Miljöersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar 2024

Du kan få ersättning om du sköter betesmarker, slåtterängar, skogs­bete, mosaik­betesmarker och gräsfattiga marker. Du kan också få ersättning för skötsel av alvarbete på Öland eller Gotland.

Vissa ersättningar söker du hos Naturvårdsverket

Ersättningar för lövtäkt och bränning samt myrslåtter hanteras från och med 2023 av Naturvårdsverket. Naturvårdsverket hanterar också ersättningar för stängsel mot rovdjur och restaurering av betesmarker och slåtterängar.

Om du har ett åtagande för restaurering

Du som redan har ett åtagande för restaurering av betesmarker och slåtterängar kommer att få ersättning från Jordbruksverket tills dess att åtagandet avslutas.

Mark du kan få ersättning för

Du kan få ersättning om du sköter betesmarker, slåtterängar, skogsbeten, alvarbeten, mosaik­betesmarker samt gräsfattiga marker. För att få ett åtagande och för att få ersättningen ut­betald behöver du följa de skötselvillkor som finns för allmän eller särskild skötsel.

Betesmark

Betesmark är ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som sköts med bete, av­slagning eller putsning. För att mark ska räknas som betesmark ska det växa gräs eller örter som kan användas till foder. Ljung som sköts genom slåtter eller bete kan också användas till foder. Mark i renskötselområde som i huvudsak används till renbete räknas inte som betesmark. Skog eller områden där insatser gjorts för att gynna trä­tillväxten räknas inte heller som betesmark.

Du kan få gårdsstöd för betesmark.

Slåtteräng

Slåtteräng är ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används på efter­sommaren till slåtter eller för slåtter kompletterat med efterbete. På slåtterängen ska det växa gräs eller örter som kan användas till foder. Ljung som sköts genom slåtter eller bete kan också användas till foder. Mark i renskötselområde som i huvudsak kan användas till renbete räknas inte som slåtteräng. Skog eller områden där insatser gjorts för att gynna trätillväxten räknas inte heller som slåtteräng. Myrmark som är bevuxen med gräs, halvgräs, fräken och örter och som används eller kan användas till slåtter räknas inte som slåtteräng om marken finns i Norrbottens, Västerbottens, Jämt­lands eller Västernorrlands län.

Du kan få gårdsstöd för slåtterängar.

Skogsbete

Skogsbete är ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används till bete. Som skogsbete får du bara räkna den mark som har markklassen skogsbete. För att det ska vara ett skogsbete ska marken betas av nötkreatur, får, get eller häst inom ett område som till största delen består av skog. Skogsbetet ska huvudsakligen bestå av skog med träd som till större delen har uppkommit naturligt och skogen ska ha en tydlig ålderskiktning. Trädbeståndet ska ha inslag av gamla träd eller ska på annat sätt visa att det finns en lång kontinuitet i trädskiktet.

Områdets markvegetation ska präglas av betet och det ska finnas gräs, örter och ris som kan användas som foder för de djur som betar där. Vegetationen ska innehålla växtarter eller ha en vegetationsstruktur som visar att de under lång tid skötts genom bete. Mark i renskötselområdet som i huvudsak används till renbete är inte skogsbete.

Du kan inte få gårdsstöd för skogsbete.

Alvarbete

Alvarbete är ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används till bete. Markklassen alvarbete finns bara på Öland och Gotland. Som alvarbete får du bara räkna mark som har markklassen alvarbete. På marken ska det växa gräs, örter och ris som kan användas till foder.

Du kan inte få gårdsstöd för alvarbete.

Mosaikbetesmark

Mosaikbetesmark är en betesmark som har ett stort inslag av tätare områden med naturliga impediment, träd och buskar eller värdefulla landskapselement. Som mosaikbetesmark räknas bara mark som har markklassen mosaik­betesmark. För att mosaik­betesmark ska ge rätt till ersättning ska marken ha höga naturvärden som visar på att de under lång tid hävdats genom slåtter eller bete, eller har höga kulturvärden som är kopplade till odlingslandskapet.

På marken ska det växa gräs, örter eller ris som kan användas till foder. Mark i renskötselområdet som i huvudsak används till renbete räknas inte som mosaikbetesmark.

Du kan inte få gårdsstöd för mosaikbetesmark.

