Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik 2023‑2027

EU:s nya gemensamma jordbrukspolitik (CAP) har fokus på miljö och hållbarhet och att vi får konkurrenskraftiga företag som kan se till att vi har mat på borden.

Den strategiska planen beskriver vår jordbrukspolitik

Varje land i EU ska ta fram en så kallad strategisk plan som beskriver landets jordbrukspolitik under åren 2023–2027. I den strategiska planen står det till exempel vilka mål vi ska uppnå och vad du kan få stöd och ersättningar för.

Den 22 september 2022 fattade den förra regeringen beslut om planen och den godkändes av EU-kommissionen den 28 oktober.

• Strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken (regeringen.se)

Stöd och ersättningar i den strategiska planen

De här stöden kommer att finnas från år 2023. Klicka på länkarna för att läsa mer om de nya stöden.

• Gårdsstöd
• Nötkreatursstöd
• Kompensationsstöd
• Stöd till unga jordbrukare

1-åriga miljö- och klimatersättningar

• Ekologisk produktion
• Precisionsjordbruk – planering
• Kolinlagring och minskat kväveläckage

Fleråriga miljö- och klimatersättningar

• Skyddszoner
• Skötsel av våtmarker och dammar
• Betesmarker och slåtterängar
• Fäbodar
• Hotade husdjursraser

Djurvälfärdsersättningar

• Får
• Suggor
• Mjölkkor

Projekt och investeringsstöd

• Investeringsstöd för jordbruk, trädgård och rennäring

• Investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder

• Startstöd

• Projektstöd till innovation, kompetensutveckling och samarbeten

• Projektstöd till lantrasföreningar

• Stöd inom Leader

• Stöd till producentorganisationer för frukt och grönsaker

• Stöd till biodlingssektorn

Det nationella stödet till norra Sverige ingår inte i den strategiska planen men stödet kommer att kunna sökas som vanligt.

Stöd som förlängs under 2023

Vissa stöd inom landsbygdsprogrammet och vissa miljöinvesteringar förlängs och går att söka fram till 31 december 2023. Sista datum för ansökan om slututbetalning är 5 april 2025.

Det är inte säkert att det finns pengar kvar att söka i ditt län. Ta därför kontakt med din länsstyrelse eller den myndighet som handlägger stödet innan du söker.

De här stöden från förra perioden går att söka under 2023:

• Miljöinvestering för rovdjursstängsel
• Miljöinvestering för engångsröjning av betesmark
• Investeringsstöd för biogas
• Investeringsstöd för fritids- och idrottsanläggningar
• Investeringsstöd för kommersiell och offentlig service
• Investeringsstöd för utveckling av natur- och kulturmiljöer
• Miljöinvestering för att återställa och restaurera kulturmiljöer i renskötselområdet
  
• Investeringsstöd för infrastruktur för rekreation och turism
• Investeringsstöd för förädling (ett nytt stöd för förädling kommer troligen under 2023, men fram tills dess går det att söka det gamla stödet)
• Miljöinvestering för förbättrad vattenkvalitet (går att söka om du fått förhandsbesked beviljat senast 31 december 2022)
• Miljöinvestering för att anlägga och restaurera våtmarker och dammar (går att söka om du fått förhandsbesked beviljat senast 31 december 2022)
• Miljöinvestering för att anlägga tvåstegsdiken (går att söka om du fått förhandsbesked beviljat senast 31 december 2022).

Stöd som inte ingår i den strategiska planen

Vissa stöd kommer inte längre att finansieras med pengar från EU och kommer därmed inte att ingå i den strategiska planen. Flera av dem kommer att vara möjliga att söka på annat sätt med nationell finansiering.

De här stöden kommer till exempel inte att ingå i den strategiska planen:

• bredband – kommer i stället att hanteras av Post- och telestyrelsen
• kommersiell service
• biogas – ett annat stöd kan sökas via Klimatklivet hos Naturvårdsverket 
• stängsel mot rovdjur – hanteras av viltskadeanslaget som Naturvårdsverket ansvarar för
• engångsröjning av betesmark
• vallodling
• miljöåtgärder i skogen
• restaurering av betesmarker och slåtterängar – hanteras av Naturvårdsverket
• bränning och lövtäkt (som varit komplement inom miljöersättning för betesmarker och slåtterängar) – hanteras av Naturvårdsverket
• förgröningsstödet – ersätts av grundvillkor

• Nytt system med nationella ersättningar (naturvardsverket.se)

Stöd för till exempel investeringsstöd för fritids- och idrottsanläggningar finns inte med i den strategiska planen. Det finns möjlighet att inom Leader ge stöd till denna typ av insatser men det är inget som garanteras. Vilken typ av insatser som man kan få stöd för inom Leader beror på varje leaderområdes lokala utvecklingsstrategi som leaderområdet tar fram.

Budget

Den totala budgeten för den strategiska planen är cirka 60 miljarder kronor för perioden 2023–2027. Pengarna kommer både från EU och Sverige. EU står för 45 miljarder kronor och Sverige för 15 miljarder kronor

1. Alla som får gårdsstöd kommer att få cirka 15,4 euro extra per hektar för de första 150 hektaren jordbruksmark som man får gårdsstöd för. Det här är en omfördelning av stöd som ska öka inkomsterna hos de företag som har störst behov av stöd för att uppnå en skälig inkomst. Därför är gränsen satt till 150 hektar. I strategiska planen kallas detta för omfördelningsstöd.

