Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik 2023‑2027
År 2023 förnyas jordbrukspolitiken i Sverige och resten av EU. Här kan du läsa om arbetet och vad vi vet just nu.
EU:s nya gemensamma jordbrukspolitik (CAP) har fokus på miljö och hållbarhet och att vi får konkurrenskraftiga företag som kan se till att vi har mat på borden.
Den strategiska planen beskriver vår jordbrukspolitik
Varje land i EU ska ta fram en så kallad strategisk plan som beskriver landets jordbrukspolitik under åren 2023–2027. I den strategiska planen står det till exempel vilka mål vi ska uppnå och vad du kan få stöd och ersättningar för.
Den 22 september 2022 fattade den förra regeringen beslut om planen och den godkändes av EU-kommissionen den 28 oktober.
Stöd och ersättningar i den strategiska planen
De här stöden kommer att finnas från år 2023. Klicka på länkarna för att läsa mer om de nya stöden.
1-åriga miljö- och klimatersättningar
Fleråriga miljö- och klimatersättningar
Djurvälfärdsersättningar
Projekt och investeringsstöd
Det nationella stödet till norra Sverige ingår inte i den strategiska planen men stödet kommer att kunna sökas som vanligt.
Stöd som förlängs under 2023
Vissa stöd inom landsbygdsprogrammet och vissa miljöinvesteringar förlängs och går att söka fram till 31 december 2023. Sista datum för ansökan om slututbetalning är 5 april 2025.
Det är inte säkert att det finns pengar kvar att söka i ditt län. Ta därför kontakt med din länsstyrelse eller den myndighet som handlägger stödet innan du söker.
De här stöden från förra perioden går att söka under 2023:
- Miljöinvestering för rovdjursstängsel
- Miljöinvestering för engångsröjning av betesmark
- Investeringsstöd för biogas
- Investeringsstöd för fritids- och idrottsanläggningar
- Investeringsstöd för kommersiell och offentlig service
- Investeringsstöd för utveckling av natur- och kulturmiljöer
- Miljöinvestering för att återställa och restaurera kulturmiljöer i renskötselområdet
- Investeringsstöd för infrastruktur för rekreation och turism
- Investeringsstöd för förädling (ett nytt stöd för förädling kommer troligen under 2023, men fram tills dess går det att söka det gamla stödet)
- Miljöinvestering för förbättrad vattenkvalitet (går att söka om du fått förhandsbesked beviljat senast 31 december 2022)
- Miljöinvestering för att anlägga och restaurera våtmarker och dammar (går att söka om du fått förhandsbesked beviljat senast 31 december 2022)
- Miljöinvestering för att anlägga tvåstegsdiken (går att söka om du fått förhandsbesked beviljat senast 31 december 2022).
Stöd som inte ingår i den strategiska planen
Vissa stöd kommer inte längre att finansieras med pengar från EU och kommer därmed inte att ingå i den strategiska planen. Flera av dem kommer att vara möjliga att söka på annat sätt med nationell finansiering.
De här stöden kommer till exempel inte att ingå i den strategiska planen:
- bredband – kommer i stället att hanteras av Post- och telestyrelsen
- kommersiell service
- biogas – ett annat stöd kan sökas via Klimatklivet hos Naturvårdsverket
- stängsel mot rovdjur – hanteras av viltskadeanslaget som Naturvårdsverket ansvarar för
- engångsröjning av betesmark
- vallodling
- miljöåtgärder i skogen
- restaurering av betesmarker och slåtterängar – hanteras av Naturvårdsverket
- bränning och lövtäkt (som varit komplement inom miljöersättning för betesmarker och slåtterängar) – hanteras av Naturvårdsverket
- förgröningsstödet – ersätts av grundvillkor
Stöd för till exempel investeringsstöd för fritids- och idrottsanläggningar finns inte med i den strategiska planen. Det finns möjlighet att inom Leader ge stöd till denna typ av insatser men det är inget som garanteras. Vilken typ av insatser som man kan få stöd för inom Leader beror på varje leaderområdes lokala utvecklingsstrategi som leaderområdet tar fram.