Gräsfattig mark

Gräsfattig mark är ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används till bete eller slåtter. Som gräsfattig mark räknas bara mark som har markklassen gräsfattig mark. På marken ska det växa gräs, örter och ris som kan användas som foder. För att räknas som gräsfattig mark ska marken ha höga naturvärden som är beroende av bete eller slåtter för att bevaras och utvecklas. Mark som skulle kunna klassas som betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete, mosaikbetesmark eller fä­bod­bete om igenväxning röjs bort eller om marken restaureras och detta är lämpligt får inte räknas som gräsfattig mark .

Som gräsfattig mark räknas bara mark som inte uppfyller definitionerna för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete eller mosaikbete. Mark i ren­skötselområdet som i huvudsak används till renbete räknas inte som gräsfattig mark.

Du kan inte få gårdsstöd för gräsfattig mark.

Välj allmän eller särskild skötsel

På betesmarker och slåtterängar som ger rätt till gårdsstöd kan du söka allmän skötsel. På marker som har höga natur- och kulturvärden, så kallade särskilda värden, kan du välja att söka särskild skötsel. Det är Jordbruksverket som bedömer om din betesmark eller slåtteräng har särskilda värden. Om du söker särskild skötsel ska du följa fler villkor, men du får också en högre ersättning.

Det finns marker som du bara kan välja särskild skötsel för. Det gäller för skogsbete, alvarbete, mosaik­betesmark och gräsfattig mark. De markerna kan du inte få gårdsstöd för.

Om din betesmark finns med i databasen TUVA så är det troligt att den har natur- och kulturvärden som gynnas av särskild skötsel, och att du då kan söka ersättning för särskild skötsel.

Jordbruksverket bedömer vilken markklass marken har

Om du söker ett åtagande för särskild skötsel bedömer Jordbruksverket vilken typ av betesmark det är, det vill säga vilken markklass marken hör till. Länsstyrelsen beslutar om ditt åtagande

Du kan ansöka om särskild skötsel även om du inte vet vilken slags mark du har. I beslutet om ditt åtagande får du veta vilken markklass din mark har, och hur stor areal som ger dig rätt till ersättning.

I tabellen ser du om du kan få ett åtagande för allmän skötsel eller särskild skötsel beroende på vilken markklass som beslutas i ditt åtagande.

Åtagande för markklasser
Typ av betesmark och slåtterängMarkklassAllmän skötselSärskild skötsel
BetesmarkIngen fastställd markklassX
BetesmarkBetesmarker och slåtterängar med allmänna värdenX
BetesmarkBetesmarker med särskilda värdenXX
SlåtterängIngen fastställd markklassX
SlåtterängBetesmarker och slåtterängar med allmänna värdenX
SlåtterängSlåtterängar med särskilda värdenXX
AlvarbeteAlvarbete
X
SkogsbeteSkogsbete
X
MosaikbetesmarkMosaikbetesmarker
X
Gräsfattig markGräsfattiga marker
X

Tillfällig markklass

År 2023 behövde Jordbruksverket prioritera hårt bland blocken som ska bedömas på grund av ansökan om särskild skötsel i miljöersättningen för skötsel av betesmarker och slåtterängar. Vi hann inte bedöma alla ansökta block 2023. Det innebär att de skiften där det saknas tillräckligt underlag för att bedöma och fastställa markklassen fick en tillfällig markklass för att du skulle kunna få ett beslut om åtagande 2023. Beslut om åtagande och utbetalning grundas på om du har sökt åtagandenivå särskild skötsel, den grödkod du har angett för marken och den tillfälliga markklassen. Du ser om några av dina skiften har fått tillfällig markklass i det förslag till markklassbilaga som du får inför beslut om åtagande.

De åtagandeytor som får en tillfällig markklass kan komma att klassas om när vi senare bedömer dem. Har du fått utbetalt för betesmark eller slåtteräng med särskilda värden och särskild skötsel på dessa i 2023 års ansökan, kan du komma att behöva betala tillbaka skillnaden i ersättning mellan särskild och allmän skötsel, om vi senare bedömer att marken har allmänna värden.

Komplement på mark med särskild skötsel

På slåtterängar med särskild skötsel kan du söka ersättning för att göra fler åtgärder. Det gäller om slåtterängens naturvärden gynnas av manuell slåtter, höhantering eller efterbete.

På slåtterängar med särskild skötsel som ligger i väglöst land kan du söka ersättning för svår­tillgänglig plats.

På betesmarker med särskild skötsel som ligger på öar eller i väglöst land kan du söka ersätt­ning för svårtillgänglig plats.

