Kalkning

Gödsel och kalkverkan

Kalkning är ofta positivt för odlingen och förbättrar jordens egenskaper. Ett bra kalktillstånd gör det lättare att bearbeta jorden och ger en bättre rottillväxt på vissa jordar. Möjligheten för marken att ta upp fosfor ökar, samtidigt som grödan har svårare att ta upp giftiga tungmetaller, till exempel kadmium.

Gödsel som innehåller kväve kan antingen ha en försurande verkan eller en kalkverkan. Baserat på hur mycket ammonium, nitrat och basiska ämnen ett gödselmedel innehåller går det att räkna ut den teoretiska kalkverkan.

¹Urea ger initialt en positiv pH-effekt, men slutresultatet är en försurande verkan,

Du kan läsa mer om kalkning i broschyren Rekommendationer för gödsling och kalkning.

• Broschyr: Rekommendationer för gödsling och kalkning

Mål-pH för olika jordar

Kalktillståndet i marken uttrycks ofta som ett pH-värde. I tabellen nedan anger vi mål-pH för olika jordar. Riktvärdena (mål-pH) ska inte ses som miniminivåer, utan som målnivåer för kalkningsåtgärder. Normalt bör du kalka om pH-värdet understiger mål-pH med 0,3–0,5 procentenheter.

Olika jordar har olika riktvärden beroende på jordart och lerhalt. Generellt gäller att jordar med låg mullhalt har ett högre riktvärde än mullrika jordar. Med ökande mullhalt ska du minska riktvärdet.

¹) mf = mullfattig, nmh = något mullhaltig, mmh = måttligt mullhaltig, mr = mullrik, mkt mr = mycket mullrik, minbl mullj = mineralblandad mulljord

Kalkmängd

Enbart pH-värdet ger inte något mått på hur mycket kalk du behöver tillföra, eftersom mängden kalk som går åt för att höja pH-värdet en enhet varierar med ler- och mullhalt.

För att bedöma hur mycket kalk du behöver måste du känna till jordens lerhalt. Det finns flera sätt att bedöma lerhalten genom jordprov och analys eller med hjälp av en digital lerhaltskarta.

• Interaktiv åkermarkskarta (markdata.se)

Vid höga beräknade behov av kalkning rekommenderar vi stegvis uppkalkning. Det gäller om uträkningen visar behov över 3–4 ton kalciumoxid (CaO).

Om du använder kalkstensmjöl kan du räkna med full effekt året efter kalkning. För krossad kalksten kan förstaårseffekten vara ungefär hälften så stor. På sikt kommer du att få ungefär lika stor effekt av dessa produkter, men vanligen har du inte nått full effekt av den krossade produkten ens efter fem år.

Tabell Kalkbehov (ton CaO per hektar) i form av kalkstensmjöl, för att höja pH-värdet med cirka 0,5 enheter inom pH-intervallet 5,0–6,5.

¹) mf = mullfattig, nmh = något mullhaltig, mmh = måttligt mullhaltig, mr = mullrik, mkt mr = mycket mullrik

Variera kalkmängden efter behov inom fältet

Du kan också variera kalkmängden efter behov inom fältet. Om du har gjort en markkartering med GPS-bestämda provplatser går det att ta fram en styrfil som du använder vid kalkningen utifrån uppgifter om lerhalt, mullhalt, pH, kalcium och magnesium. Dessutom går det att ta hänsyn till gårdens odlingsinriktning och växtföljd. Om du kalkar efter en sådan styrfil så kommer kalken att spridas där den bäst behövs, vilket ger bättre ekonomiskt utbyte samtidigt som fältet blir jämnare och därmed lättare att odla. På den interaktiva åkermarkskartan på www.markdata.se kan du även göra styrfiler för dina fält.

Kalkningsmedel

Företag som säljer kalk anger oftast kalkvärdet för sina produkter. Kalkvärdet tar hänsyn till produktens innehåll av kalciumoxid (CaO), geologiskt ursprung och kornstorleksfördelning och anges för både ett och fem år.