Budget
Den totala budgeten för den strategiska planen är cirka 60 miljarder kronor för perioden 2023–2027. Pengarna kommer både från EU och Sverige. EU står för 45 miljarder kronor och Sverige för 15 miljarder kronor
Stöd | Avrundat belopp |
|---|---|
Gårdsstöd, stöd till unga jordbrukare, nötkreatursstöd samt 1-åriga miljö- och klimatersättningar | 34,9 miljarder kronor |
Kompensationsstöd, fleråriga miljö- och klimatersättningar, djurvälfärdsersättningar, startstöd, investeringsstöd och projektstöd, Leader | 24,8 miljarder kronor |
Stöd till biodlingssektorn, stöd till producentorganisationer för frukt och grönsaker | 380 miljoner kronor |
Stöd och ersättningar | Avrundat belopp |
|---|---|
Gårdsstöd, omfördelning av stöd¹, stöd till unga jordbrukare och nötkreatursstöd | 27 996 |
1-åriga miljöersättningar det vill säga ekologisk produktion, mellangröda, fånggröda, vårbearbetning och precisionsjordbruk | 6 914 |
Djurvälfärdsersättningar för får, suggor och mjölkkor | 1 166 |
Fleråriga miljöersättningar det vill säga skötsel av betesmarker och slåtterängar inklusive komplement, fäbodar, skötsel av våtmarker och dammar, skyddszoner mot vattenområden och anpassade skyddszoner, hotade husdjursraser samt stöd till lantrasföreningar | 6 650 |
Kompensationsstöd | 7 500 |
Stöd till biodlingssektorn, stöd till producentorganisationer för frukt och grönsaker | 384 |
Investeringsstöd inklusive startstöd | 4 388 |
Projektstöd inklusive Leader | 4 092 |
Tekniskt stöd | 958 |
1. Alla som får gårdsstöd kommer att få cirka 15,4 euro extra per hektar för de första 150 hektaren jordbruksmark som man får gårdsstöd för. Det här är en omfördelning av stöd som ska öka inkomsterna hos de företag som har störst behov av stöd för att uppnå en skälig inkomst. Därför är gränsen satt till 150 hektar. I strategiska planen kallas detta för omfördelningsstöd.
Övervakningskommittén följer planen
För att följa arbetet med den strategiska planen finns en övervakningskommitté. Kommitténs uppgift är att granska alla frågor som påverkar den strategiska planens måluppfyllelse och följa hur målen med planen nås. I kommittén sitter representanter från bland annat myndigheter, organisationer som arbetar med miljö- och klimatfrågor, näringslivets och arbetsmarknadens parter och organisationer som företräder civilsamhället.
Övervakningskommittén ska yttra sig om den metod och de kriterier som används för att välja ut insatser som ska finansieras av strategiska planen. Den kontrollerar hur långt arbetet med planen kommit och framstegen när det gäller att uppnå planens mål. Den ska dessutom yttra sig om de rapporter som varje år skickas till EU-kommissionen. Kommittén ska också yttra sig om planen för utvärderingen av strategiska planen samt förslag om ändringar av strategiska planen.
Övervakningskommittén mäter hur väl målen har uppnåtts med hjälp av indikatorer. Det finns indikatorer för output (antal aktiviteter eller stödmottagare), resultat (vad stöd ska resultera i), effekt (vad stöden leder till på längre sikt) och kontext (hur det ser ut på samhällsnivå) som är gemensamma för strategiska planer i alla medlemsstater.
Följ övervakningskommitténs arbete
Övervakningskommittén har vanligtvis möten två gånger per år. Du kan följa kommitténs arbete genom att läsa deras mötesprotokoll, presentationsmaterial och andra handlingar.
Målen för den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU
EU:s nya jordbrukspolitik ska ge medlemsländerna bättre möjlighet att hantera de utmaningar som livsmedelssektorn och landsbygderna står inför, som klimatförändringar, hotad biologisk mångfald samt företagens lönsamhet och konkurrenskraft. Samtidigt ska länderna kunna fortsätta att stödja lantbrukare på ett sätt som bidrar till ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk.
Tre allmänna mål för alla medlemsländer
Den strategiska planen har tre övergripande mål som alla medlemsländer i EU ska arbeta utifrån. Den strategiska planen ska
- stärka sektorns motståndskraft
- stödja miljövård och klimatåtgärder
- förbättra livet på landsbygdsområden.