Dessa kallas för komplement och det är Jordbruksverket som bedömer komplementen.

Så mycket pengar kan du få

Belopp per marktyp

Typ av mark

Ersättning

kronor per hektar

Betesmarker och slåtterängar

med allmän skötsel

1 850

Betesmarker med särskild skötsel

3 950

Slåtterängar med särskild skötsel

5 500

Alvarbete

1 400

Skogsbete

3 500

Mosaikbetesmarker

2 700

Gräsfattiga marker

2 700

Komplement svårtillgängliga platser

1 000

Komplement manuell slåtter

7 000

Komplement höhantering

1 700

Komplement efterbete

700

Om pengarna inte räcker kan ersättningen sänkas

Den här ersättningen ingår i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023‑2027, där det finns en viss summa pengar att betala ut varje år. Om pengarna skulle ta slut kan regeringen besluta om att begränsa ersättningarna. Det kan också bli aktuellt att sänka ersättnings­beloppen.

Villkor för ersättningen

De här villkoren behöver du följa för att få full ersättning. Ta kontakt med din länsstyrelse om du inte kan uppfylla villkoren i åtagandet.

Ha jordbruksskiften på minst 0,1 hektar

Ett jordbruksskifte måste vara minst 0,1 hektar för att ge rätt till ersättning.

Sköt marken enligt villkoren för allmän eller särskild skötsel

Så sköter du mark med allmän skötsel

Om du har ett åtagande för allmän skötsel ska du sköta din mark så här:

  • Du ska ta bort träd och buskar som är igenväxning under den tid som åtagandet gäller.
    Se rubriken: Håll borta igenväxning, men tänk på att det finns träd och buskar som är viktiga för vilda växter och djur
  • Du ska sköta marken så att det inte blir någon skadlig ansamling av förna, det vill säga att det blir en ansamling av gammalt gräs och andra växtrester kvar på marken som inte förmultnar.
  • Du ska se till att dina betesmarker betas varje år så att hela skiftet är tydligt påverkat av bete. Det ska vara gjort senast den 31 oktober varje år. Från och med det andra året i ditt åtagande får du ersätta bete med slåtter vartannat år. Då ska du slå marken på ett sådant sätt att växtmassan inte hackas sönder och föra bort det avslagna gräset. Du ska utföra slåttern under perioden 1 juli till 31 oktober.
  • Du ska slå slåtterängen varje år på ett sådant sätt att växtmassan inte hackas sönder och föra bort det avslagna gräset. Du ska utföra slåttern under perioden 1 juli till 31 oktober.

Så sköter du mark med särskild skötsel

Om du har ett åtagande för särskild skötsel finns villkor som du ska följa beroende på vilken mark det gäller.

Betesmarker och slåtterängar

Om du har ett åtagande för särskild skötsel av betesmark eller slåtteräng med särskilda värden så ska du sköta din mark så här:

  • Du ska ta bort träd och buskar som är igenväxning under den tid som åtagandet gäller. Se rubriken: Håll borta igenväxning, men tänk på att det finns träd och buskar som är viktiga för vilda växter och djur
  • Du ska sköta marken så att det inte blir någon skadlig ansamling av förna, det vill säga att det blir en ansamling av gammalt gräs och andra växtrester kvar på marken som inte förmultnar.
  • Du ska se till att dina betesmarker betas varje år så att hela skiftet är tydligt påverkat av bete. Det ska vara betade senast den 31 oktober varje år. Från och med det andra året i ditt åtagande får du ersätta bete med slåtter vartannat år. Då ska du slå marken på ett sådant sätt att växtmassan inte hackas sönder och föra bort det avslagna gräset. Du ska utföra slåttern under perioden 1 juli till 31 oktober.
  • Du ska slå slåtterängen varje år på ett sådant sätt att växtmassan inte hackas sönder och föra bort det avslagna gräset. Du ska utföra slåttern under perioden 1 juli till 30 september. Du ska faga slåtterängen varje år.

På betesmarker och slåtterängar där du har särskild skötsel behöver du dessutom följa fler skötselvillkor, så kallade särskilda villkor.

Särskilda villkor för betesmark och slåtteräng

Markklass

Särskilda villkor

Betesmarker med särskilda värden

Du får inte tillskottsutfodra djur på betesmarken. Du får övergångsutfodra under två veckor vid utsläpp på våren och inför installning på hösten om det görs på mindre känsliga delar av marken. Kalv- och lammgömmor, salt- och mineralstenar är tillåtet om de placeras på mindre känsliga delar av marken.

