Stånds – ogräs som är farligt för betesdjur

Stånds är ett besvärligt ogräs eftersom den innehåller giftiga alkaloider som ger olika förgiftningssymptom hos djuren.

Stånds (Senecio jacobaea L.) är giftigt i så väl färskt gräs som i torkat hö och ensilage. Den blommar från juni till september med gula blommor. Bladen är mörkgröna och växten kan bli cirka en meter hög.

Stånds finns framför allt i Sydsverige men även längs norrlandskusten. Den trivs i näringsfattig mark och finns oftast på sandig, grusig gräsmark och i betesmarker, vägkanter, skogsbryn, vallar och banvallar.

Stånds orsakar problem när den etableras på betesmarker. Friska plantor av stånds är beska och osmakliga men betesdjuren kan ändå beta dem. På magra beten ökar risken att djuren börjar beta av stånds. När växten är torkad finns giftet kvar, men den beska smaken försvinner. Djur kan därför få i sig giftet via avslagna torkade plantor som lämnats kvar på betet.

Blommande stånds. Gula blommor och mörkgröna blad.

Stånds är ett ogräs som är farligt för betesdjur.

Symtom på förgiftning

Ett tidigt symtom på att djuren har ätit av stånds är att de saknar aptit. Senare kan de drabbas av förstoppning, diarré, buksmärtor, skador på centrala nervsystemet, med mera. Du kan läsa mer om förgiftningssymptom hos Statens veterinärmedicinska anstalt.

Så bekämpar du stånds

Du kan förebygga problem med stånds genom att inte ha ett för högt betestryck på vallarna och vara noga vid vallanläggning. Om du får in stånds i en permanent betesvall bör du gräva upp plantan med rötterna och så vallfrö i luckan som bildas. Det är viktigt att du får med hela rotsystemet eftersom glömda rotbitar kan bilda nya plantor. Du bör också stängsla området så att djuren inte kommer åt att beta där.

För att förhindra att stånds etablerar sig i en slåttervall måste du vara noga med vallinsådd. Så in vallfrö i renbestånd eller samtidigt med insåningsgrödan. Skörda eventuell insåningsgröda tidigt och putsa vallen efter skörd av insåningsgrödan för att stimulera att sidoskott bildas hos vallväxterna. Detta ger en tätare och mer tålig vallsvål.

Det är också viktigt att du undviker trampskador i vallen och att du lägger om gamla vallar. När du skördar vallen bör du plocka bort ståndsplantorna.

Kemisk bekämpning är tillåten i betes- och slåttervall på åkermark, men förbjuden på naturbetesmark. Bekämpning bör ske tidigt på våren när stånds börjat växa och fått nya blad. Vallgräsens tillväxt kan ibland hämmas av behandlingen. Klöver och andra örter överlever inte. Karenstiden mellan behandling och betessläpp/skörd är för de flesta produkterna 7 dagar. Eftersträva därför att punktbekämpa i de delar av fältet där stånds förekommer. I broschyren Kemisk ogräsbekämpning finns en tabell över godkända produkter och rekommenderade doser.

Foderregler

Betesmark och vallfoder omfattas av foderregelverket. Enligt reglerna får endast säkert foder säljas eller ges åt livsmedelsproducerande djur. Ett foder är inte säkert om fodret kan skada människor eller djur eller kan leda till att produkter från livsmedelsproducerande djur inte kan användas som människoföda.

Det är foderföretagarens ansvar att se till att fodret (i det här fallet betet eller grovfodret) är säkert för djuren. Observera att om du hittar stånds i till exempel ett parti hö eller ensilage så är hela partiet olämpligt som foder och ska förstöras.

Du kanske också är intresserad av det här

Senast granskad: 2024-01-16

Till toppen