Logotyp Jordbruksverket
English
Webbutik
Mina sidor

Djurvälfärdsersättning för suggor 2024

Du som har smågrisproduktion kan få ersättning för att förstärka arbetet med en god djurvälfärd hos dina suggor. Du måste ha minst 1 sugga eller betäckt gylta för att kunna få ersättningen. En förbättrad djurhälsa skapar du genom att bland annat ha ökad kontroll på foder och utfodring.

Det kan du få ersättning för

Du får ersättning för att förstärka arbetet med en god djurhälsa för suggor. En god djurhälsa är viktigt för en hållbar livsmedelsproduktion och arbetet ska stödja en ökad djurvälfärd inom smågrisproduktionen. Det gör du genom att:

  • produktionsplanera
  • göra analyser av foder, vatten eller strömaterial
  • skapa rutiner vid utfordring
  • göra hullbedömningar
  • göra produktionsuppföljningar.

Räkna ut hur många suggor du kan söka ersättning för

I din ansökan redovisar du hur många suggor och betäckta gyltor du har haft i genomsnitt under räkningsperioden. För att räkna ut detta måste du dokumentera på individnivå när suggorna eller gyltorna har kommit in i besättningen och när gyltorna är betäckta. Året du söker ersättning måste du ha minst 1 sugga eller betäckt gylta från och med den 1 januari till och med den 31 december.

Räkningsperioden är året innan du söker ersättningen. För ansökan 2024 är räkningsperioden från och med den 1 januari 2023 till och med den 31 december 2023.

Spara underlaget som visar hur du har beräknat hur många suggor och betäckta gyltor du har haft. Du ska kunna visa din beräkning vid en kontroll.

Det finns 2 olika mallar som du kan ta hjälp av vid beräkningen, men du måste inte använda någon av dessa mallar. Om du använder någon av mallarna räknar de automatiskt ut hur många suggor och betäckta gyltor du har haft i genomsnitt per dag under året.

Spara ner mallarna på din dator innan du börjar använda dem annars försvinner de uppgifter som du har fyllt i. Den ena mallen har alla årets dagar förifyllda och i den andra mallen kan du själv redovisa datum för olika händelser.

Så här använder du mallen

Varje gång du tagit in eller ut djur, fyller du i det i mallen. Då räknar den automatiskt ut hur många djur du har haft i genomsnitt per dag under året. Du kan som mest söka för det antal djur som mallen räknat ut. Eftersom det är ett genomsnittligt antal djur, kan det bli ett tal med decimaler.

  • Genomsnittligt antal suggor = så här många suggor kan du som mest söka ersättning för. Eftersom det är ett genomsnitt kan det bli ett tal med decimaler.
  • Genomsnittligt antal djur per årsdagar = antal djur x dagar som du har djuren/antal dagar för året.
  • Antal djur = antal djur som du har till nästa datum som du tar in eller ut djur.
  • Dagar = dagar fram till nästa datum som du tar in eller ut djur.

Om du har flera anläggningar

Om du har flera åtskilda anläggningar och inte flyttar djuren mellan dem, ska du göra en beräkning för varje anläggning. Om du flyttar djuren mellan anläggningarna kan du i stället göra en gemensam beräkning för båda anläggningarna.

Däremot ska du i din ansökan redovisa samtliga anläggningar där du har haft suggor och betäckta gyltor under räkningsperioden. Du måste inte vara registrerad aktör (kallades tidigare djurhållare) på någon av de anläggningar som du redovisar i din ansökan.

Så här mycket pengar kan du få

 Ersättningen är 2 100 kronor per djurenhet. 1 sugga eller betäckt gylta motsvarar 0,5 djur­enheter. Det innebär att du kan få 1 050 kronor per sugga eller betäckt gylta. Du kan som mest få ersättning för det antal suggor och betäckta gyltor som du har redovisat i din ansökan.