Slåtterängar med särskilda värden

Du får inte tillskottsutfodra djur på slåtterängen. Kalv- och lammgömmor, salt- och mineralstenar är tillåtet om de placeras på mindre känsliga delar av marken.

Du ska slå ängen mellan den 1 juli och 30 september.

Du kan tillskottsutfodra dina djur på annan mark än den som omfattas av det särskilda villkoret. Det betyder att du till exempel kan ge extra foder på en intilliggande åkermark med vall eller betesmark med allmän skötsel som djuren samtidigt har tillgång till. Du kan också ge extra foder när djuren är på stallet.

Skogsbeten, alvarbeten, mosaikbetesmarker och gräsfattiga marker

Om du har ett åtagande för särskild skötsel av skogsbete, alvarbete, mosaikbetesmark eller gräsfattiga mark ska du sköta din mark så här:

  • Du ska ta bort träd och buskar som är igenväxning under den tid som åtagandet gäller. Se rubriken: Håll borta igenväxning, men tänk på att det finns träd och buskar som är viktiga för vilda växter och djur
  • Du ska se till att marken betas varje år så att hela skiftet är tydligt påverkat av bete. Du ska sköta marken så att det inte blir gammalt gräs och andra växtrester kvar som inte förmultnar (ingen skadlig ansamling av förna). Du ska ha gjort detta när växtsäsongen är slut, men senast den 31 oktober.

På mosaikbetesmark och skogsbete behöver du följa fler skötselvillkor, så kallade särskilda villkor.

Särskilda villkor för mosaikbetesmark och skogsbete

Markklass

Särskilda villkor

Mosaikbetesmark

Du får inte tillskottsutfodra djur på betesmarken. Du får övergångsutfodra under två veckor vid utsläpp på våren och inför installning på hösten om det görs på mindre känsliga delar av marken. Kalv- och lammgömmor, salt- och mineralstenar är tillåtet om de placeras på mindre känsliga delar av marken.

Skogsbete

För skogsbete gäller villkor om vegetationens utseende. Skogsbetet ska skötas med plock- och luckhuggning så att dess ålders- och artsammansättning av träd och buskar bevaras, samt att gräs, ris och örter som djuren äter gynnas. Föryngring får endast ske genom självföryngring.

Du kan tillskottsutfodra dina djur på annan mark än den som omfattas av det särskilda villkoret. Det betyder att du till exempel kan ge extra foder på en intilliggande åkermark med vall eller betesmark med allmän skötsel som djuren samtidigt har tillgång till. Du kan också ge extra foder när djuren är på stallet.

Håll borta igenväxning men tänk på att det finns träd och buskar som är viktiga för vilda växter och djur

Många betesmarker och slåtterängar behöver träd och buskar eftersom de är till nytta för till exempel fåglar, insekter, fladdermöss, lavar och svampar.

Du ska bara ta bort träd och buskar av igenväxningskaraktär. Det här är exempel på sådant du ska ta bort:

  • bestånd av träd som är raka och lika gamla och som under en stor del av dagen skuggar grässvålen. Det kan till exempel vara ett område med björkar.
  • bestånd av en, nypon och andra buskar som har brett ut sig över stora områden och som hindrar djuren från att beta.
  • träd och buskar som står i fornlämningar eller andra kulturlämningar. Det är viktigt att du tar bort sådan växtlighet eftersom rötterna kan skada fornlämningen. Men tänk på att inte skada fornlämningarna när du tar bort träden eller buskarna.

Det här är exempel på träd och buskar du ska spara:

  • hamlade träd, betespräglade enar, äldre träd, kjolgranar, hålträd och gamla fruktträd. Det är också viktigt att du sparar några träd och buskar som på sikt kan ersätta dessa äldre träd.
  • träd och buskar som ger blommor och bär.
  • mindre grupper av buskar och träd som betesdjuren behöver som skydd.

Marker som traditionellt haft väldigt få träd och buskar ska även i fortsättningen ha det. Marker där det av tradition har funnits mer träd och buskar ska ha det även i fortsättningen.