De allmänna målen är nedbrutna till nio särskilda mål
De tre allmäna målen är sedan nedbrutna i nio särskilda mål:
- garantera lantbrukarna en skälig inkomst
- öka konkurrenskraften
- förbättra lantbrukarnas ställning i livsmedelskedjan
- motverka klimatförändringen och klimatanpassa jordbruket
- vårda miljön
- bevara landskap och biologisk mångfald
- stödja generationsskiften
- bidra till en levande landsbygd
- skydda folkhälsan och matens kvalitet.
Ett tvärgående mål
Det finns också ett så kallat ett tvärgående mål som genomsyrar de övriga nio särksilda målen. Målet är att
- främja kunskapsöverföring, innovation och digitalisering
Stöd till hjälp för att nå det tvärgående målet
För att nå det tvärgående målet använder vi följande stöd:
- stöd till innovationer (EIP-agri)
- samarbete
- kompetensutveckling
- stöd till producentorganisationer för frukt och grönt.
Så här når vi de särskilda målen
För att klara av att nå de särskilda målen utgår vi från vad vi behöver göra. Vi har tagit fram vilka behov som finns för att nå varje särskilt mål.
De resurser vi har för att nå målen är jordbruksfonden, landsbygdsfonden och grundvillkoren. Fonderna finansierar stöden och ersättningarna. Grundvillkoren är regler som bland annat ser till att vi får bättre miljö, klimat, mindre smittspridning och säkrare livsmedel.
Särskilt mål 1: Garantera lantbrukarna en skälig inkomst
Behov
Följande behov finns för att vi ska klara av att nå särskilt mål 1:
- säkerställa goda konkurrensvillkor
- kompensera för sämre produktionsförutsättningar och högre kostnader
- hantera prissvängningar
- begränsa skadeverkningar av vilt.
Resurser
Jordbruksfonden, grundvillkor och landsbygdsfonden
Aktiviteter
De här stöden och ersättningarna kan vi använda för att nå målet:
- gårdsstöd
- omfördelningsstöd
- nötkreatursstöd
- kompensationsstöd
- stöd till samarbete
- stöd till kompetensutveckling.
Särskilt mål 2: Öka konkurrenskraften
Behov
Följande behov finns för att vi ska klara av att nå särskilt mål 2:
- nyttja ny teknik och sprida kunskap
- säkerställa samverkan mellan jordbruk rådgivning och forskning
- stärka affärsmässighet
- bygga rationella djurstallar
- bibehålla och utveckla jordbruksmarkens produktionsförmåga.
Aktiviteter
De här stöden och ersättningarna kan vi använda för att nå målet:
- stöd till producentorganisationer för frukt och grön
- stöd till biodlingssektorn
- investeringsstöd för ökad konkurrenskraft
- innovationsstöd inom EIP-Agri
- stöd för samarbete
- stöd för kompetensutveckling.
Särskilt mål 3: Förbättra lantbrukarnas ställning i livsmedelskedjan
Behov
Följande behov finns för att vi ska klara av att nå särskilt mål 3:
- stärka jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan.
Aktiviteter
De här stöden och ersättningarna kan vi använda för att nå målet:
- stöd till producentorganisationer för frukt och grönt
- investeringsstöd diversifiering och utveckling av livsmedelskedjan
- stöd för samarbete
- stöd för kompetensutveckling.
Särskilt mål 4: Motverka klimatförändringar och klimatanpassa jordbruket
Behov
Följande behov finns för att vi ska klara av att nå särskilt mål 4:
- lagra in kol och växthusgasavgång från organogena jordar
- öka produktion av och ta tillvara förnybar energi , effektivera energianvändningen
- anpassa produktionen till klimatförändringar, minska relativa påverkan av klimatet.
Aktiviteter
De här stöden och ersättningarna kan vi använda för att nå målet:
- ersättningar för fånggröda, mellangröda och vårbearbetning
- Stöd till producentorganisationer för frukt och grönt
- investeringsstöd för bevattningsdammar
- innovationsstöd inom EIP-Agri
- stöd till samarbete
- stöd till kompetensutveckling.
Särskilt mål 5: Vårda miljön
Behov
Följande behov finns för att vi ska klara av att nå särskilt mål 5:
- minska belastningen på mark, luft och vatten
- utveckla och sprida kunskap om hållbar produktion.