Om du inte har behov av en mycket snabb pH-höjning bör du i första hand jämföra femårsvärdena. Kalkmedel har en syraneutraliserande förmåga, som uppges som ett CaO-värde (kalciumoxid) i procent. Bränd kalk har den högsta neutraliserande förmågan med ett CaO-värde på 90 procent, släckt kalk har 70 procent och kalkstensmjöl 50 procent. Förmågan påverkas också av produktens löslighet i vatten. Den syraneutraliserande förmågan beror också på produktens löslighet i vatten. Kalkstensmjöl har låg löslighet, medan bränd och släckt kalk har hög löslighet.

CaO-­värdet ska inte förväxlas med kalkningsmedlets kemiska sammansättning där kalkstensmjöl består av kalciumkarbonat (CaCO3), släckt kalk består av kalciumhydroxid (Ca(OH)2) och bränd kalk av kalciumoxid (CaO).

Det finns många sorter av kalkningsmedel på marknaden och de delas in i olika grupper enligt EU:s standard. De viktigaste redovisas här nedanför.

• Kalkningsmedel – Benämningar, tekniska specifikationer och märkning (Svenska institutet för standarder)

Strukturkalkning av lerjordar

En god markstruktur är grunden för en väl fungerande odlingsjord. Att strukturkalka är ett sätt att förbättra och stabilisera markstrukturen på lerjordar. En bra markstruktur förbättrar också jordens näringshållande och vattenhållande förmåga och gör att jorden blir mer lättbearbetad och torkar upp snabbare. Den kan också minska fosforförlusterna från fältet.

Strukturkalkning fungerar bara på lerjordar. Det ska vara mark med god bärighet och du bör köra när det är möjligt att bruka ner kalken på ett bra sätt. Om du har en dålig dränering är det bättre att vänta tills du har åtgärdat den.

Strukturkalkning ska göras vid bra väderlek, låg markfuktighet och hög marktemperatur. En bra tid för kalkning är när jorden redan har en god struktur, till exempel i augusti efter en tidig skördad höstgröda (till exempel raps) eller vallbrott. En snabb och noggrann inblandning i jorden är viktigt för att få en bra effekt. Du bör köra två eller flera gånger med kultivator i olika riktningar för att kalken ska blandas in i jorden på ett bra sätt. Du ska bearbeta jorden till samma djup som du normalt gör. Om pH-värdet i jorden är lågt bör du först kalka upp jorden till önskat pH-värde innan du strukturkalkar.

Riktgiva för strukturkalkning

En rimlig giva för strukturkalkning är 5–8 ton produkt per hektar. Den lägre givan gäller lerjordar med lite lägre lerhalt. Den högre givan passar på styvare lerjordar med högre lerhalt. Vid riktigt höga lerhalter eller på delar av fältet där markstrukturen är särskilt dålig kan du behöva öka mängden ytterligare.

Anpassa givan efter förhållandena på fältet

Precis som vid gödsling kan du variera kalkmängden inom fältet när du strukturkalkar. När du gör en styrfil för strukturkalkning används både uppgifter från markkartering och lerhaltskarta, men även information från dig som brukar marken. Du kan göra en styrfil för strukturkalkning på www.markdata.se.

Kalkningsmedel vid strukturkalkning

För att få en bra effekt av strukturkalkningen måste du använda kalk som innehåller så kallad fri eller reaktiv kalk. Bränd och släckt kalk (CaO respektive Ca(OH)2) innehåller stor andel fri kalk. Vanlig jordbrukskalk består till största delen av kalciumkarbonat (CaCO3) och har svag struktureffekt.

Kontakta oss om du har frågor

Jordbruksverket har rådgivare inom växtnäring i Landskrona, Linköping, Skara och Uppsala inom Greppa Näringen.

Vi arbetar för att behovsanpassa och optimera användningen av växtnäring och för att minska läckaget av växtnäring och negativ klimat­påverkan.