Fläckvingad daggfluga (Drosophila suzukii)

Fläckvingad daggfluga. Hona till vänster och hane till höger.

Skadebild

Angripna bär blir snabbt mjuka och insjunkna och angrips ofta av sekundära svampar och bakterier, vilket leder till försämrad hållbarhet och ökade sorteringsproblem. Detta kan orsaka stora kvalitetsförluster och därmed ekonomiska skador i odlingar av bland annat hallon, blåbär och jordgubbar.

Arten påträffades första gången i Sverige 2014 och har sedan dess etablerat sig. Hur långt norrut den förekommer är okänt i dagsläget. Flugan har en snabb livscykel och hög reproduktionsförmåga, vilket gör att populationen kan öka kraftigt under säsongen. Mildare vintrar kan vara en anledning till att den orsakat större problem de senaste åren.

Utseende

Den fläckvingade daggflugan är en liten fluga, cirka 2–3 mm lång, med rödaktiga ögon och ljusbrun kropp. Hanarna känns igen på sina karakteristiska mörka fläckar på vingarnas framkant, medan honorna har en sågtandad äggläggningsapparat som gör det möjligt att lägga ägg i intakta, mogna bär och frukter (se bild ovan).

Fäckvingade daggflugan kan förväxlas med vanlig bananfluga (Drosophila melanogaster) och andra Drosophila-arter. Hanen av fläckvingad daggfluga är enklare att skilja från andra arter eftersom den har en fläck på vingen. Honan däremot kräver en närmare titt på äggläggningsröret, vilket kan vara svårt utan en stereolupp.

Biologi

I vilken omfattning och med vilken hastighet den fläckvingade daggflugans populationer växer styrs bland annat av temperatur, fuktighet och tillgången på viktiga näringskällor. Optimal temperatur beror på vilket stadium flugan befinner sig i men generellt innebär en temperatur på 19–25 grader en snabbare livscykel.

• Vuxen fluga: Övervintring verkar främst ske av honor. De befruktas på hösten och övervintrar som vintermorf. Stor andel av populationen dör troligtvis under vintern i vårt kalla klimat. Vuxna flugor är aktiva vid temperaturer över ca 10 °C och kan leva flera veckor. Övervintringen sker primärt i skyddade miljöer som skog och häckar.
• Äggläggning: Honan lägger ägg direkt under skalet på mogna bär och frukter. Varje hona kan lägga flera hundra ägg under sin livstid.
• Larven: Larverna utvecklas inne i bäret och orsakar att bäret sjunker in eller kollapsar. Detta öppnar för sekundära angrepp av svampar.
• Puppa: Puppan finns oftast i frukten eller i marken nära värdväxten.

Larv inuti ett hallon.

Värdväxter

Den fläckvingade daggflugan angriper främst mjuka frukter som hallon, blåbär, jordgubbar, körsbär och plommon, men även andra bär och frukter kan drabbas. Arten övervintrar som vuxen fluga i skyddade miljöer och kan börja angripa tidigt på säsongen om klimatet tillåter. Övervintring sker ofta bland vilda värdväxter.

Ligusterbär är en alternativ föda för flugan på vintern.

Växtskydd

Eftersom angreppen kan leda till både direkta skördeförluster och bär med försämrad lagringskvalitet kan den ekonomiska påverkan bli mycket stor. Utöver skadorna behöver även resurser läggas på att plocka rent oplockade och angripna bär och kassera dem för att inte riskera ännu större uppförökning i odlingen.

Bekämpningsbehov

Eftersom fläckvingad daggfluga kan orsaka stora skador på kort tid är tidig upptäckt avgörande. Övervakning bör starta innan bären börjar mogna och fortsätta under hela skördeperioden.

Jordbruksverket har löpande bevakning av fläckvingad daggfluga i tunnelodlade bär i Skåne. I fällorna finns enstaka vuxna flugor under vår och tidig sommar. Fällfångsterna ökar oftast inte förrän vi börjar se mer omfattande angrepp av bären. Angrepp av bären har de senaste åren ofta tilltagit runt mitten av augusti.

Fällor och lockmedel

• Standardfällor: Vanligtvis används fällor med lockvätska. Det går att göra både eget bete och fällor men de kommersiellt utvecklade fällorna och betena är optimerade för fläckvingad daggfluga (storlek på hål, färg på fällan, doft på betet).
• Placering: Tidigt på säsongen kan de placeras i utkanten av odlingen för att få en indikation om när inflygningen börjar. När inflygning börjar kan fällor placeras i odlingen. Fällorna placeras helst i skuggiga områden nära värdväxter. Gärna i höjd med bären.
• Kontrollintervall: Fällorna bör kontrolleras minst en gång per vecka för att följa utvecklingen, som kan gå snabbt.
• Sidoeffekt av bevakning: I fällor som lämnas kvar i tunnlar efter bevattningen stängs av och plantorna vissnat ner fångas väldigt stora mängder flugor. Att låta fällan sitta kvar någon dag extra kan alltså möjligen bidra till att minska andelen av den populationen som riskerar att flytta sig vidare till nästa tunnel.

