Bevaka och hantera äppleblomviveln
Vid soliga dagar och över 10 grader flyger äppleblomviveln (Anthonomus pomorum). Den dyker upp vid knoppsprickning och livnär sig då genom att suga på knopparna för att sedan para sig och lägga ägg i blomknopparna. Äggläggningen sker redan vid grön spets och/eller musöron-stadiet. Larven äter blomknoppen inifrån vilket innebär att när väl ägget lagts i blomknoppen är det för sent att sätta till åtgärd. Eftersom den lägger ägg så kort efter den dyker upp i odlingen gäller det att vara beredd att bevaka den i rätt tid.
Foto: Philip Zandelin
Riskområden
Odlingar nära skogspartier har högre risk att bli angripna. Ibland angrips främst raderna ytterst mot skogsområden och då kan det räcka med växtskyddsåtgärder i de raderna. Det finns några odlingar i Sverige som senaste åren har haft större angrepp som resulterat i lågt antal utvecklade blomknoppar.
Bevakning
För att avgöra bekämpningsbehovet kan bankprov eller visuella bedömningar användas. Bästa förutsättningar för bevakningsmetoderna ges vid ca 15 grader mitt på dagen och vid utvecklingsstadiet grön spets. Vid visuella bedömningar letar man efter födostick på blomknopparna.
Tröskelvärde visuella prov: 10–15 stick per 100 knoppar
(Österrikes varningstjänst ages.at)
Tröskelvärde bankprov: 10–20 vivlar per 100 bank
(IP-journal, Niab, Biofruitnet)
Det högre tröskelvärdet kan användas år med rikligt av blomknoppar medan det lägre tröskelvärdet kan användas vid år med få antal blomknoppar. Mindre angrepp kan ha en gallringseffekt.
Fruitweb tillhandahåller en prognosmodell för äppleblomviveln. Den testas av Hortiadvice i Danmark. I dagsläget har RIMpro ingen prognosmodell för äppleblomviveln.
Till vänster äppleblomvivel. Till höger födostick från äppleblomvivel på blomknopp. Foto: Philip Zandelin
Behandling
Bekämpningen utförs bäst redan vid grönspetsstadiet. Pyretriner (Raptol) rekommenderas ofta i andra europeiska länder. Senare behandling med Mavrik kan också sättas in, runt BBCH 69–79, men detta hjälper endast att hålla nere populationen inför kommande säsong och rekommenderas överlag inte eftersom det kan ha en negativ effekt på rovkvalster.
Döda blomblad som kan vara tecken på angrepp från äppleblomviveln. Foto: Philip Zandelin, även bilden nedanför.
En gul puppa som hittas innanför de döda blombladen.
Alternativ förebyggande åtgärd
I holländska försök har man minskat angreppen betydligt genom att ge viveln en alternativ övervintringsplats som består av buntar av PVC bindtrådar med en diameter på 4–5 mm. Genom att binda ihop 10–20 stycken bindtrådar med längden 14–20 cm och hänga dem i trädet redan i slutet av maj, använder den nykläckta puppan bindtrådarna som ett skydd där den sen också övervintrar. Under vintern hämtas bindtrådsbuntarna in och läggs i antingen påsar eller boxar där den inte kan fly. I påsen eller boxen lämnar vivlarna bindtrådarna och dör. Bindtrådarna kan sedan användas på nytt i slutet av maj igen. Detta är tidskrävande, men vi ser oftast problemet förhållandevis lokalt i odlingar och därför kan insatsen också hållas lokalt. Tänk på att denna metod inte har någon effekt på skadorna för årets säsong utan minskar populationsstorleken för kommande säsong.
Läs mer om hur du skapar bindtrådsbuntarna i Biofruitnets faktablad under rubriken Practise abstracts. Faktabladet heter Apple blossom weevil: Offering alternative shelters.