Det här får du inte göra på din mark

På mark där du får miljöersättning för betesmarker och slåtterängar får du inte

  • använda växtskyddsmedel
  • gödsla
  • jordbearbeta
  • göra insådd
  • bedriva täkt av sten eller jord
  • genomföra åtgärder som riskerar att skada fornlämningar eller värdefulla landskapselement
  • göra andra åtgärder som kan skada natur- och kulturvärden på skiftet. Det kan till exempel vara att köra med skogsmaskiner så det blir spår i marken, sprida ut jordmassor eller låta djuren använda marken som rasthage under vintern så att markens värden riskerar att förstöras.

Tänk på att förbuden kan vara reglerade i svenska lagar. Om de är det så gäller förbuden även om du inte söker miljöersättning för marken.

Villkor för komplement

Om du väljer att söka åtagande för komplement på mark med särskild skötsel ska du följa de villkor som finns för respektive komplement.

Villkor för komplement

Komplement

Skötselvillkor

Manuell slåtter

Slåttern ska ske med lie, motormanuell minislåtterbalk eller andra motormanuella metoder med klippande eller skärande resultat. Högst 25 procent av marken får slås med traktorburen slåtterbalk.

Efterbete

Slåtterängen ska efterbetas efter att ängen har slagits och skörden förts bort. Senast den 31 oktober ska återväxten vara avbetad så att ingen skadlig ansamling av förna sker.

Höhantering

Efter slåttern ska höet torka på slåtterängen innan det förs bort. Torkningen av höet ska ske antingen genom hässjning eller genom vändning.

Svårtillgängliga platser

För att få ersättning ska du följa skötselvillkoren för respektive markklass.

Det måste vara du som brukar marken

Det är du som brukar marken som kan ha rätt till miljöersättning. Du kan äga eller arrendera marken eller ha ett nyttjanderättsavtal med ägaren till marken.

Innan du går in i ett nytt åtagande bör du försäkra dig om att rätten att bruka marken gäller under hela tiden som åtagandet gäller. Om du inte äger marken försäkrar du dig bäst genom att upprätta ett skriftligt avtal med markägaren.

Om du blir av med mark som ingår i ett pågående åtagande, bör du kontrollera om du kan föra över åtagandet på marken till den som tar över. Om du inte kan föra över åtagandet ska du anmäla till länsstyrelsen att du behöver avsluta åtagandet för den berörda delen annars kan du behöva betala tillbaka ersättning. Du kan anmäla det i SAM Internet genom att ansöka om en ändring av åtagandet, mejla eller skicka ett brev.

All mark ska finnas med i din ansökan om åtagande

All mark som ska ingå i ditt åtagande ska finnas med i den ansökan om åtagandet som du skickar in. Från och med år 2 räcker det att du söker utbetalning för minst 75 procent av arealen i åtagandet. Varje enskilt skifte ska minst vartannat år finnas med i din ansökan om utbetalning.

Du måste söka utbetalning första året

Du måste söka utbetalning för alla dina skiften du vill ha åtagande för miljöersättningen på det första året i åtagandet. Du söker utbetalning genom att anmäla de block som ingår i ditt åta­gande i SAM Internet.

Enstaka år kan du låta bli att söka utbetalning för vissa skiften. Du kanske vill bekämpa parasiter eller har biologiska värden på vissa marker, som gör att du inte vill låta beta eller slå din mark varje år. Då behöver du inte uppfylla kraven på bete och slåtter det året. Men du måste fortfarande uppfylla alla övriga villkor i ditt åtagande, till exempel att ta bort sly och buskar som kan bidra till att marken växer igen. Du kan inte låta bli att söka utbetalning för ett visst skifte två år i rad. Då riskerar du att åtagandet för den marken blir hävt. Om du inte söker utbetalning för ditt åtagande för betesmarker och slåtterängar kan du ändå söka gårdsstöd för den marken.

Följ grundvillkoren

För att få full ersättning måste du följa grundvillkoren. Grundvillkoren är regler som till exempel handlar om hur du ska sköta dina djur och din mark.

Du måste ha ett åtagande

För att få miljöersättning måste du ha ett åtagande. Ett åtagande innebär att du åtar dig att sköta din mark eller dina djur enligt villkoren för ersättningen i 5 år. När du utför ditt arbete enligt dessa villkor, utför du den miljötjänst som du kan få ersättning för.

Åtagandet innebär att du måste följa de villkor som gäller för ersättningen varje år under hela 5‑årsperioden. Du måste följa villkoren som gäller oavsett om du söker utbetalning eller inte. Åtagandet börjar den 1 januari det år som du gör din ansökan och slutar den 31 december det sista året i 5‑årsperioden.

