Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Internationella växtskyddsåret 2020

Hitta på sidan

Det internationella växtskyddsåret 2020 fortsätter under 2021. Till följd av covid-19-pandemin har många aktiviteter tyvärr inte kunnat genomföras under 2020. Planen är att det internationella växtskyddsåret ska avslutas i samband med en internationell växtskyddskonferens i Helsingfors i juni 2021. Men behovet av kunskaper om risker med växtskadegörare och vad vi kan göra för att minska riskerna finns kvar!

Växter ger oss 80 procent av världens mat och 98 procent av syret vi andas. Växter ger oss också livskraftiga skogar. Men 40 procent av de ätliga växterna dör eller skadas på grund av växtskadegörare som insekter, svampsjukdomar och virus. Samtidigt behöver vi globalt öka livsmedelsproduktionen med 60 procent till år 2050.

Klimatförändringar och mänskliga aktiviteter påverkar ekosystem, minskar biologisk mångfald och bidrar till att skapa nya förhållanden där växtskadegörare kan frodas. Skadegörare, som tidigare begränsats av låga temperaturer, kan nu etablera sig här. Samtidigt har internationella resor och handel tredubblats i volym under det senaste decenniet. Det innebär att växtskadegörare snabbt kan sprida sig runt om i världen och orsaka stora skador på växter och miljö.

Inom FAO förbereds nu för att FN ska besluta om att inrätta en internationell växtskyddsdag varje år den 12 maj.

Genom ökad kunskap kan vi minska riskerna

För att uppmärksamma hur viktiga växterna är för oss och öka medvetenheten om hur vi genom handel, transporter och resor riskerar att sprida växtskadegörare och ogräs till nya platser, har FN utsett 2020 till ett internationellt växtskyddsår.

Skydd av våra växter bidrar till viktiga värden

Odlade växter är en förutsättning för att förse oss med livsmedel och foder. Våra växter och skogar ger oss råvaror till trä, papper, tyger och en rad andra produkter. Resursen växter innebär därför stora ekonomiska värden. Men skogar, trädgårdar, parker och grönområden och landskapet runt omkring oss har också sociala och kulturella värden. Växter skyddar mot markerosion, hindrar läckage av näringsämnen och lagrar koldioxid. Växter är också grundläggande i den biologiska mångfalden och det finns många exempel på att vi mår bättre i gröna miljöer.

Att förebygga angrepp av växtskadegörare

Att förebygga angrepp av växtskadegörare är mycket mer kostnadseffektivt än att hantera ett fullt utvecklat angrepp. När en växtskadegörare väl har etablerat sig blir det både mer tidskrävande och dyrare. Kanske är det inte ens möjliga att helt bli av med skadegöraren.

Att förebygga angrepp av växtskadegörare handlar om att tänka efter före genom att

  • bara köpa eller dela växter från säkra källor – fråga hur säljaren har kontrollerat att växterna är fria från skadegörare
  • välja vilka växter som ska sås eller planteras, välja sorter som är motståndskraftiga eller odla kraftigare växter som bättre kan konkurrera med skadegörarna.

Är du intresserad av nya växter? I faktabladet med samma namn finns kort information om vilka regler du som privatperson behöver känna till.

Att hantera angrepp av växtskadegörare

När väl skadegöraren är där kan angreppet behöva bekämpas för att minska skadorna. En yrkesodlare kan då använda olika slags växtskyddsmedel. Fler skadegörare och större angrepp riskerar att leda till ökat behov av bekämpning och användning av växtskyddsmedel. Många skadegörare är inte heller möjliga att bekämpa när de kommit in i odlingen. Då kan det i stället handla om att tvingas acceptera att växterna skadas eller till och med dör. Om ett angrepp hittas i ett tidigt stadium kan det mest effektiva vara att avverka de angripna träden, förstöra grödan eller att för de närmast kommande åren inte odla vissa grödor. Detta för att hindra fortsatt förökning och spridning.

Du kan bidra

Håll ögonen öppna när du ser ovanliga variationer i trädgården, skogen, livsmedelsproduktionen och så vidare. Googla, fråga runt! Karantänskadegörare är växtskadegörare som har begränsad spridning eller som inte finns alls i Sverige, men som kan orsaka stor skada om de sprids. Om du tror att du har sett en sådan växtskadegörare, anmäl det till Jordbruksverket via länken nedan.

Det kan finnas smitta som inte syns: svampsporer, ägg av insekter och ogräsfrö i jord som följer med när vi flyttar plantor, dåligt rengjorda maskiner och redskap. Ta inga onödiga risker, flytta så lite jord som möjligt.

Trä och träemballage som följer med importerade varor kan innehålla fripassagerare som kan hota våra skogar. Var uppmärksam på om det följer med larver eller insekter och se till att de inte kommer ut i skogen.

Här kan du se en film om hur du kan bidra till att stoppa spridning av växtskadegörare.

Basfakta om växters värden

  • De förluster av vegetabilier som växtskadegörare bidrar till motsvarar ett värde av mer än 220 miljarder dollar.
  • Värdet av handeln med livsmedel har tredubblats det senaste decenniet, mest i utvecklingsländer, och motsvarar nu 1,7 biljoner dollar!
  • FAO uppskattar att livsmedelsproduktionen måste öka med 60 procent till år 2050 för att försörja en ökande befolkning (som dessutom blir rikare och vill ha mer mat).
  • Klimatförändringarna har stor inverkan på skydd av växter mot angrepp av växtskadegörare Både kvalitet och kvantitet kan försämras, vilket ger lägre skördar. Högre temperaturer kan medverka till vattenbrist och påverka förhållandet mellan växter och växtskadegörare!
  • Fler växtskadegörare förekommer nu, som en effekt av klimatförändringarna, på platser där de inte tidigare funnits. De kan också orsaka tidigare, samt allvarligare, skador än tidigare.

Globala målen för hållbar utveckling

Friska växter bidrar till flera av de globala målen för hållbar utveckling inom FN:s Agenda 2030, bland annat till att motverka hunger och fattigdom, samtidigt som vi skyddar miljön och stimulerar ekonomisk utveckling.

Senast uppdaterad: 2021-01-20