Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik 2023‑2027
År 2023 förnyades jordbrukspolitiken i Sverige och resten av EU. Varje land har nu en strategisk plan som beskriver landets jordbrukspolitik. EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) har fokus på miljö och hållbarhet och att vi får konkurrenskraftiga företag som kan se till att vi har mat på borden. Vi utvärderar den strategiska planen löpande för att den ska kunna förbättras.
Den strategiska planen beskriver vår jordbrukspolitik
Varje land i EU ska ta fram en så kallad strategisk plan som beskriver landets jordbrukspolitik under åren 2023–2027. I den strategiska planen står det till exempel vilka mål vi ska uppnå och vad du kan få stöd och ersättningar för.
Stöd och ersättningar i den strategiska planen
De här stöden finns att söka från år 2023. Klicka på länkarna för att läsa mer om stöden.
1-åriga miljö- och klimatersättningar
Fleråriga miljö- och klimatersättningar
Djurvälfärdsersättningar
Projekt och investeringsstöd
Det nationella stödet till norra Sverige ingår inte i den strategiska planen.
Etiska värderingar när vi handlägger stödärenden
På Jordbruksverket, länsstyrelserna, Skogsstyrelsen och Sametinget utgår vi från den statliga värdegrunden när vi handlägger ansökningar om stöd och utbetalningar. Den kommer av våra grundlagar och andra lagar som sätter ramarna för statlig verksamhet. Det ger sex principer som förenar alla som är anställda i staten:
Demokrati
Som statsanställda arbetar vi på medborgarnas uppdrag och ser till att de beslut som riksdagen och regeringen fattar blir verklighet. Vi ska uppträda på ett sätt som bidrar till att bygga och bevara förtroendet för myndigheterna och staten.
Legalitet
Vi känner till och följer de lagar och regler som gäller. Legalitetsprincipen betyder att vår verksamhet är rättssäker.
Objektivitet
Alla måste kunna lita på att vi agerar sakligt och opartiskt. Vi måste därför vara uppmärksamma på de intressekonflikter som kan uppstå. Det innebär bland annat att vi anmäler bisysslor och jäv till arbetsgivaren och att vi självklart inte agerar korrupt.
Fri åsiktsbildning
Alla har som grundregel rätt till insyn i det myndigheterna gör. Öppenhet och yttrandefrihet är grundpelare i demokratin. Du ska kunna kommunicera med myndigheterna och få insyn i verksamheten.
Respekt
Vi behandlar alla människor lika och med respekt. Det innebär att vi inte tummar på de mänskliga fri- och rättigheterna eller diskriminerar någon på grund av till exempel kön, ålder, etnisk tillhörighet eller funktionsnedsättning.
Effektivitet och service
I staten ska vi förena effektivitet med service och tillgänglighet. Vi informerar, vägleder och ger råd på ett enkelt och begripligt sätt och så snabbt som möjligt. Vi utför också våra uppgifter på ett effektivt sätt och hushåller med resurserna.
Budget
Stöden i den strategiska planen finansieras av både nationella pengar och pengar från två EU‑fonder:
- Europeiska garantifonden för jordbruket
- Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
Den totala budgeten för den strategiska planen är cirka 60 miljarder kronor för perioden 2023–2027. EU står för 45 miljarder kronor och Sverige för 15 miljarder kronor.
Stöd och ersättningar | Avrundat belopp |
|---|---|
Gårdsstöd, omfördelning av stöd¹, stöd till unga jordbrukare och nötkreatursstöd | 27 996 |
1-åriga miljöersättningar det vill säga ekologisk produktion, mellangröda, fånggröda, vårbearbetning och precisionsjordbruk | 6 914 |
Djurvälfärdsersättningar för får, suggor och mjölkkor | 1 166 |
Fleråriga miljöersättningar det vill säga skötsel av betesmarker och slåtterängar inklusive komplement, fäbodar, skötsel av våtmarker och dammar, skyddszoner mot vattenområden och anpassade skyddszoner, hotade husdjursraser samt stöd till lantrasföreningar | 6 650 |
Kompensationsstöd | 7 500 |
Stöd till biodlingssektorn, stöd till producentorganisationer för frukt och grönsaker | 384 |
Investeringsstöd inklusive startstöd | 4 388 |
Projektstöd inklusive Leader | 4 092 |
Tekniskt stöd | 958 |
1. Alla som får gårdsstöd kommer att få cirka 15,4 euro extra per hektar för de första 150 hektaren jordbruksmark som man får gårdsstöd för. Det här är en omfördelning av stöd som ska öka inkomsterna hos de företag som har störst behov av stöd för att uppnå en skälig inkomst. Därför är gränsen satt till 150 hektar. I strategiska planen kallas detta för omfördelningsstöd.