Minsta belopp för utbetalning är 1 000 kronor. Det betyder att om du söker ett åtagande med så liten omfattning att du inte kommer upp i 1 000 kronor per ersättning, får du inget åtagande.

Så söker du ersättningen och gör ändringar

För att få ersättning behöver du ha ett åtagande. Det betyder att du åtar dig att sköta din mark eller dina djur enligt vissa villkor.

Du söker åtagande och utbetalning i e‑tjänsten SAM Internet. När du har fått ditt åtagande behöver du ansöka om utbetalning varje år. I SAM Internet visar vi beslutade uppgifter om ditt åtagande. Om ditt åtagande från tidigare år inte är beslutat än visar vi i SAM Internet de uppgifter om åtagandet som du redovisade när du ansökte om åtagandet.

Sista dag att söka 2024 är den 11 april. Om din ansökan kommer in efter den 11 april minskar vi din ersättning med 1 procent per arbetsdag som ansökan är försenad. Om ansökan kommer in efter den 6 maj får du ingen ersättning alls 2024.

Om du ska söka jordbrukarstöd för första gången så behöver du kontakta din länsstyrelse för att få ett kundnummer.

Ändra i ansökan

Du kan ändra i din SAM‑ansökan efter att du har skickat in den. Det är viktigt att du hela tiden ser till att uppgifterna i ansökan stämmer med verkligheten.

Du har möjlighet att i vissa fall ändra i din ansökan för att undvika avdrag på stöden. Vi använder satellitbilder för att göra uppföljning av din jordbruksmark. Om det vi ser i uppföljningen skiljer sig från det du uppgett i din SAM‑ansökan informerar vi dig så att du får möjlighet att ändra i din ansökan för att slippa avdrag på stöden.

Du kan lägga till mark i din ansökan fram till den 17 juni. Fram till den 31 augusti kan du ändra skiftes­gränser och grödor förutsatt att den sökta arealen inte ökar. Du kan dra tillbaka hela eller delar av din ansökan fram till den 31 oktober.

Läs mer om vilka ändringar du kan göra och hur det går till när vi följer upp din jordbruksmark.

När du söker får du ett förslag till åtagande

När länsstyrelsen handlägger din ansökan om åtagande för särskild skötsel tar de fram ett förslag till åtagande. Förslaget presenteras i en så kallade markklassbilaga som är en del av det slutgiltiga beslutet om åtagande. Av markklassbilagan framgår de bedömningar av markklass och komplement som Jordbruksverket har gjort. Du får ett brev med förslaget hem till dig. Det första förslaget hittar du också på Mina sidor.

I förslaget presenterar länsstyrelsen de jordbruksblock där du har sökt ett åtagande.

Du kommer att få lämna synpunkter på förslaget innan länsstyrelsen fattar ett slutgiltigt beslut

Det här kan markklassbilagan innehålla

Det här kan förslaget som visas i markklassbilagan innehålla:

  • Vilka block som kommer att ingå i ditt åtagande.
  • Vilken nivå för åtagandet som gäller för varje enskild mark.
    • Om åtagandenivån är särskild skötsel kan det finnas särskilda villkor och komplement för den marken.
    • Om åtagandenivån är allmän skötsel gäller generella skötselvillkor, och det kommer inte att ingå några komplement i åtagandet.
  • Vilka markklasser och komplement som åtagandet innehåller.
    • Om du har sökt åtagandenivån särskild skötsel har Jordbruksverket bedömt markklasser på blocket. Markklassen visar vilken typ av betesmark eller slåtteräng som finns på den utpekade delen av blocket, till exempel betesmark med särskilda värden.
    • Markklassen har också en egen identitet, så att det går att identifiera den enskilda markklassen både på kartan och i markklassbilagan för att se vad som gäller för just denna mark. Även komplementen har en egen identitet.
  • Du får en motivering om varför ett område är bedömt som en viss markklass och varför ett komplement har blivit godkänt eller inte.
  • Var de bedömda markklasserna ligger på blocken.
    • Markklasserna kommer att ligga till grund för skiftesindelningen för dessa block från och med nästa års ansökan, där en yta med en viss markklass motsvarar ett skifte.
    • Om du inte är nöjd med den planerade skiftesindelningen ska du skriva det i dina synpunkter till länsstyrelsen.
  • Om det finns några särskilda villkor för de enskilda markklasserna som du ska följa för att uppfylla ditt åtagande.
  • Om det finns en bedömning av igenväxning på någon av markerna.
    • Om det är 30 procent igenväxning eller mer kommer du inte få något åtagande vare sig för marken eller för eventuella komplement som finns inom det skifte där det är igenväxning.
    • Om det finns igenväxning som är mindre än 30 procent kommer du få avdrag på utbetalningen det år du söker åtagande. Tänk på att du ska ta bort igenväxningen för att undvika ytterligare avdrag om det blir en kontroll senare.
  • Om det finns marker eller komplement som ingick i din ansökan men som inte kommer kunna ingå i åtagandet. Även här finns motiveringen med i markklassbilagan.

