Miljöersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar 2024

Betesmark är ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som sköts med bete, av­slagning eller putsning. För att mark ska räknas som betesmark ska det växa gräs eller örter som kan användas till foder. Ljung som sköts genom slåtter eller bete kan också användas till foder. Mark i renskötselområde som i huvudsak används till renbete räknas inte som betesmark. Skog eller områden där insatser gjorts för att gynna trä­tillväxten räknas inte heller som betesmark.

Du kan få gårdsstöd för betesmark.

• Så bedömer vi betesmarker och slåtterängar

Slåtteräng är ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används på efter­sommaren till slåtter eller för slåtter kompletterat med efterbete. På slåtterängen ska det växa gräs eller örter som kan användas till foder. Ljung som sköts genom slåtter eller bete kan också användas till foder. Mark i renskötselområde som i huvudsak kan användas till renbete räknas inte som slåtteräng. Skog eller områden där insatser gjorts för att gynna trätillväxten räknas inte heller som slåtteräng. Myrmark som är bevuxen med gräs, halvgräs, fräken och örter och som används eller kan användas till slåtter räknas inte som slåtteräng om marken finns i Norrbottens, Västerbottens, Jämt­lands eller Västernorrlands län.

Du kan få gårdsstöd för slåtterängar.

• Så bedömer vi betesmarker och slåtterängar

Skogsbete är ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används till bete. Som skogsbete får du bara räkna den mark som har markklassen skogsbete. För att det ska vara ett skogsbete ska marken betas av nötkreatur, får, get eller häst inom ett område som till största delen består av skog. Skogsbetet ska huvudsakligen bestå av skog med träd som till större delen har uppkommit naturligt och skogen ska ha en tydlig ålderskiktning. Trädbeståndet ska ha inslag av gamla träd eller ska på annat sätt visa att det finns en lång kontinuitet i trädskiktet.

Områdets markvegetation ska präglas av betet och det ska finnas gräs, örter och ris som kan användas som foder för de djur som betar där. Vegetationen ska innehålla växtarter eller ha en vegetationsstruktur som visar att de under lång tid skötts genom bete. Mark i renskötselområdet som i huvudsak används till renbete är inte skogsbete.

Du kan inte få gårdsstöd för skogsbete.

Alvarbete är ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används till bete. Markklassen alvarbete finns bara på Öland och Gotland. Som alvarbete får du bara räkna mark som har markklassen alvarbete. På marken ska det växa gräs, örter och ris som kan användas till foder.

Du kan inte få gårdsstöd för alvarbete.

Mosaikbetesmark är en betesmark som har ett stort inslag av tätare områden med naturliga impediment, träd och buskar eller värdefulla landskapselement. Som mosaikbetesmark räknas bara mark som har markklassen mosaik­betesmark. För att mosaik­betesmark ska ge rätt till ersättning ska marken ha höga naturvärden som visar på att de under lång tid hävdats genom slåtter eller bete, eller har höga kulturvärden som är kopplade till odlingslandskapet.

På marken ska det växa gräs, örter eller ris som kan användas till foder. Mark i renskötselområdet som i huvudsak används till renbete räknas inte som mosaikbetesmark.

Du kan inte få gårdsstöd för mosaikbetesmark.

Gräsfattig mark är ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används till bete eller slåtter. Som gräsfattig mark räknas bara mark som har markklassen gräsfattig mark. På marken ska det växa gräs, örter och ris som kan användas som foder. För att räknas som gräsfattig mark ska marken ha höga naturvärden som är beroende av bete eller slåtter för att bevaras och utvecklas. Mark som skulle kunna klassas som betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete, mosaikbetesmark eller fä­bod­bete om igenväxning röjs bort eller om marken restaureras och detta är lämpligt får inte räknas som gräsfattig mark .

Som gräsfattig mark räknas bara mark som inte uppfyller definitionerna för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete eller mosaikbete. Mark i ren­skötselområdet som i huvudsak används till renbete räknas inte som gräsfattig mark.

Du kan inte få gårdsstöd för gräsfattig mark.

Om du har ett åtagande för särskild skötsel av betesmark eller slåtteräng med särskilda värden så ska du sköta din mark så här:

• Du ska ta bort träd och buskar som är igenväxning under den tid som åtagandet gäller. Se rubriken: Håll borta igenväxning men tänk på att det finns träd och buskar som är viktiga för vilda växter och djur
  
• Du ska sköta marken så att det inte blir någon skadlig ansamling av förna, det vill säga att det blir en ansamling av gammalt gräs och andra växtrester kvar på marken som inte förmultnar.
• Du ska se till att dina betesmarker betas varje år så att hela skiftet är tydligt påverkat av bete. Det ska vara betade senast den 31 oktober varje år. Från och med det andra året i ditt åtagande får du ersätta bete med slåtter vartannat år. Då ska du slå marken på ett sådant sätt att växtmassan inte hackas sönder och föra bort det avslagna gräset. Du ska utföra slåttern under perioden 1 juli till 31 oktober.
• Du ska slå slåtterängen varje år på ett sådant sätt att växtmassan inte hackas sönder och föra bort det avslagna gräset. Du ska utföra slåttern under perioden 1 juli till 30 september. Du ska faga slåtterängen varje år.
  