Vill du veta mer om fonderna?
Webbplatsen eufonder.se är en guide för dig som vill veta mer om vilka EU-fonder som finns i Sverige. Här kan du läsa om fonderna och vilka resultat de har gett.
Övervakningskommittén följer planen
För att följa arbetet med den strategiska planen finns en övervakningskommitté. Kommitténs uppgift är att
- granska alla frågor som påverkar den strategiska planens måluppfyllelse
- följa hur målen med planen nås med hjälp av indikatorer (exempelvis hur många som sökt stöden, vilka resultat och effekter de har gett)
- yttra sig om de rapporter som varje år skickas till EU-kommissionen
- yttra sig om planen för utvärderingen av strategiska planen samt förslag om ändringar av strategiska planen.
I kommittén sitter representanter från bland annat myndigheter, organisationer som arbetar med miljö- och klimatfrågor, näringslivets och arbetsmarknadens parter och organisationer som företräder civilsamhället.
Följ övervakningskommitténs arbete
Övervakningskommittén har vanligtvis möten två gånger per år. Du kan följa kommitténs arbete genom att läsa deras mötesprotokoll, presentationsmaterial och andra handlingar.
Målen för den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU
EU:s nya jordbrukspolitik ska ge medlemsländerna bättre möjlighet att hantera de utmaningar som livsmedelssektorn och landsbygderna står inför, som klimatförändringar, hotad biologisk mångfald samt företagens lönsamhet och konkurrenskraft. Samtidigt ska länderna kunna fortsätta att stödja lantbrukare på ett sätt som bidrar till ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk.
Tre allmänna mål för alla medlemsländer
Den strategiska planen har tre övergripande mål som alla medlemsländer i EU ska arbeta utifrån. Den strategiska planen ska
- stärka sektorns motståndskraft
- stödja miljövård och klimatåtgärder
- förbättra livet på landsbygdsområden.
De allmänna målen är nedbrutna till nio särskilda mål
De tre allmänna målen är sedan nedbrutna i nio särskilda mål:
- garantera lantbrukarna en skälig inkomst
- öka konkurrenskraften
- förbättra lantbrukarnas ställning i livsmedelskedjan
- motverka klimatförändringen och klimatanpassa jordbruket
- vårda miljön
- bevara landskap och biologisk mångfald
- stödja generationsskiften
- bidra till en levande landsbygd
- skydda folkhälsan och matens kvalitet.
Ett tvärgående mål
Det finns också ett så kallat ett tvärgående mål som genomsyrar de övriga nio särskilda målen. Målet är att
- främja kunskapsöverföring, innovation och digitalisering
Stöd till hjälp för att nå det tvärgående målet
För att nå det tvärgående målet använder vi följande stöd:
- stöd till innovationer (EIP-Agri)
- samarbete
- kompetensutveckling
- stöd till producentorganisationer för frukt och grönt.
Så här når vi de särskilda målen
För att klara av att nå de särskilda målen utgår vi från vad vi behöver göra. Vi har tagit fram vilka behov som finns för att nå varje särskilt mål.
De resurser vi har för att nå målen är jordbruksfonden, landsbygdsfonden och grundvillkoren. Fonderna finansierar stöden och ersättningarna. Grundvillkoren är regler som bland annat ser till att vi får bättre miljö, klimat, mindre smittspridning och säkrare livsmedel.
