats med kamera och kontrollerats med hjälp av drönare.

- Genom att veta var och när vildsvinsangreppen börjar i fältet blir det lättare för lantbrukaren att övervaka fältet och göra insatser innan själva huvudgrödan blir angripen. Ett angrepp i rutan blir då en signal att göra insatser för att skydda huvudgrödan, säger utvecklingsledare Magnus Nilsson från HS Skåne.

Magnus Nilsson menar att tekniken går att tillämpa även med andra grödor och att det också fungerar för att stoppa annat vilt än vildsvin.

Utmaningar i projektet

Utmaningar med signalrutor kan dels vara att göra bytet av utsäde tillräckligt snabbt i såmaskinerna i högsäsong, dels att kunna förlita sig på att FAO-talen i utsädet fungerar för svenska förhållanden. Det är viktigt att inte odlingsrutan mognar alltför lång tid innan resten av fältet mognar, för då hinner vildsvinen äta upp för mycket av både odlingsrutan och fältets grödor.

Har arbetat nära lantbrukarna i projektet

Projektet med signalrutor har varit ett samarbetsprojekt där förutom Hushållningssällskapet Skåne även Hushållningssällskapet Västra, HS Konsult, SLU och LRF har ingått.

- Det har varit ett roligt projekt att arbeta med, konstaterar Magnus Nilsson. Vi har haft lätt att hitta lantbrukare som vill testa tekniken och resultaten har varit positiva. Det känns bra att jobba nära lantbrukarna och se att signalrutorna fungerar direkt i deras odlingar. Kontakten med Jordbruksverket under projektets gång har också fungerat bra.

Mer information i Sverigeförsöksboken

Resultaten från projektet har kunnat spridas på olika event och med hjälp av samarbetsparterna i projektet.

För den som vill prova odlingstekniken kan rådgivare på Hushållningssällskapet vara behjälpliga och tekniken kommer också finnas beskriven i Sverigeförsöksboken som publiceras av Hushållningssällskapet i februari 2025.

• Sverigeförsöksboken (sverigeforsoken.se)

Ett problem – många lösningar

Idag har många lantbrukare problem med viltskador och det påverkar lönsamheten. Många odlar därför inte grödor som är attraktiva för viltet, till exempel havre och vete. Viltskadorna har fördubblats sedan 2014. Skadorna orsakas främst av klövvilt såsom vildsvin, dovhjort och älg. Men även av fåglar. Inom ramen för ett EU-finansierat projekt har nu fyra olika lösningar presenterats. De ger lantbrukare en palett med olika åtgärder att välja på, beroende på vilket vilt som ger sig på vilken gröda.

De fyra delprojekten som har arbetat för att hitta och utvärdera lösningar för att minska viltskadorna i växande gröda är:

• drönare som skrämmer främst fågel (Flox Robotics)
• odlingsrutor/signalgröda, (Hushållningssällskapet Skåne
• ”VILL(T)SAM” (Hushållningssällskapet Halland)
• manual för olika skrämselåtgärder ”RIMS”, en sammanställning av olika metoder och dess effekt (Agro Öst).

Tips till den som vill driva projekt

• Att ansöka om stöd via utlysningarna är ett funktionsdugligt sätt att driva projekt. Det håller nere administrationen.
• Det är en fördel att ha en organisation bakom sig som kan både hantera projektledning och kommunikation.
• EU-projekt måste märkas och det är viktigt att få med EU-loggan på rätt sätt i rätt sammanhang för att inte få ekonomiska sanktioner från EU.