Om pengarna inte räcker kan ersättningen sänkas

Den här ersättningen ingår i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023‑2027, där det finns en viss summa pengar att betala ut varje år. Om pengarna skulle ta slut kan regeringen besluta om att begränsa ersättningarna. Det kan också bli aktuellt att sänka ersättnings­beloppen.

Villkor för ersättningen

Sammanfattning av villkoren

De här villkoren behöver du följa för att få full ersättning. Du kan läsa mer utförligt om villkoren under varje rubrik på den här sidan. Du ska

  • ha ett åtagande som omfattar alla suggor och betäckta gyltor på de anläggningar som du redovisat
  • ha suggor och betäckta gyltor i planerad smågrisproduktion
  • hålla minst 1 sugga eller betäckt gylta i planerad produktion under hela året som din ansökan gäller
  • ha en produktionsplan
  • göra analyser av foder, vatten och strömaterial
  • göra hullbedömningar
  • ha rutiner vid utfordring
  • göra produktionsuppföljningar
  • spara dokumentation
  • följa grundvillkoren.

Produktionsplan

Du ska ha en produktionsplan som hjälper dig att planera och utföra åtgärder i rätt tid. Det kan exempelvis vara om du behöver ha extra hjälp under arbetstoppar. Åtgärder som inte genomförs eller genomförs vid mindre lämpliga tidpunkter kan försämra suggornas och gyltornas välbefinnande.

Planen ska minst innehålla:

  • djurflödesschema
  • stallplan
  • skötselrutiner
  • uppgifter om årets produktionsuppföljningar.

Produktionsplanen ska finnas senast vid sista ansökningsdag och du ska kunna visa den vid en kontroll. Planen ska beskriva rutiner och tidpunkter då rutinerna genomförts eller ska genomföras under året.

Det här ska en produktionsplan innehålla

1. Djurflödesschema

Djurflödesschemat är en viktig del av produktionsplanen då grisarna förflyttas mycket mellan olika stall­avdelningar, beroende på vilken produktionsfas de befinner sig i. Djurflödesschemat ska innehålla uppgifter om antalet suggor och betäckta gyltor, grupper och stallavdelningar samt uppgifter om grisningsintervall. Det är viktigt att ha kontroll över förflyttningarna för att minska stressen för suggorna.

2. Stallplan

Stallplanen ska visa alla byggnader och stall­avdelningar som du använder i din produktion. En stallplan hjälper dig vid produktions­planeringen då den visar om du har tillräckligt med stallavdelningar och plats för djuren i din produktion.

I stallplanen ska det även framgå att stallet har varit tomt i minst 5 dagar mellan varje omgång av djur. Det gäller för de stallavdelningarna där du har smågrisar eller växande grisar. Det är viktigt för att stallarna ska hinna torka upp ordentligt efter tvätt. Undantag från kravet på 5 dagar gäller för avdelningarna som du endast använder för att hålla de egna rekryterings­djuren.

3. Skötselrutiner

Alla besättningar har sina egna rutiner för att sköta sina djur. Du ska anpassa skötselrutinerna i produktions­planen till din egen besättning och produktion.

Skötselrutiner är viktigt för att dina suggor ska må bra. Exempelvis är det viktigt om det är flera personer som sköter suggorna, om du tar in nya suggor i din besättning eller om du gör andra förändringar som kan påverka suggornas välmående negativt.

4. Produktionsuppföljningar

Du ska följa upp din produktion minst 4 gånger det året som din ansökan gäller. Du ska fördela tillfällena jämnt över året. I produktionsplanen ska du redovisa vilka punkter som du kommer att använda eller har använt vid produktionsuppföljningarna.

Analysera foder, vatten eller strömaterial

Suggorna och gyltorna ska ha tillgång till foder, vatten och strömaterial av god kvalitet som motsvarar deras naturliga behov. Du ska därför låta analysera foder, vatten eller strömaterial som du ger till dina grisar. Du ska göra minst 3 analyser under det året som din ansökan gäller. Du ska kunna visa analysprotokoll och vilka kostnader du haft för analysen. För foder som du köpt in och där foderleverantören gjort foderanalys måste kostnaden för foderanalysen framgå av en faktura och särskilt debiterats dig för att vara godkänd.

