Logotyp Jordbruksverket

Känn igen och förebygg majsmott

Majsmott är en relativt ny skadegörare i Sverige som än så länge sällan gör större skada. Internationellt sett är det dock en allvarlig skadegörare i majs, därför är den viktig att ha under uppsikt och aktivt förebygga. Exempel på förebyggande åtgärder för att förhindra större problem är att tillämpa varierad växtföljd och plöjning.

Bild på skadegöraren majsmott i majs.

Knäckt stjälk med lila färg är ofta ett tecken på att en majsmottlarv har varit där. Foto: Ida Pettersson

Kontrollera fälten för majsmott innan skörd

Majsmottet är en av de allvarligaste skadegörarna i majs i världen. Den ger skördeproblem genom liggmajs och kan öka angreppen av Fusarium (stjälkröta och kolvfusarios). I sockermajs är den ett kvalitetsproblem. I Sverige är majsmottet en relativt ny skadegörare. Angreppen är fortfarande begränsade och vanligtvis inte något problem. Det finns dock undantag, framförallt i sockermajs och i en del ensilagemajs där mycket majsmottangrepp leder till att skörden minskar.

Växtskyddscentralernas inventeringar visar att majsmottet förekommer allmänt i områden där det odlas majs. Risken att mottet uppförökas ytterligare är stor. Det är därför mycket viktigt att kontrollera majsfälten för förekomst och angreppsgrad av majsmott. Enklast är att du gör inventeringen innan skörd, om du kontrollerar fältet först efter skörd går det ibland att se larvernas ingångshål i stubben.

Det är medan populationen fortfarande är liten som det går att begränsa majsmottet. Uppförökas den visar erfarenheter från andra länder att den är mycket svår att kontrollera.

Knäckt majsplanta med majsmott

Bruten stjälk med borrmjöl och borrhål. Foto: Louise Aldén

Titta efter knäckta stjälkar och borrhål

Majsmottets larv äter sig in i majsens stjälk. Där gnager den gångar som gör att plantorna brådmognar och kan brytas av. Larven kan också äta sig in i kolvarna. Typiskt är att stjälken knäcks så att den övre delen av plantan hänger ner. Ett annat tecken på angrepp är borrmjöl samt borrhål på stjälkar och i kolvar. Även rödaktiga stjälkar kan vara ett tecken på angrepp. Larven går ofta att hitta nära borrhålet om du skär upp plantan.

Bild på majsmottslarv.

Larv av majsmott i majsstjälk. Foto: Louise Aldén

Förebyggande bekämpning enda och bästa möjligheten

Förebyggande åtgärder har visat sig vara den mest effektiva bekämpningen av majsmottlarverna och det enda sättet att hålla skadegöraren på en acceptabel nivå.

Förebyggande åtgärder:

  • Plöj väl så stubben hamnar minst 10 cm ner i jorden. Majsmottet kläcks i juni, det är därmed möjligt att plöja vår eller höst.
  • För att lyckas med plöjningen, kör sönder stubben innan. Det ska inte finnas oskadade stjälkdelar med en nod i varje ände eftersom majsmottet övervintrar i stubben mellan noderna eller nere i rotfästet. Endast sönderkörning räcker inte på grund av nedtryckta stubbrester i spår och stjälk­basen längst ner är liten och svår att köra sönder. Det bästa är att plöja alla majsfält, vare sig du hittat angrepp eller inte, eftersom angrepp kan vara svåra att upptäcka. Det gäller även viltåkrar.
  • Vid sen skörd, till exempel i kärn- och kolvmajs är det extra viktigt att plöja väl, eftersom risken är större att larverna hunnit långt ner i stjälkarna och inte skadas vid skörden.
  • Odla majs i växtföljd. Majsmottet är oftast vanligare i fält där majs odlas i monokultur. Majsmotten kan dock även flyga till intilliggande fält.

Kontaktperson

Louise Aldén

louise.alden@jordbruksverket.se