Särskilt mål 1: Garantera lantbrukarna en skälig inkomst
Behov
Följande behov finns för att vi ska klara av att nå särskilt mål 1:
- säkerställa goda konkurrensvillkor
- kompensera för sämre produktionsförutsättningar och högre kostnader
- hantera prissvängningar
- begränsa skadeverkningar av vilt.
Resurser
Jordbruksfonden, grundvillkor och landsbygdsfonden
Aktiviteter
De här stöden och ersättningarna kan vi använda för att nå målet:
- gårdsstöd
- omfördelningsstöd
- nötkreatursstöd
- kompensationsstöd
- stöd till samarbete
- stöd till kompetensutveckling.
Särskilt mål 2: Öka konkurrenskraften
Behov
Följande behov finns för att vi ska klara av att nå särskilt mål 2:
- nyttja ny teknik och sprida kunskap
- säkerställa samverkan mellan jordbruk rådgivning och forskning
- stärka affärsmässighet
- bygga rationella djurstallar
- bibehålla och utveckla jordbruksmarkens produktionsförmåga.
Aktiviteter
De här stöden och ersättningarna kan vi använda för att nå målet:
- stöd till producentorganisationer för frukt och grön
- stöd till biodlingssektorn
- investeringsstöd för ökad konkurrenskraft
- innovationsstöd inom EIP-Agri
- stöd för samarbete
- stöd för kompetensutveckling.
Särskilt mål 3: Förbättra lantbrukarnas ställning i livsmedelskedjan
Behov
Följande behov finns för att vi ska klara av att nå särskilt mål 3:
- stärka jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan.
Aktiviteter
De här stöden och ersättningarna kan vi använda för att nå målet:
- stöd till producentorganisationer för frukt och grönt
- investeringsstöd diversifiering och utveckling av livsmedelskedjan
- stöd för samarbete
- stöd för kompetensutveckling.
Särskilt mål 4: Motverka klimatförändringar och klimatanpassa jordbruket
Behov
Följande behov finns för att vi ska klara av att nå särskilt mål 4:
- lagra in kol och växthusgasavgång från organogena jordar
- öka produktion av och ta tillvara förnybar energi , effektivera energianvändningen
- anpassa produktionen till klimatförändringar, minska relativa påverkan av klimatet.
Aktiviteter
De här stöden och ersättningarna kan vi använda för att nå målet:
- ersättningar för fånggröda, mellangröda och vårbearbetning
- Stöd till producentorganisationer för frukt och grönt
- investeringsstöd för bevattningsdammar
- innovationsstöd inom EIP-Agri
- stöd till samarbete
- stöd till kompetensutveckling.
Särskilt mål 5: Vårda miljön
Behov
Följande behov finns för att vi ska klara av att nå särskilt mål 5:
- minska belastningen på mark, luft och vatten
- utveckla och sprida kunskap om hållbar produktion.
Aktiviteter
De här stöden och ersättningarna kan vi använda för att nå målet:
- ersättningar för fånggröda, mellangröda och vårbearbetning
- ersättning för ekologisk produktion
- ersättning för precisionsjordbruk- planering
- ersättning till skyddszoner och anpassade skyddszoner
- Stöd till producentorganisationer för frukt och grönt
- investeringsstöd för:
- vattenvårdsåtgärder
- kalkfilterdiken
- ökad konkurrenskraft.
- innovationsstöd inom EIP-Agri
- stöd till samarbete
- stöd till kompetensutveckling.
Särskilt mål 6: Bevara landskap och biologisk mångfald
Behov
Följande behov finns för att vi ska klara av att nå särskilt mål 6:
- bevara och förstärka biologisk mångfald i slättbygd
- bevara värdefulla gräsmarker
- bevara genetisk mångfald
- öka kompetensen om biologisk mångfald
- öka ekologisk produktion.
Aktiviteter
De här stöden och ersättningarna kan vi använda för att nå målet:
- ersättning för ekologisk produktion
- ersättning för skötsel av våtmarker och dammar
- ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar
- ersättning för hotade husdjursraser
- stöd till lantrasföreningar
- investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder
- stöd till samarbete
- stöd till kompetensutveckling.
Särskilt mål 7: Stödja generationsskiften
Behov
Följande behov finns för att vi ska klara av att nå särskilt mål 7
- underlätta generationsväxling
- förbättra arbetsmiljön.
