Blåtunga
Det pågår ett utbrott av blåtunga i Sverige och i stora delar av Europa. Sjukdomen sprids via svidknott och drabbar idisslare som nötkreatur, får och getter. Blåtunga smittar inte människor.
Utbrott av blåtunga i Sverige
Du kan se antalet bekräftade fall av blåtunga och var dessa finns på Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) webbplats.
Det här är blåtunga
Blåtunga är en virussjukdom som finns i flera olika varianter, så kallade serotyper. Den variant som nu sprids är BTV‑3.
Sjukdomen drabbar idisslare som nötkreatur, får och getter samt kameldjur. Viruset sprids via svidknott och sprids därför bara under den period då svidknotten är aktiva. Sjukdomen smittar inte människor, men kan orsaka lidande för djur och ekonomiska förluster för djurägare.
Kontakta veterinär
Kontakta genast veterinär om dina djur visar symtom som kan vara blåtunga eller annan allvarlig sjukdom.
Om dina djur blir sjuka
Kontakta genast veterinär om dina djur visar symtom som kan vara blåtunga eller någon annan allvarlig sjukdom. Om din veterinär misstänker blåtunga ska den anmäla det till myndigheterna. Du får själv avgöra om du vill att veterinären provtar ditt djur för att avgöra om det verkligen är blåtunga. Jordbruksverket betalar analyserna för upp till fem prover vid misstankar i anläggningar som inte har haft bekräftade fall tidigare under säsongen. Den nya säsongen för 2025 börjar den 7 mars. Jordbruksverket betalar även analyser för de kalvar som obduceras och där obducenten misstänker blåtunga.
Jordbruksverket kommer inte att besluta om några restriktioner vid misstänkta eller bekräftade fall.
Symtom
Då viruset enbart sprids mellan djur via svidknott kan det vara enstaka djur som drabbas i en besättning vid ett tillfälle. Djur kan också vara infekterade utan att visa symtom. På SVA:s webb finns en sammanställning på symtom som har konstaterats i svenska besättningar.
Frivillig vaccination
Det är frivilligt att vaccinera sina djur och vaccinet bekostas av djurägaren. Vaccineringen kan utföras av veterinär eller av djurägaren själv. Vaccinet skrivs ut av veterinär och veterinären har ansvar för att se till att djurägaren, om djurägaren vill vaccinera själv, har tillräcklig kunskap om hur man gör. Djurägare kan ta kontakt med sin veterinär för rådgivning om vaccination.
Det mest effektiva sättet att skydda djuren mot blåtunga är att vaccinera dem. Men vi vet ännu inte i vilken grad vaccinerna skyddar, De som finns har tagits fram snabbt då behovet är stort och de får säljas. Information om vaccinet och varaktighet på skyddet kommer att bifogas när studierna gjorts. Det kommer inte att finnas någon möjlighet att få ersättning för eventuella biverkningar av vaccinet. Eventuella biverkningar bör anmälas till läkemedelsverket på särskild blankett.
Varför är inte vaccinationen obligatoriskt?
När Sverige hade ett utbrott av blåtunga 2008-2010 utfördes en obligatorisk vaccinationskampanj. Det kostar mycket att vaccinera i stor skala, och det bedöms inte vara kostnadseffektivt att göra det när flera länder i Sveriges närområde är smittade och inte kommer ha ett obligatoriskt bekämpningsprogram. Varje djurhållare får därför själv ta beslut om vaccination. Vaccineringen är alltså frivillig och bekostas av djurägaren själv.
Det är inte säkert att vaccinet skyddar mot smitta men det kan skydda mot allvarliga sjukdomssymtom och dödsfall och därmed minska djurens lidande och ekonomiska förluster.
De länder som hittills fått in BTV-3 har valt frivillig vaccination.
Så här gör du om du vill vaccinera dina djur
Om du vill vaccinera dina djur mot blåtunga tar du kontakt med din veterinär. Du betalar själv både vaccinet och vaccinationen.
Vaccineringen kan utföras av veterinär eller av djurägaren själv. Vaccinet skrivs ut eller tillhandahålls av en veterinär och veterinären ansvarar för att djurägare som vill vaccinera själva, har tillräcklig kunskap om hur de gör.
Sedan måste du själv registrera vilka djur du har vaccinerat, om du har vaccinerat nötkreatur, får eller getter.
Registrera får, getter och nötkreatur som du har vaccinerat
Du behöver rapportera in vaccinerade djur senast 7 dagar efter vaccination.
Om det är en grundvaccinering med två vaccinomgångar kan du rapportera in bägge gångerna på samma blankett och vid samma tillfälle (det vill säga 7 dagar efter den ena vaccinomgången).
De uppgifter som ska registreras är:
- Anläggningens registreringsnummer (SE-nummer)
- De vaccinerade djurens identitetsnummer
- Datum när vaccinationen utfördes
- Namn på det vaccin som har använts
- Namn och kontaktuppgifter till den som har registrerat uppgifterna.