Aktiviteter
De här stöden och ersättningarna kan vi använda för att nå målet:
- ersättningar för fånggröda, mellangröda och vårbearbetning
- ersättning för ekologisk produktion
- ersättning för precisionsjordbruk- planering
- ersättning till skyddszoner och anpassade skyddszoner
- Stöd till producentorganisationer för frukt och grönt
- investeringsstöd för:
- vattenvårdsåtgärder
- kalkfilterdiken
- ökad konkurrenskraft.
- innovationsstöd inom EIP-Agri
- stöd till samarbete
- stöd till kompetensutveckling.
Särskilt mål 6: Bevara landskap och biologisk mångfald
Behov
Följande behov finns för att vi ska klara av att nå särskilt mål 6:
- bevara och förstärka biologisk mångfald i slättbygd
- bevara värdefulla gräsmarker
- bevara genetisk mångfald
- öka kompetensen om biologisk mångfald
- öka ekologisk produktion.
Aktiviteter
De här stöden och ersättningarna kan vi använda för att nå målet:
- ersättning för ekologisk produktion
- ersättning för skötsel av våtmarker och dammar
- ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar
- ersättning för hotade husdjursraser
- stöd till lantrasföreningar
- investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder
- stöd till samarbete
- stöd till kompetensutveckling.
Särskilt mål 7: Stödja generationsskiften
Behov
Följande behov finns för att vi ska klara av att nå särskilt mål 7
- underlätta generationsväxling
- förbättra arbetsmiljön.
Aktiviteter
De här stöden och ersättningarna kan vi använda för att nå målet:
- stöd till unga jordbrukare
- startstöd
- stöd för samarbete
- stöd för kompetensutveckling.
Särskilt mål 8: Bidra till en levande landsbygd
Behov
Följande behov finns för att vi ska klara av att nåsärskilt mål 1:
- attrahera nya företagare för att utveckla nya produkter och tjänster på landsbygderna
- stärka affärsmässighet på landsbygderna
- underlätta kapitalförsörjning på landsbygderna
- främja en attraktiv landsbygd.
Aktiviteter
De här stöden och ersättningarna kan vi använda för att nå målet:
- investeringsstöd diversifiering och utveckling av livsmedelskedjan
- stöd till Leader
- stöd till samarbete
- stöd till kompetensutveckling.
Särskilt mål 9: Skydda folkhälsan och matens kvalitet
Behov
Följande behov finns för att vi ska klara av att nå särskilt mål 1:
- öka ekologisk produktion
- upprätthålla en god djurvälfärd och djurhälsa.
Aktiviteter
De här stöden och ersättningarna kan vi använda för att nå målet:
- ersättning för ekologisk produktion
- djurvälfärdsersättningar för får, getter och kor
- stöd till samarbete
- stöd till kompetensutveckling.
Vi arbetar med bedrägeribekämpning
Vi och andra myndigheter som hanterar EU‑stöd arbetar tillsammans för att förebygga och bekämpa bedrägerier och annan ekonomisk brottslighet. Syftet är att se till att de pengar som vi betalar ut går till rätt person, så att EU‑medel inte utnyttjas felaktigt.
Både vi och andra handläggande myndigheter gör därför kontroller i handläggningen, för att säkerställa att enbart de som följer reglerna får stöd.
EU betonar i den nya jordbrukspolitiken att bedrägeribekämpning är ett område som är viktigt att alla medlemsländer arbetar med.
Regeringen ansvarar för den strategiska planen
Det är regeringen som ansvarar för innehållet i den strategiska planen. Regeringen ansvarar även för den svenska förordningen.
Jordbruksverkets ansvarar för att stöden ska vara möjliga att söka från 2023. Det innebär till exempel att vi tar fram föreskrifter, information om stöden och e-tjänster.
Du kanske också är intresserad av det här
- Förhandsutvärdering av Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) 2023–2027 Pdf, 6.9 MB.
- Strategisk miljöbedömning av Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) 2023–2027 Pdf, 6.7 MB.
- Bilagor till strategisk miljöbedömning av Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 Pdf, 5.7 MB.
- Uppgifter för urvalsförfarande under år 2023 Del 1 – generella respektive valbara urvalsmoduler Pdf, 3 MB.Uppgifter för urvalsförfarande under år 2023 Del 2 – fastlagda poäng, fastlagda poängsummor och fördelningsbara poängpotter Pdf, 1.6 MB.Beslut om urvalsförfarandet under år 2023 Pdf, 59.7 kB.