Aktiviteter
De här stöden och ersättningarna kan vi använda för att nå målet:
- stöd till unga jordbrukare
- startstöd
- stöd för samarbete
- stöd för kompetensutveckling.
Särskilt mål 8: Bidra till en levande landsbygd
Behov
Följande behov finns för att vi ska klara av att nå särskilt mål 8:
- attrahera nya företagare för att utveckla nya produkter och tjänster på landsbygderna
- stärka affärsmässighet på landsbygderna
- underlätta kapitalförsörjning på landsbygderna
- främja en attraktiv landsbygd.
Aktiviteter
De här stöden och ersättningarna kan vi använda för att nå målet:
- investeringsstöd diversifiering och utveckling av livsmedelskedjan
- stöd till Leader
- stöd till samarbete
- stöd till kompetensutveckling.
Särskilt mål 9: Skydda folkhälsan och matens kvalitet
Behov
Följande behov finns för att vi ska klara av att nå särskilt mål 9:
- öka ekologisk produktion
- upprätthålla en god djurvälfärd och djurhälsa.
Aktiviteter
De här stöden och ersättningarna kan vi använda för att nå målet:
- ersättning för ekologisk produktion
- djurvälfärdsersättningar för får, getter och kor
- stöd till samarbete
- stöd till kompetensutveckling.
Utvärdering och uppföljning
Vi utvärderar den strategiska planen löpande för att den ska kunna förbättras. Utvärderingarna hjälper oss att bedöma om planen är utformad för att möta behoven hos de som söker stöden och ersättningarna och om planen når sina mål på ett effektivt sätt. På så sätt bidrar utvärderingarna både till att den nuvarande planen och kommande gemensamma jordbrukspolitik kan utformas och genomföras på ett bättre sätt. Arbetet med utvärdering medfinansieras av Europeiska unionen.
Vi har ett utvärderingssekretariat som planerar utvärderingarna, anlitar utvärderare och sprider kunskap om resultaten. Utvärderingarna genomförs av såväl externa konsulter och forskare som av medarbetare på Jordbruksverket. Alla utvärderingar görs av personer som inte har varit delaktiga i att utforma programmet eller som inte i sin nuvarande tjänst eller sitt nuvarande uppdrag arbetar med att genomföra programmet.
Författarna till varje rapport står själva för slutsatserna, och alla utvärderingar granskas och kvalitetssäkras av oberoende experter. Generellt följer granskarna utvärderingarna från planering till färdig utvärderingsrapport.
Utvärderingar
- Ansökningar om investeringsstöd för ökad konkurrenskraft. Analys av användningen av urvalskriterier för att bedöma ansökningarna
- Administrativ börda och Jordbruksverkets vägledning till stödmyndigheter
- Ersättningar för fånggröda, mellangröda och vårbearbetning. Ansökningsmönster och kommunikationsbehov
Sökta och beviljade stöd
Här kan du läsa hur ansökningsläget är för de olika stöden och ersättningarna. Siffrorna är uttagna 14 april 2024.
Projekt- och investeringsstöd samt sektorstöd
Stöden till projekt och investeringsstöd kan sökas året om, men beslutshanteringen skiljer sig åt hos länsstyrelserna och för respektive stöd. Ansökningarna kan hanteras löpande, med beslutsomgångar, upphandlingar eller utlysningar. Därför ska siffrorna i tabellen betraktas som en lägesbild som kan förändras från dag till dag. Beloppet i kolumnen Budget är för hela perioden 2023–2027.