Du kan lämna synpunkter på förslaget till åtagande

Du kan lämna synpunkter på förslaget till ditt åtagande. Du kan även tacka nej till åtagande för en enskild markklass på ett block. Du kan också sänka åtagandenivån från särskild skötsel till allmän skötsel för ett enskilt block. Detta kommer även att göra så att eventuella komplement som du har sökt och fått godkända på just det blocket inte längre kommer att ingå i åtagandet. Du kan också tacka nej till ett komplement på ett block.

Du kan inte lämna synpunkter på de särskilda villkoren eller hur komplementen ska skötas. Om du inte vill sköta din mark enligt de särskilda villkoren eller komplement enligt villkoren ska du tacka nej till särskild skötsel för den marken eller komplementet.

Om du inte lämnar några synpunkter kommer länsstyrelsen att besluta om åtagandet enligt det förslag du fått.

Om du vill lämna synpunkterna så gör du det till den kontaktperson som finns i brevet. I brevet finns också ett datum när dina eventuella synpunkter ska finnas hos länsstyrelsen. Tänk på att det alltså inte räcker med att posta dem den dagen.

Förslag till åtagande utgår dels från din ansökan om åtagande som du har gjort i SAM Internet, dels från de uppgifter om marken som Jordbruksverket tagit fram och länsstyrelsen har beslutat.

Beslutat åtagande med tillhörande markklassbilaga

När länsstyrelsen har handlagt ditt ärende om ansökan om åtagande för skötsel av betesmarker och slåtterängar kommer länsstyrelsen att besluta om åtagande. Du kommer då få beslutet om åtagande hem till dig. Markklassbilagan och kartan skickas inte ut igen om det inte blir några ändringar efter att du lämnat synpunkter. Det slutgiltiga beslutet kommer också att finnas på Mina sidor. Detta beslut ska du sedan följa under åtagandeperioden. Om ditt åtagande ändras kommer du få ett nytt förslag till åtagande.

Utbetalning av ersättningen

Vi börjar betala ut ersättningen under november 2024. Du får då en delutbetalning av beloppet. Resten av ersättningen får du som en slututbetalning. Den börjar vi betala ut i januari 2025.

Om du får en kontroll på din gård som visar att det finns skillnader mellan det du angett i din ansökan och verkligheten kan det leda till att du får din utbetalning senare än planerat.

Belopp som är lägre än 1 000 kronor per ersättning betalar vi inte ut.

När vi har fattat beslut om utbetalning kan du se hur mycket pengar du får på Mina sidor.

Uppföljning av jordbruksmark, kontroller och avdrag

Vi använder satellitbilder för att göra uppföljning av din jordbruksmark. Om det vi ser i uppföljningen skiljer sig från de uppgifter du har uppgett i din SAM‑ansökan får du ett brev om det. För att slippa avdrag på stöden har du möjlighet att ändra i din ansökan eller visa att du uppfyller villkoren för stödet genom att skicka in foton med appen Geofoto.

Kontroller

Länsstyrelsen kontrollerar att din ansökan stämmer med verkligheten och att du följer alla villkor och grundvillkor. Om det visar sig att det finns fel i din ansökan får du ett brev och då kan du i vissa fall ändra din ansökan för att undvika avdrag på stödet. Länsstyrelsen kan också göra kontrollbesök på ett mindre antal gårdar. Du får oftast veta i förväg om du ska få besök av en kontrollant.

Avdrag

Om du inte följer villkoren som gäller för stödet kan du få avdrag.

Du kan behöva betala tillbaka pengar

Om du inte fullföljer ditt åtagande kan du bli tvungen att betala tillbaka pengar. Länsstyrelsen har möjlighet att kräva tillbaka pengar upp till 10 år efter utbetalningen.