Om du har vaccinerat får och getter
För att registrera får och getter som du har vaccinerat ska du använda blanketten Vaccination mot Blåtunga – får och get. Om du använder en digital stalljournal kan du skriva ut ditt djurinnehav och markera vilka djur som du har vaccinerat och bifoga tillsammans med blanketten då slipper du fylla i alla djuridentiteter manuellt.
Du kan skicka in rapporten via brev eller mejl till Jordbruksverket. Om du vill mejla rapporten kan du skanna eller fota den.
Jordbruksverket
826 84 Söderhamn
Om du har vaccinerat nötkreatur
För att registrera nötkreatur som du har vaccinerat ska du använda en vaccinationsrapport för nötkreatur. Vaccinationsrapporten hämtar du i Jordbruksverkets e-tjänst CDB Internet och du behöver logga in via dator. I vissa fall måste du skicka in en fullmaktsblankett.
Vi rekommenderar att du tar ut rapporten redan innan och har som underlag under vaccinationen.
Om du inte har möjlighet att själv hämta vaccinationsrapporten kan du kontakta oss via mejl eller ringa kundtjänst.
Så här gör du i CDB
När du loggat in i e-tjänsten hittar du vaccinationsrapporten under menyn Mina djur.
Du gör sedan så här:
- Välj vaccinsort i rullningslisten.
- Klicka på Hämta rapport och vaccinationsrapporten öppnas. Rapporten innehåller alla djuridentiteter som finns registrerade på anläggningen i CDB.
- Skriv ut rapporten och fyll i vaccinationsdatum.
- Markera vilka djur som vaccinerats.
- Skicka in rapporten till Jordbruksverket.
Du kan skicka in rapporten via brev eller mejl. Om du vill mejla rapporten kan du skanna eller fota den.
Jordbruksverket, 826 84 Söderhamn
Vaccinationsrekommendationer år 2025
Distriktsveterinärerna, Gård och djurhälsan samt Växa har gjort en samlad bedömning om att vaccinera mot blåtunga. Deras vaccinationsrekommendationer för år 2025 finns att läsa på deras respektive webbsidor.
Andra sätt att skydda djur än vaccination
Eftersom blåtunga sprids via insekter (svidknott) är det väldigt svårt att skydda djur.
Installning kan minska smittspridning, framför allt i skymning, gryning och nattetid då svidknotten är mest aktiva. Hos får kan en tjock päls skydda djuren från svidknottens bett.
Att använda insektsmedel eller att hålla djuren inomhus kan möjligtvis ge viss effekt, men det finns inte några studier på om det hjälper.
Djur som har haft blåtunga där infektionen har läkt ut blir immuna mot smittan.
Övervakning
Övervakning av blåtunga utförs för att se om och hur det sker en spridning i landet. Övervakningen görs dels genom djurägare och veterinärer som rapporterar in misstankar och kliniska fall och dels genom undersökningar på tankmjölk.
Konsekvenser för dig som vill flytta djur utomlands
Eftersom blåtunga nu är spridd i landet har Sverige förlorat sin officiella fristatus för sjukdomen. Det innebär att det är svårare att flytta levande djur och avelsmaterial ut ur landet.
Frågor och svar
Varför behöver jag registrera vaccinerade djur?
Det finns två skäl: dels kan vaccinerade djur störa övervakningen för blåtunga och dels för att kunna se utvecklingen av blåtunga och effekten av vaccinationerna på smittspridningen.
Får jag ta in mina betesdjur och avbryta betesperioden även om reglerna säger att djuren ska vara ute en längre period eller behöver jag söka dispens i så fall?
För nötkreatur gäller följande:
Eftersom det inte finns några krav på att dina djur ska vara ute under en sammanhängande period under betessäsongen är det upp till dig som har djur att själv avgöra om djuren ska hållas kvar på betet eller tas in. Om du tar in djuren ska du
- redan har uppfyllt de regler som finns om till exempel antal betesdagar och antal timmar per dygn
- veta att du kommer att klara av antalet betesdagar under den betessäsong som är kvar.
Om du inte klarar av kraven måste du ha en dispens , ett annat beslut från Jordbruksverket eller att en veterinär har ordinerat att du ska ta in dina djur från betet på grund av veterinärmedicinska skäl.
Betesreglerna finns i Jordbruksverkets föreskrifter om nötkreaturshållning inom lantbruket i kapitel 1 paragraf 3 och kapitel 6 paragraf 4-7 (SJVFS 2019:18).
För får och getter gäller följande:
Får och getter ska vara ute under en sammanhängande period under betessäsongen. Du kan få hålla dina får och getter inne under vissa förutsättningar.
Om jag inte klarar av att uppfylla villkoren för stöden för betesmarker på grund av att jag tar in mina djur tidigare, vad ska jag göra då?
Du ska meddela din länsstyrelse så snart du ser att du har problem med att uppfylla villkoren för stöden när det gäller bete. Texten om oförutsedd händelse gäller för alla jordbrukarstöd.
Vilka djur kan bli sjuka?