Viktigt att känna till kring fällfångster är att det korrelerar svagt med mängden skador och kräver en del identifieringsarbete, därför bör ett större fokus ligga på bevakning med hjälp av bärprover. Fällfångster kan användas som en indikation på om den vuxna flugan är aktiv. En majoritet av populationen befinner sig dessutom i larv- eller puppstadiet under säsongen, vilket gör bevakning av vuxna svårare.

Provtagning av bär

• Plocka ett stickprov med ungefär 50–100 mogna, friska, bär. Låt gärna bären stå övertäckta i rumstemperatur 1–2 dagar, då hinner eventuella ägg som är lagda på bären att kläckas. Mosa bären försiktigt och placera dem sedan i en saltlösning. Räkna antalet larver efter 30–60 minuter. Det är viktigt att bären är friska och inte övermogna eftersom det annars är svårt att avgöra vilken flugart som angripit bären. Bärproven visar om angrepp har börjat och hur omfattande det i sådana fall är.
• Att räkna ägg på bär är en annan metod att bevaka aktuell angreppsgrad men är väldigt tidskrävande och svår eftersom äggen är så små.

Äggfilament på ett blåbär.

Var ska bärproverna tas?

Använd tidigare års erfarenheter för att avgöra var riskerna för angrepp är som störst i odlingen. Exempel på faktorer som kan öka förekomsten är varma och fuktiga förhållanden samt tät vegetation.

En annan faktor som kan avgöra mottagligheten för angrepp är sortval. Hur mottagligt sorten är för angrepp påverkas av olika faktorer såsom färg, sockerinnehåll, fasthet på fruktköttet, tjockheten av skalet och syrligheten. Tunnare skal, högre sockerhalt och sent mognande sorter är exempel på faktorer som ökar risken för angrepp.

Växtskyddsåtgärder

Eftersom den fläckvingande daggflugan är svår att bekämpa med en enskild metod krävs en integrerad strategi som kombinerar förebyggande åtgärder och direkta åtgärder såsom användning av växtskyddsmedel. Det går alltså inte att vänta med åtgärder tills risken för angrepp har inletts. När flugan väl är etablerad för säsongen är det svårt att bli av med angreppen. Strategin ska därför gå ut på att försena populationstillväxten tillräckligt mycket för att undvika eller minimera påverkan på skörden.

Förebyggande åtgärder

• Plocka övermogna och skadade bär direkt för att minska uppförökning. Släng dem i förslutna påsar eller kärl för att förhindra fortsatt utveckling av flugan.
• Håll intervallen mellan plockning så korta som möjligt.
• Begränsa fukten: god dränering och luftning i odlingen minskar gynnsamma förhållanden.
• Beskärning av plantor ger ökat ljusgenomsläpp samt minskad skuggning vilket resulterar i mindre gynnsam miljö. Utöver detta ger det också bättre penetration av eventuella växtskyddsbehandlingar.

• Tidigare skörd: Plocka bär så snart de är mogna för att minska tiden för angrepp. Vid påbörjat angrepp kan bären plockas i något tidigare mognadsstadium.
• Precisionbevakning innebär att man med en större mängd fällor bevakar flugans aktivitet i odlingen med hopp om att det ska få en sidoeffekt i form av minskad populationstillväxt. Denna metod testas just nu i mindre skala i Sverige.

Kemisk bekämpning

En utmaning med att behandla den fläckvingade daggflugan är att larven befinner sig inuti bäret. I USA har det studerats hur stor andel av de olika livscykelstadierna som flugan befinner sig under olika delar av året. Resultaten visar att under odlingssäsongen består majoriteten av populationen (periodvis upp emot 85–95%) av puppor, ägg och larver. Det betyder att enskilda behandlingar mot den vuxna flugan riskerar att ha en begränsande effekt. Det är dock möjligt att även små störningar av populationstillväxten tidigt under säsongen kan försena angreppen senare på säsongen.

Ska insektsmedel användas mot flugorna bör man ta hänsyn till deras beteende och behandla vid rätt tillfälle.

• Dagar med under 10 grader eller över 28 grader är aktiviteten lägre hos flugan.
• Den föredrar skuggiga och fuktiga platser.

Växtskyddsmedel som anses ha god effekt mot den fläckvingande daggflugan saknas i Sverige (juni 2026). Vissa verksamma ämnen såsom acetamiprid och azadiraktin tycks i vissa studier ha en viss dämpande effekt.

Biologisk bekämpning

Parasitoider och rovinsekter testas i Europa och Nordamerika men i dagsläget finns inget godkänt i Sverige.

Litteraturhänvisningar

• Alternativa värdväxter
• Guide till fruktflugan Drosophila suzukii, 2017 (slu.se)
  
• A review on temperature and humidity effects on Drosophila suzukii population dynamics, 2020 (wiley.com)
• Drosophila suzukii (Diptera: Drosophilidae): A Decade of Research Towards a Sustainable Integrated Pest Management Program (researchgate.net)