Övervakningskommittén följer planen

För att följa arbetet med den strategiska planen finns en övervakningskommitté. Kommitténs uppgift är att granska alla frågor som påverkar den strategiska planens måluppfyllelse och följa hur målen med planen nås. I kommittén sitter representanter från bland annat myndigheter, organisationer som arbetar med miljö- och klimatfrågor, näringslivets och arbetsmarknadens parter och organisationer som företräder civilsamhället.

Övervakningskommittén ska yttra sig om den metod och de kriterier som används för att välja ut insatser som ska finansieras av strategiska planen. Den kontrollerar hur långt arbetet med planen kommit och framstegen när det gäller att uppnå planens mål. Den ska dessutom yttra sig om de rapporter som varje år skickas till EU-kommissionen. Kommittén ska också yttra sig om planen för utvärderingen av strategiska planen samt förslag om ändringar av strategiska planen.

Övervakningskommittén mäter hur väl målen har uppnåtts med hjälp av indikatorer. Det finns indikatorer för output (antal aktiviteter eller stödmottagare), resultat (vad stöd ska resultera i), effekt (vad stöden leder till på längre sikt) och kontext (hur det ser ut på samhällsnivå) som är gemensamma för strategiska planer i alla medlemsstater.

• Arbetsordning för övervakningskommittén (kommer inom kort)
  
• Ledamöter i övervakningskommittén

Följ övervakningskommitténs arbete

Övervakningskommittén har vanligtvis möten två gånger per år. Du kan följa kommitténs arbete genom att läsa deras mötesprotokoll, presentationsmaterial och andra handlingar.

• Övervakningskommitténs möteshandlingar

Arbetet på EU-nivå

I december 2021 beslutade Europaparlamentet och Europeiska rådet om de övergripande reglerna för den nya jordbrukspolitiken och de nya stöden. EU:s medlemsländer har också kommit överens om en långtidsbudget för den nya stödperioden 2023–2027.

Nästa steg i EU:s arbete med jordbrukspolitiken är att är att EU-kommissionen ska besluta om tillämpningsregler.

På EU-kommissionens webbplats kan du läsa mer om arbetet med den europeiska lagstiftningen och inriktningen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

• EU-kommissionens information om den framtida jordbrukspolitiken (ec.europa.eu)

EU:s mål med den gemensamma jordbrukspolitiken

EU:s nya jordbrukspolitik ska ge medlemsländerna bättre möjlighet att hantera de utmaningar som livsmedelssektorn och landsbygderna står inför, som klimatförändringar, hotad biologisk mångfald samt företagens lönsamhet och konkurrenskraft. Samtidigt ska länderna kunna fortsätta att stödja lantbrukare på ett sätt som bidrar till ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk.

Den strategiska planen har tre mål som alla medlemsländer i EU ska arbeta utifrån. Den strategiska planen ska

• främja en smart, konkurrenskraftig, motståndskraftig och diversifierad jordbrukssektor som garanterar livsmedelsförsörjningen
• stödja miljövård och klimatåtgärder och bidra till EU:s mål om miljö- och klimat
• förbättra den socioekonomiska strukturen i landsbygdsområden.

De tre övergripande målen är sedan nedbrutna i nio särskilda mål:

• säkra jordbrukaren en skälig inkomst
  
• öka konkurrenskraften
• stärka jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan
• motverka klimatförändringar, klimatanpassa jordbruket och främja hållbar energi
  
• främja hållbar utveckling och effektiv användning av naturresurser
  
• bidra till att hejda förlusten av biologisk mångfald, stärka ekosystemen och bevara livsmiljöer och landskap
  
• främja generationsskiften
• bidra till levande landsbygder
• säkerställa hög livsmedelskvalitet och ett gott djurskydd.

• De viktigaste politiska målen för EU:s nya jordbrukspolitik (ec.europa.eu)

Regeringen ansvarar för den strategiska planen

Det är regeringen som ansvarar för innehållet i den strategiska planen. Regeringen ansvarar även för den svenska förordningen.

Jordbruksverkets ansvarar för att stöden ska vara möjliga att söka från 2023. Det innebär till exempel att vi tar fram föreskrifter, information om stöden och e-tjänster.

Du kanske också är intresserad av det här

• Förhandsutvärdering av Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) 2023–2027 Pdf, 6.9 MB.
• Strategisk miljöbedömning av Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) 2023–2027 Pdf, 6.7 MB.
• Bilagor till strategisk miljöbedömning av Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 Pdf, 5.7 MB.
• Uppgifter för urvalsförfarande under år 2023 Del 1 – generella respektive valbara urvalsmoduler Pdf, 3 MB.Uppgifter för urvalsförfarande under år 2023 Del 2 – fastlagda poäng, fastlagda poängsummor och fördelningsbara poängpotter Pdf, 1.6 MB.Beslut om urvalsförfarandet under år 2023 Pdf, 59.7 kB.