Viruset kan smitta till idisslare som får, nötkreatur, getter, visenter, och mufflonfår samt kameldjur såsom alpackor och kameler. Även andra mer exotiska idisslare som kan finnas på djurparker kan drabbas.
Viruset smittar även vilda idisslare som älg, hjort, och rådjur. Renar kan också få blåtunga, men vi vet inte om viruset kan överleva så långt norrut i Sverige eller hur sjuka de blir.
Då viruset enbart sprids mellan djur via svidknott kan det vara enstaka djur som drabbas i en besättning vid ett tillfälle.
Sprids blåtunga direkt från djur till djur?
Nej, blåtunga sprids inte direkt från djur till djur. För spridning mellan djur krävs svidknott med förmåga att sprida blåtunga. Direkt överföring kan dock möjligen ske via blod och sperma, samt från ko till foster.
Kan blåtunga finnas i hela landet?
Vi vet inte hur långt upp i landet som viruset kan överleva. Men rent teoretiskt kan det finnas i hela landet.
Kan svidknott flytta sig över längre sträckor?
Svidknottens flygkapacitet är mindre än 1-2 kilometer, men som ”luftplankton” kan svidknotten med hjälp av vinden förflyttas 100-tals kilometer. Utbrott på Balearerna bland annat på Mallorca, misstänks ha orsakats av smittspridning från antingen Afrikas nordkust eller Sardinien, vilket motsvarar ett avstånd på 200 – 300 kilometer.
Vi saknar kunskap om de meteorologiska förhållandena som styr svidknottens rörelse över land och hav. Det försvårar riskbedömningen för Sveriges del. Avståndet mellan norra Polen och Skåne är cirka 200 kilometer. Avståndet till Danmark samt fallen i Norge är betydligt kortare.
Vad händer om jag förlorar djur till följd av blåtunga, får jag ersättning från Jordbruksverket?
Nej, du får inte någon ersättning för sjuka, döda eller avlivade djur som drabbats av blåtunga. Jordbruksverket kommer inte att fatta beslut om att djur ska avlivas.
Kan blåtunga drabba hundar, katter eller hästar?
Nej, sjukdomen drabbar bara idisslare.
Kan människor smittas av blåtunga?
Nej, blåtunga kan inte smitta människor.
Är det farligt att äta kött och dricka mjölk från djur som är smittade med blåtunga?
Nej, blåtunga smittar inte via kött och mjölk.
Information till veterinärer
Om du misstänker blåtunga
Sedan 26 september 2024 omfattas inte längre blåtunga av epizootilagen. Men det är fortfarande en sjukdom som ska anmälas redan vid misstanke. Om du gör en anmälan till SVA så vidarebefordrar de informationen till Jordbruksverket.
Det är upp till djurägarna själva att bestämma om de vill provta sina djur för blåtunga. Jordbruksverket betalar analyserna för upp till fem prover vid misstankar i anläggningar som inte har haft bekräftade fall tidigare under säsongen. Den nya säsongen för 2025 börjar den 7 mars. Jordbruksverket betalar även analyser för de kalvar som obduceras och där obducenten misstänker blåtunga.
Jordbruksverket betalar inte för provtagningen.
Anmäl digitalt till SVA
SVA har en förenklad digital anmälan för blåtunga. Information om anmälan av klinisk misstanke och provtagning hittar du på SVA:s webbplats.
Andra åtgärder
Eftersom blåtunga inte längre är en epizooti ska du inte spärra en anläggning på grund av misstänkt sjukdom. Jordbruksverket lägger inte heller några restriktioner, varken på anläggningar med misstankar eller med bekräftade fall. Däremot kan du som veterinär förstås ge råd för att minska smittspridning.
Vaccination
Om du bedömer att det är lämpligt kan du skriva ut eller tillhandahålla vaccin som djurägarna själva kan ge sina djur. De regler som är tillämpliga finns i Jordbruksverks föreskrifter om veterinärs ordination av läkemedel, djurhållares registrering av uppgifter samt operativa ingrepp som djurhållare får utföra, (SJVFS 2023:21).
Det är djurhållaren som ska registrera de djur som vaccinerats, oavsett om de själva utför vaccinationen eller inte. Du som veterinär behöver förmedla informationen om att de ska göra det. Du ska få skriftlig information till djurägaren när du beställer vaccin.
Konsekvenser för förflyttningar
Det finns inte några begränsningar för att flytta djur inom landet på grund av utbrottet av blåtunga. Däremot påverkas möjligheten till att förflytta djur och avelsmaterial ut ur landet. Om du är officiell veterinär och skriver djurhälsointyg för förflyttningar behöver du vara uppmärksam på vilka djurhälsokrav som måste uppfyllas för djur som skickas från ett land utan fristatus för blåtunga.
I nuläget är det svårt att uppfylla kraven för utförsel av idisslare. Se webbplatsen för officiella veterinärer för mer detaljerad information eller kontakta Djurinförselenheten.
Författningar och beslut
Söker efter grundforeskrifter:
2018:45
2023:15
2023:21
Beslut
Du kanske också är intresserad av det här
Senast granskad: 2025-03-07