Varje analys ska omfatta minst 1 av följande punkter:

  • foderstruktur
  • råproteinhalt
  • mögelgifter (mykotoxiner)
  • hygienisk kvalitet.

Minst 2 analyser ska vara gjorda senast den 1 november det året som din ansökan gäller.

Du behöver inte ha med alla punkter ovan vid varje analys, men efter 3 analyser ska du ha minst 1 analys av hygienisk kvalitet eller mögelgifter. Du ska anlita ett ackrediterat (godkänt) laboratorium för analyserna.

Det är viktigt att du låter göra foderanalyser för att upptäcka eventuella brister som du måste åtgärda. En analys kan visa brister som innebär att du behöver komplettera ditt foder eller på annat sätt ändra din utfodring.

Ackrediterade laboratorier och vad som behöver framgå av analysprotokollet

Du kan kontakta ditt laboratorium för att ta reda på om laboratoriet är ackrediterat enligt ISO/IEC 17025:2005 eller ISO/IEC 17025:2018 för de foderanalyser som krävs i ersättningen. Laboratoriet ska vara ackrediterat för kemiska analyser på foder. I analysprotokollet ska det framgå för vilka provningsmetoder och av vem laboratoriet är ackrediterat.

Om ett rådgivningsföretag väljer att samla foderprover från olika lantbrukare, för att samlat skicka dessa på analys, måste det finnas analysprotokoll där det framgår att det är just foder från respektive lantbrukare som har analyserats.

I Sverige är det Swedac som ackrediterar. Om ett laboratorium är ackrediterat i ett EU-land så gäller den ackrediteringen i hela EU. Det betyder att det är möjligt för svenska lantbrukare att anlita ett laboratorium i ett annat EU-land.

Bedöm hullet på dina suggor

För att på ett effektivt sätt utvärdera om suggorna får den näring som de behöver ska du regelbundet hullbedöma dina suggor, 4 gånger i varje grisningscykel. Du ska bedöma varje individ efter en fyrgradig skala och dokumentera resultatet på individnivå. Resultatet ska kunna visas vid en eventuell kontroll. I produktionsplanen ska det stå när du planerar och har genomfört hull­bedömningarna under året.

Hullbedömningarna ska ses som en extra information om hur de övriga insatserna har fungerat i besättningen och kan visa om du eventuellt måste göra förändringar av din produktion. Vilket hull suggan har påverkar hur hon mår och hur väl hon kan ta hand om sina smågrisar. Suggorna ska varken vara för feta eller för magra.

I en suggpool ska navet göra 3 hullbedömningar och satelliten ska göra 1 hull­bedömning i varje grisningscykel.

De krav som finns för hull­bedömningen motsvarar hull­bedömning enligt den mall som Gård- och djurhälsan har tagit fram. Du kan utgå från mallen men det är inget krav. Tänk på att du ska hullbedöma och dokumentera på individnivå, till exempel i hull­bedömnings­schemat.

Rutiner för utfodring

En bra utfodring gör att suggorna får ett jämnt och gott hull. Därför ska du ha en rutin i produktionsplanen för att följa upp utfodringen och hur mycket suggorna äter varje dag. Du ska kontrollera om suggorna har ätit upp eller inte och ändra mängden foder om det behövs. Förutsättningarna för en bra utfodring kan ändras, till exempel om djurgrupper förändras. Därför är det viktigt med uppföljningen.

Dokumentationen av rutinerna kan se olika ut för olika besättningar, det viktiga är att du skriftligt dokumenterar uppföljningen av utfodringen, i ett protokoll eller liknande. Du kan göra uppföljningen på individnivå eller för en grupp av djur. Om du väljer att göra det för en grupp ska du kunna visa vilka suggor eller betäckta gyltor som ingår i gruppen.