På betesmarker och slåtterängar där du har särskild skötsel behöver du dessutom följa fler skötselvillkor, så kallade särskilda villkor.

Om du har ett åtagande för särskild skötsel av skogsbete, alvarbete, mosaikbetesmark eller gräsfattiga mark ska du sköta din mark så här:

• Du ska ta bort träd och buskar som är igenväxning under den tid som åtagandet gäller. Se rubriken: Håll borta igenväxning men tänk på att det finns träd och buskar som är viktiga för vilda växter och djur
  
• Du ska se till att marken betas varje år så att hela skiftet är tydligt påverkat av bete. Du ska sköta marken så att det inte blir gammalt gräs och andra växtrester kvar som inte förmultnar (ingen skadlig ansamling av förna). Du ska ha gjort detta när växtsäsongen är slut, men senast den 31 oktober.
  

På mosaikbetesmark och skogsbete behöver du följa fler skötselvillkor, så kallade särskilda villkor.

Det här kan förslaget som visas i markklassbilagan innehålla:

• Vilka block som kommer att ingå i ditt åtagande.
• Vilken nivå för åtagandet som gäller för varje enskild mark.
  • Om åtagandenivån är särskild skötsel kan det finnas särskilda villkor och komplement för den marken.
  • Om åtagandenivån är allmän skötsel gäller generella skötselvillkor, och det kommer inte att ingå några komplement i åtagandet.
• Vilka markklasser och komplement som åtagandet innehåller.
  • Om du har sökt åtagandenivån särskild skötsel har Jordbruksverket bedömt markklasser på blocket. Markklassen visar vilken typ av betesmark eller slåtteräng som finns på den utpekade delen av blocket, till exempel betesmark med särskilda värden.
  • Markklassen har också en egen identitet, så att det går att identifiera den enskilda markklassen både på kartan och i markklassbilagan för att se vad som gäller för just denna mark. Även komplementen har en egen identitet.
    
• Du får en motivering om varför ett område är bedömt som en viss markklass och varför ett komplement har blivit godkänt eller inte.
• Var de bedömda markklasserna ligger på blocken.
  • Markklasserna kommer att ligga till grund för skiftesindelningen för dessa block från och med nästa års ansökan, där en yta med en viss markklass motsvarar ett skifte.
  • Om du inte är nöjd med den planerade skiftesindelningen ska du skriva det i dina synpunkter till länsstyrelsen.
• Om det finns några särskilda villkor för de enskilda markklasserna som du ska följa för att uppfylla ditt åtagande.
  
• Om det finns en bedömning av igenväxning på någon av markerna.
  • Om det är 30 procent igenväxning eller mer kommer du inte få något åtagande vare sig för marken eller för eventuella komplement som finns inom det skifte där det är igenväxning.
  • Om det finns igenväxning som är mindre än 30 procent kommer du få avdrag på utbetalningen det år du söker åtagande. Du ska ta bort igenväxningen för att undvika ytterligare avdrag om det blir en kontroll senare.
• Om det finns marker eller komplement som ingick i din ansökan men som inte kommer kunna ingå i åtagandet. Även här finns motiveringen med i markklassbilagan.

Du kan lämna synpunkter på förslaget till ditt åtagande. Du kan även tacka nej till åtagande för en enskild markklass på ett block. Du kan också sänka åtagandenivån från särskild skötsel till allmän skötsel för ett enskilt block. Detta kommer även att göra så att eventuella komplement som du har sökt och fått godkända på just det blocket inte längre kommer att ingå i åtagandet. Du kan också tacka nej till ett komplement på ett block.

Du kan inte lämna synpunkter på de särskilda villkoren eller hur komplementen ska skötas. Om du inte vill sköta din mark enligt de särskilda villkoren eller komplement enligt villkoren ska du tacka nej till särskild skötsel för den marken eller komplementet.

Om du inte lämnar några synpunkter kommer länsstyrelsen att besluta om åtagandet enligt det förslag du fått.

Om du vill lämna synpunkterna så gör du det till den kontaktperson som finns i brevet. I brevet finns också ett datum när dina eventuella synpunkter ska finnas hos länsstyrelsen. Det räcker alltså inte med att posta dem den dagen.

Förslag till åtagande utgår dels från din ansökan om åtagande som du har gjort i SAM Internet, dels från de uppgifter om marken som Jordbruksverket tagit fram och länsstyrelsen har beslutat.