Gynna mångfalden i ängs- och betesmarker

En ängs- och betesmark är en naturlig gräsmark som har betats eller slagits under många hundra år. Vissa kan ha gödslats eller dikats och kallas då kultiverade betesmarker. De som aldrig har gödslats eller påverkats av andra produktionshöjande åtgärder kallas för naturbetesmarker.

Ängs- och betesmarkerna behöver betas av kor, hästar eller får för att de ska behålla sin mångfald och inte växa igen och bli skog. Ibland kan du behöva komplettera betet med andra åtgärder som till exempel att röja bort sly.

I den här filmen får du konkreta tips på vad du kan göra för att bevara den biologiska mångfalden på dina naturbetesmarker.

Därför är ängs- och betesmarker bra

Ängs- och betesmarker är viktiga för att de

• har rika natur- och kulturmiljövärden
• är en viktig resurs för jordbruket som varken kräver plöjning, gödsling eller insådd av gräs för att producera foder
• gynnar nyttoinsekter som sköter pollinering och ser till att det blir färre skadedjur.

• Broschyrer om naturbetesmarker som en resurs

Sköt dina ängs- och betesmarker för att bevara mångfalden

Ängs- och betesmarker är beroende av betesdjur och därmed även av människor. Om inte ängs- och betesmarkerna sköts minskar artrikedomen av växter och djur.

Gör så här för att gynna växter och djur på dina marker:

• Ha mer extensivt bete på friska och torra marker.
• Ha ett högt betestryck för att få en lågväxt växtlighet och ett tunt fjolårsgräs på fuktiga marker.
  
• Ha sent betessläpp på tidigare slåtterängar så att blommorna hinner blomma och fröa av sig.
• Samarbeta genom att låna in djur eller erbjuda sommarbete för hästar.
• Om du har brist på betesdjur kan du i vissa fall röja på markerna och vid landskapselement.

Du får inte plöja, harva, gödsla eller använda växtskyddsmedel i ängs- och betesmarker.

Du kan få råd om hur du kan sköta dina betesmarker i våra broschyrer.

• Broschyrer om ängs- och betesmarker

För att skydda våra natur- och kulturmiljöer finns det regler för hur de ska skötas.

• Reglerna för ängs- och betesmarker

Sök miljöersättning för att sköta värdefulla marker

Om du har ängs- och betesmarker kan du få pengar för att sköta dem genom att söka miljöersättning.

Om du söker miljöersättning för betesmarker och slåtterängar ska du alltid sköta markerna enligt villkoren för miljöersättningen. Om du funderar på att låta djuren beta vartannat år, ha sent betessläpp eller bränning ska du kontakta länsstyrelsen först och fråga om du får göra det enligt villkoren för miljöersättningen.

• Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar

Röj och restaurera dina ängs- och betesmarker

Mängden ängs- och betesmarker minskar i Sverige och många växter och djur som finns på sådana marker riskerar därför att försvinna. För att de ska kunna leva vidare behöver mängden ängs- och betesmarker återigen öka.

Om du har betande djur kan du röja och restaurera betesmarker för att få tillgång till mer betesmarker samtidigt som du gör landskapet spännande, varierat, vackert och artrikt.

Spara värdefulla träd och buskar när du röjer

När du röjer i dina ängs- och betesmarker ska du hellre fråga dig vad som ska stå kvar än vad som ska tas bort. Röj successivt så att du gynnar natur- och kulturvärden. Du får inte ta bort värdefulla träd och buskar om natur- och kulturvärden kan skadas. Det kan till exempel gälla gamla vida ekar med låga grenar, hamlade träd eller solitärträd.

• Reglerna för värdefulla träd och buskar

Det är viktigt med träd som sälg, oxel, hassel, lind och blommande buskar. Vegetationen ska vara varierad och ge skydd för de betande djuren både mot sol, vind och nederbörd och ge mycket mat till pollinerarna.

• Du kan få korta och handfasta råd om vad du behöver tänka på när du röjer olika slags marker i vårt faktablad och i vår broschyr.
  

• Faktablad: Röjning av betesmarker
• Broschyr: Kurskoncept för utbildning av entreprenörer som röjer i betesmarker

Om du röjer en betesmark eller slåtteräng kan du söka miljöersättning för den. Syftet med ersättningen är att öka natur- och kulturvärden på betesmarker och slåtterängar som delvis har vuxit igen.

• Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar

Ta reda på om dina marker har höga natur- och kulturvärden

Sedan flera år inventerar vi våra mest värdefulla ängar och betesmarker tillsammans med länsstyrelsen. Då besöker vi markerna och dokumenterar vilka arter som finns. Du kan själv se om vi har besökt dina marker och hittat värdefulla natur- och kulturvärden genom att söka upp din mark i vår databas som heter TUVA.

• Databasen TUVA

Inventeringen visade bland annat att det finns 300 000 hektar värdefulla marker i Sverige. 8 500 hektar av dem är ängar och 250 000 hektar är betesmarker. Resten behöver restaureras för att kvaliteten på dem ska bevaras.

Resultatet av inventeringen använder vi för att utvärdera och följa upp miljöersättningarna och andra åtgärder för naturmiljö och kulturmiljö. Uppgifterna kan också användas som underlag vid rådgivning, samhällsplanering och forskning.

Det här finns i dina ängs- och betesmarker

De växter och djur som finns på ängs- och betesmarker är anpassade till att leva där. Det finns både växter, svampar, fåglar och insekter.

Om du får problem med besvärliga växter

Vissa växter kan bli besvärliga om de får växa fritt eftersom de tränger undan sällsynta arter. Det finns också ett par giftiga arter som du måste se till att de inte får fäste i dina marker.

Eftersom det inte är tillåtet att använda växtskyddsmedel, kultivera och gödsla i ängs- och betesmarker kan du behöva ta till andra knep. Ta gärna kontakt med din länsstyrelse för att få råd!

Du kanske också är intresserad av det här

• Film från Världsnaturfonden WWF om svenska ängs- och betesmarker