I protokollet ska dessa uppgifter finnas:

  • individnummer
  • datum
  • vem som respektive dag har skött rutinen.

Du behöver däremot inte dokumentera hur mycket foder du har gett och hur mycket suggorna har ätit. Men vid en kontroll ska du kunna visa skriftligt underlag som visar att rutinen följs.

Gör uppföljningar av din produktion

Det är viktigt att regelbundet göra produktions­uppföljningar av din besättning då eventuella brister i hur djuren mår kanske inte upptäcks i den dagliga skötseln.

Du ska därför följa upp din produktion minst 4 gånger det år som din ansökan gäller. Du ska fördela tillfällena jämnt över året. I produktionsplanen ska du redovisa vilka punkter som du kommer att använda eller har använt, vid produktionsuppföljningarna. Välj minst 4 av följande punkter vid varje uppföljning, du behöver inte följa upp samma punkt vid varje tillfälle:

  • antal producerade grisar per sugga och år eller antal producerade grisar per sugga och omgång
  • hur stor andel av suggorna som har grisat
  • hur stor andel av kullarna som föddes av gyltor
  • antal avvanda grisar per kull
  • andel omlöp
  • utgångsorsak och antal grisningar för utslagssuggor.

Du ska dokumentera resultaten. Vid kontroll ska du kunna visa resultaten från de uppföljningar som du gjort under året och vilka underlag som du har använt dig av i dina beräkningar.

Spara dokumentation

Du ska spara den dokumentation som krävs för ersättningen det året som din ansökan gäller och även året därpå. Du ska spara all dokumentation som påverkar utbetalningen av ersättningen. Vid en kontroll ska du kunna visa din dokumentation.

Märka och journalföra djur

Dina djur ska vara märkta och journalförda. Registrering, märkning och journalföring av grisar

Följ grundvillkoren

För att få full ersättning måste du följa grundvillkoren. Grundvillkoren är regler som till exempel handlar om hur du ska sköta dina djur och din mark.

Du måste ha ett åtagande

För att få ersättning måste du ha ett åtagande. Ett åtagande innebär att du åtar dig att sköta dina djur enligt ersättningens villkor.

Ett åtagande varar 1 år. Det innebär att du ska uppfylla villkoren för ersättningen från och med den 1 januari till och med den 31 december det år du söker åtagande och utbetalning.

Minsta belopp för utbetalning är 1 000 kronor. Det betyder att om du söker ett åtagande med så liten omfattning att du inte kommer upp i 1 000 kronor per ersättning, får du inget åtagande.

Så söker du ersättningen och gör ändringar

För att få ersättning behöver du ha ett åtagande. Det betyder att du åtar dig att sköta din mark eller dina djur enligt vissa villkor.

Du söker åtagande och utbetalning i e‑tjänsten SAM Internet. Sista dag att söka 2024 är den 11 april. Om din ansökan kommer in efter den 11 april minskar vi din ersättning med 1 procent per arbetsdag som ansökan är försenad. Om ansökan kommer in efter den 6 maj får du ingen ersättning alls 2024.

Om du ska söka jordbrukarstöd för första gången så behöver du kontakta din länsstyrelse för att få ett kundnummer.

Ändra i din ansökan

Du kan ändra vissa saker i din SAM‑ansökan fram till den 17 juni. Om du vet att du behöver ändra något ska du göra det så snart som möjligt. Om vi eller länsstyrelsen hittar fel i din ansökan, eller om du får en kontroll, är det bara i undantagsfall du får göra ändringar.

Du kan dra tillbaka hela eller delar av din ansökan fram till den 31 oktober.

Utbetalning av ersättningen

Vi börjar betala ut ersättningen den 13 december 2024.

Om du får en kontroll på din gård som visar att det finns skillnader mellan det du angett i din ansökan och verkligheten kan det leda till att du får din utbetalning senare än planerat.