Stöd | Budget, kronor | Beviljat stöd, kronor | Antal beviljade ärenden |
|---|---|---|---|
Stöd till producentorganisationer för frukt och grönt - produktionsplanering | 324 000 000 | 0 | 0 |
Stöd till biodlingssektorn, rådgivning | 31 323 600 | 14 395 177 | 21 |
Stöd till biodlingssektorn, andra åtgärder | 5 085 000 | 468 605 | 8 |
Stöd till biodlingssektorn, analyser | 2 745 900 | 1 096 769 | 6 |
Stöd till biodlingssektorn, forskning | 8 542 800 | 1 340 604 | 10 |
Stöd till biodlingssektorn, marknadsföring | 7 322 400 | 6 633 182 | 11 |
Stöd till biodlingssektorn, produktkvalitet | 4 835 327 | 1 489 515 | 4 |
Startstöd | 159 961 189 | 45 600 000 | 178 |
Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft | 3 222 218 171 | 340 517 358 | 506 |
Investeringsstöd för bevattningsdammar | 169 958 761 | 2 046 396 | 10 |
Investeringsstöd för kalkfilterdiken | 62 984 720 | 4 198 367 | 11 |
Investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder | 427 000 000 | 33 288 333 | 34 |
Investeringsstöd för diversifiering till annan verksamhet än jordbruksverksamhet | 154 970 899 | 12 900 485 | 41 |
Investeringsstöd för förädling av jordbruksprodukter | 189 945 417 | 0 | 0 |
Stöd till kompetensutveckling | 1 066 741 170 | 35 814 849 | 19 |
Stöd till lantrasföreningar | 20 600 000 | 4 520 000 | 10 |
Stöd till samarbete | 784 809 576 | 98 153 615 | 8 |
Innovationsstöd inom EIP-Agri | 524 872 645 | 55 606 024 | 63 |
Stöd till Leader | 1 715 000 000 | 195 763 797 | 132 |
Summa | 8 882 917 575 | 853 833 076 | 1 072 |
Areal- och djurbaserade stöd och ersättningar
För de areal- och djurbaserade stöden visar tabellen hur mycket som är ansökt den 14 april 2024. Dessa uppgifter är preliminära och kommer att justeras fram till att stöden och ersättningarna betalas ut.
Stöd / ersättning | Del av stöd eller ersättning | Ansökta hektar/ djurenheter/djur | Antal sökande |
|---|---|---|---|
Gårdsstöd | Gårdsstöd | 2 902 348 | 53 828 |
Omfördelningsstöd | Omfördelningsstöd | 2 119 967 | 53 828 |
Stöd till unga jordbrukare | Stöd till unga jordbrukare | 238 801 | 3 433 |
Ersättning för ekologisk produktion | Spannmål | 127 504 | 2 909 |
Ersättning för ekologisk produktion | Frukt och bär | 639 | 191 |
Ersättning för ekologisk produktion | Potatis | 2 437 | 429 |
Ersättning för ekologisk produktion | Djur åkermark | 186 121 | - |
Ersättning för mellangröda för kolinlagring, fånggröda och vårbearbetning för minskat kväveläckage | Mellangröda för kolinlagring | 88 337 | 2 146 |
Ersättning för mellangröda för kolinlagring, fånggröda och vårbearbetning för minskat kväveläckage | Fånggröda för minskat kväveläckage | 91 673 | 2 591 |
Ersättning för mellangröda för kolinlagring, fånggröda och vårbearbetning för minskat kväveläckage | Vårbearbetning för minskat kväveläckage | 153 478 | 4 826 |
Ersättning för precisionsjordbruk planering | Precisionsjordbruk planering | 1 014 964 | 6 506 |
Nötkreatursstöd | Nötkreatursstöd | - | 14 920 |
Ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar, inklusive komplement | Betesmarker och slåtterängar med allmän skötsel | 188 424 | 22 120 |
Ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar, inklusive komplement | Betesmarker med särskild skötsel | 159 132 | 12 031 |
Ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar, inklusive komplement | Slåtterängar med särskild skötsel | 6 556 | 1 434 |
Ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar, inklusive komplement | Alvarbete | 25 949 | 296 |
Ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar, inklusive komplement | Gräsfattiga marker | 1 841 | 481 |
Ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar, inklusive komplement | Mosaikbete | 6 199 | 353 |
Ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar, inklusive komplement | Skogsbete | 14 293 | 1 143 |
Ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar, inklusive komplement | Efterbete | 3 054 | 662 |
Ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar, inklusive komplement | Manuell slåtter | 1 567 | 721 |
Ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar, inklusive komplement | Höhantering | 2 980 | 730 |
Ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar, inklusive komplement | Svårtillgängliga platser | 12 173 | 275 |
Ersättning för fäbodar | Fäbodar | 15 708 | 185 |
Ersättning för fäbodar | Komplement särskild skötsel | 222 | 36 |
Ersättning för fäbodar | Fäbod i bruk | 1 356 | 185 |
Ersättning för fäbodar | Kompletterande fäbod | 24 | 4 |
Djurvälfärdsersättning för får | Djurvälfärdsersättning för får | 26 487 | 1 933 |
Djurvälfärdsersättning för mjölkkor | Djurvälfärdsersättning för mjölkkor | 226 563 | 2 023 |
Djurvälfärdsersättning för suggor | Djurvälfärdsersättning för suggor | 48 630 | 302 |
Ersättning för hotade husdjursraser | Får och getter | 3 564 | 819 |
Ersättning för hotade husdjursraser | Nötkreatur | 3 868 | 527 |
Ersättning för hotade husdjursraser | Svin | 172 | 108 |
Ersättning för hotade husdjursraser | Fjäderfä | 492 | 427 |
Ersättning för skötsel av våtmarker och dammar | Våtmarker skötselersättning | 5 186 | 1 224 |
Ersättning för skötsel av våtmarker och dammar | Våtmarker markersättning | 742 | 194 |
Ersättning för skötsel av våtmarker och dammar | Våtmarker markersättning Götalands södra slättbygder | 200 | 53 |
Ersättning för skötsel av våtmarker och dammar | Våtmarker skötselersättning 2014–2022 | 4 383 | 941 |
Ersättning för skötsel av våtmarker och dammar | Våtmarker markersättning 2014–2022 | 922 | 318 |
Ersättning för skötsel av våtmarker och dammar | Våtmarker markersättning 2014–2022 Götalands södra slättbygder | 203 | 90 |
Ersättning för skötsel av våtmarker och dammar | Våtmarker skötselersättning 2000–2006 | 763 | 138 |
Ersättning för skötsel av våtmarker och dammar | Våtmarker tilläggsersättning 2000–2006 | 170 | 32 |
Ersättning för skyddszoner och anpassade skyddszoner | Skyddszoner | 7 603 | 3 046 |
Ersättning för skyddszoner och anpassade skyddszoner | Anpassade skyddszoner | 320 | 135 |
Kompensationsstöd | Bergsområden | 236 681 | 5 546 |
Kompensationsstöd | Områden med naturliga begränsningar | 826 222 | 13 933 |
Kompensationsstöd | Områden med särskilda begränsningar | 20 344 | 644 |
Vi arbetar med bedrägeribekämpning
Vi och andra myndigheter som hanterar EU‑stöd arbetar tillsammans för att förebygga och bekämpa bedrägerier och annan ekonomisk brottslighet. Syftet är att se till att de pengar som vi betalar ut går till rätt person, så att EU‑medel inte utnyttjas felaktigt.
Både vi och andra handläggande myndigheter gör därför kontroller i handläggningen, för att säkerställa att enbart de som följer reglerna får stöd.
EU betonar i den nya jordbrukspolitiken att bedrägeribekämpning är ett område som är viktigt att alla medlemsländer arbetar med.
Regeringen ansvarar för den strategiska planen
Det är regeringen som ansvarar för innehållet i den strategiska planen. Regeringen ansvarar även för den svenska förordningen.
Jordbruksverket ansvarar för att stöden är möjliga att söka. Det innebär till exempel att vi tar fram föreskrifter, information om stöden och e-tjänster.
Du kanske också är intresserad av det här
- Plan över hur pengarna i stöd till samarbete, kompetensutveckling och innovation bör nyttjas och fördelas mellan prioriterade insatser Pdf, 799 kB.
- Urvalskriterier och poäng för ansökningar under år 2024 Pdf, 3.2 MB.Beslut om urvalsförfarandet under år 2024 Pdf, 66 kB.
Dokument som du kan få tillgång till genom att kontakta oss:
- Förhandsutvärdering av Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) 2023–2027
- Strategisk miljöbedömning av Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) 2023–2027
- Bilagor till strategisk miljöbedömning av Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027