Om du drabbas av en oförutsedd händelse

Om en oförutsedd händelse gör att du inte kan uppfylla villkoren så kan du ändå ha rätt till ersättningen. Oförutsedda händelser kan vara

  • naturkatastrofer eller allvarliga väderhändelser, till exempel stormar, översvämningar eller torka
  • att djurstallar förstörs, till exempel i en brand
  • utbrott av allvarliga djur- och växtsjukdomar eller allvarliga växtskadegörare
  • att vildsvin bökat upp och förstört din mark
  • att staten tvångsinlöser din mark, så kallad expropriation
  • långvarig arbetsoförmåga eller dödsfall hos stödmottagaren.

Du ska anmäla den oförutsedda händelsen skriftligt till din länsstyrelse tillsammans med en redogörelse och underlag som visar vad som har hänt. Det ska du göra inom 15 arbetsdagar från den dag då du har möjlighet att göra det. Du kan mejla eller skicka ett brev. Om dina åtaganden berörs kan länsstyrelsen anpassa dem efter de nya förhållandena framåt.

Om du slutar med din jordbruksverksamhet kan länsstyrelsen besluta om att du inte behöver betala tillbaka ersättning som du redan har fått.

Frågor och svar

Vad gäller om jag vill överlåta eller ta över mark, djur eller åtagande?

Det finns mycket att tänka på vid en överlåtelse eller ett övertagande, framför allt beroende på när den sker. Vi rekommenderar att du planerar överlåtelsen i så god tid som möjligt innan du skickar in din SAM‑ansökan. Du hittar all information på vår sida om överlåtelse.

Tänk på att ansökan om övertagande alltid måste skickas in om den nya sökanden har ett annat person- eller organisationsnummer. Detta gäller alltså även om det är en familjemedlem som ska ta över eller om du ska ändra företagsform.

Hur kan den här ersättningen kombineras med andra ersättningar?

I dokumentet ser du hur du kan kombinera de olika ersättningarna.

Kan jag avsluta eller minska mitt åtagande?

Ja, under vissa förutsättningar kan det vara möjligt att avsluta eller minska ditt åtagande utan att behöva betala tillbaka ersättningen du fått. Det gäller om du

  • haft ett arrende eller avtal om nyttjanderätt som du inte kunde förlänga
  • sålt marken
  • överlåtit marken som berörs av åtagandet.

Du behöver inte heller betala tillbaka ersättningen du redan har fått om du

  • helt slutar med jordbruksverksamhet
  • har drabbats av en händelse som omfattas av force majeure eller en annan oförutsedd händelse.

Om du har haft ett åtagande med motsvarande syfte på marken i minst 5 år kan du ta bort den enskilda marken från ditt åtagande utan att betala tillbaka ersättningen. Med motsvarande syfte menar vi till exempel om du har haft motsvarande miljöersättning i förra programperioden och fortsätter med miljöersättningen i den nuvarande perioden för Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027.

Om du vill avsluta eller minska ett åtagande i förtid ska du kontakta länsstyrelsen. De utreder vilka konsekvenser det blir och beslutar i det enskilda fallet om det är tillåtet att avsluta eller minska åtagandet utan att behöva betala tillbaka ersättningen. Det kan vara möjligt att avsluta hela åtagandet eller ta bort ett enskilt skifte eller block.

Kan jag öka mitt åtagande?

Från och med det andra året som åtagandet gäller kan du öka det med mer areal. Du kan göra mindre ökningar inom befintlig åtagandeperiod de första 3 åren. Från det fjärde året blir det alltid ett nytt åtagande.

Vad gäller om det blir översvämning i min betesmark?

Om det till exempel regnar mycket och dina betesmarker som du har miljöersättning för översvämmas är det viktigt att du tar kontakt med länsstyrelsen så snart som möjligt. De kan då anpassa din ersättning till den areal som du kan sköta.

Jag har fått ett beslut som gäller ett stöd som jag sökte för ett par år sedan. Hur såg webbinformationen ut då?

Om du vill läsa tidigare års webbinformation i PDF-format kan du kontakta Jordbruksverkets kundtjänst.

Kontakta oss om du har frågor

Du kan ställa frågor till oss här på vår webbplats och också se svaren på frågor som andra har ställt.

Du kan också ringa länsstyrelsernas kundsupport för jordbrukarstöd.

Gäller det Västernorrlands län ska du i stället ringa det här numret.

Senast granskad: 2024-01-25

Till toppen