Belopp som är lägre än 1 000 kronor per ersättning betalar vi inte ut.

När vi har fattat beslut om utbetalning kan du se hur mycket pengar du får på Mina sidor.

Kontroller och avdrag

Om du inte följer villkoren som gäller för ersättningen kan du få avdrag. Det är i första hand länsstyrelsen som kontrollerar att din ansökan stämmer med verkligheten, och att du följer alla villkor och grundvillkor.

Kontrollerna görs både när Jordbruksverket handlägger din ansökan och när länsstyrelsen eventuellt gör kontroll på plats. Du får oftast veta i förväg att du ska få ett kontrollbesök.

Om kontrollen visar att du har djur som har tappat sitt öronmärke eller om det har blivit oläsligt, kan du undvika avdrag för brister i märkningen genom att beställa ett ersättningsmärke och märka om djuret. Då kan du behöva skicka in ett foto av det märkta djuret till länsstyrelsen för att visa att du uppfyller villkoren. I vissa fall kan länsstyrelsen istället komma till din gård igen på en uppföljande kontroll. Länsstyrelsen kan inte besluta om utbetalning innan du har åtgärdat bristerna i märkningen eller tidsfristen för att rätta upp märkningen har passerat.

Du kan behöva betala tillbaka pengar

Om du inte fullföljer ditt åtagande kan du bli tvungen att betala tillbaka pengar. Jordbruksverket har möjlighet att kräva tillbaka pengar upp till 10 år efter utbetalningen.

Om du drabbas av en oförutsedd händelse

Om en oförutsedd händelse gör att du inte kan uppfylla villkoren så kan du ändå ha rätt till ersättningen. Oförutsedda händelser kan vara

  • naturkatastrofer eller allvarliga väderhändelser, till exempel stormar, översvämningar eller torka
  • att djurstallar förstörs, till exempel i en brand
  • utbrott av allvarliga djur- och växtsjukdomar eller allvarliga växtskadegörare
  • att vildsvin bökat upp och förstört din mark
  • att staten tvångsinlöser din mark, så kallad expropriation
  • långvarig arbetsoförmåga eller dödsfall hos stödmottagaren.

Du ska anmäla den oförutsedda händelsen skriftligt till Jordbruksverket tillsammans med en redogörelse och underlag som visar vad som har hänt. Det ska du göra inom 15 arbetsdagar från den dag då du har möjlighet att göra det. Det går bra att mejla eller att skicka ett brev.

Frågor och svar

Vad gäller om jag vill överlåta eller ta över mark, djur eller åtagande?

Det finns mycket att tänka på vid en överlåtelse eller ett övertagande, framför allt beroende på när den sker. Vi rekommenderar att du planerar överlåtelsen i så god tid som möjligt innan du skickar in din SAM‑ansökan. Du hittar all information på vår sida om överlåtelse

Ansökan om övertagande måste alltid skickas in om den nya sökanden har ett annat person- eller organisationsnummer. Detta gäller alltså även om det är en familjemedlem som ska ta över eller om du ska ändra företagsform.

Jag har fått ett beslut som gäller ett stöd som jag sökte för ett par år sedan. Hur såg webbinformationen ut då?

Om du vill läsa tidigare års webbinformation i PDF-format kan du kontakta Jordbruksverkets kundtjänst.

Prenumerera på nyhetsbrevet om stöd till landsbygden

Håll dig uppdaterad om senaste nytt om ersättningarna och stöden genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev om stöd till landsbygden.

Kontakta oss om du har frågor

Du kan ställa frågor till oss här på vår webbplats och också se svaren på frågor som andra har ställt.

Du kan också ringa kundtjänst om du har frågor. Du når oss på telefonnummer:

Du kanske också är intresserad av det här

EU:s flagga och texten Medfinansieras av Europeiska unionen.

Det här är ett stöd inom EU:s jordbruks­politik

Senast granskad: 2024-01-25