Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Växtskyddsåtgärder

Du kan göra mycket för att undvika eller minska problemen med ogräs, sjukdomar och insekter i dina jordbruks- och trädgårdsgrödor. Här har vi samlat råd och informationsmaterial om hur du följer principerna för integrerat växtskydd på bästa sätt, både i konventionella och ekologiska odlingar.

Integrerat växtskydd – för en hållbar användning av växtskyddsmedel

Integrerat växtskydd, IPM, handlar om en hållbar användning av växtskyddsmedel. Genom att kombinera olika typer av åtgärder bekämpar du ogräs, svampsjukdomar och skadeinsekter i din odling.

Alla som använder växtskyddsmedel ska tillämpa integrerat växtskydd och att odla enligt de principerna är effektivt oavsett odlingsinriktning.

Illustration över de fyra delarna som ingår i Integrerat växtskydd: förebygg, bevaka, behovsanpassa, följ upp.

Att tillämpa integrerat växtskydd innebär att du ska jobba efter de principer som vi beskriver på denna sida:

  • förebygg växtskyddsproblem
  • bevaka skaderisken i dina odlingar/fält
  • behovsanpassa åtgärderna
  • följ upp och utvärdera bekämpningsåtgärderna.

Exempel på hur du kan tillämpa integrerat växtskydd i några olika grödor hittar du i odlingsvägledningarna.

Förebygg växtskydds­problem

Att jobba med förebyggande åtgärder är en av grundpelarna inom integrerat växtskydd. Du som odlare kan därigenom minska risken för problem med ogräs, skadegörare, liggsäd och annat som kan kräva bekämpnings­åtgärder. Genom medvetna val har du möjlighet att ge grödan de bästa förutsättningarna och minska riskerna för problem med ogräs och skadegörare.

Variera växtföljden

En varierad växtföljd är en av de viktigaste förebyggande åtgärderna för att slippa stora problem med både ogräs och skadegörare. Problemen blir oftast minst med en växtföljd där både ettåriga och fleråriga grödor ingår, liksom både höstsådda och vårsådda grödor.

En ensidig växtföljd ger ofta ökande problem med vissa ogräs och skadegörare som gynnas av de grödor och odlingssätt som tillämpas. Vissa växtföljds­problem kan vara mycket svåra, kostsamma och ta lång tid att åtgärda.

I broschyren Att förebygga växtskyddsproblem finns det rekommendationer för hur långa intervall det bör vara mellan samma gröda eller grödgrupp i en växtföljd för att inte riskera uppförökning av ogräs- och skadegörarproblem.

Höstgroende ogräs gynnas av höstsådda grödor och vårgroende ogräs gynnas av vårsådda grödor. I boken Ogräskontroll på åkermark finns information om vilka ogräs som gynnas av olika odlingsformer.

Anpassa odlingssystem och odlingsteknik

Alla åtgärder du gör i din odling påverkar ogräs och skadegörare på olika sätt. Val av jordbearbetningssystem har stor betydelse för vilka ogräs som kommer att gynnas. Tidpunkten för sådd eller plantering kan påverka vilka ogräs och skadegörare som kommer att uppträda. Även bestånds­tätheten har betydelse för förekomsten av både ogräs och skadegörare. Om du ändrar odlingssystem eller odlingsteknik kommer du förändra vilka skadegörare och ogräs som gynnas respektive missgynnas. Fundera på vilka förutsättningar du har i din odling och vilket odlingssystem och odlingsteknik som därmed är bäst lämpad för just dig. Inom den ekologiska odlingen finns metoder för växtskydd och ogräsreglering som är verktyg i integrerat växtskydd oavsett vilket odlingssystem som används.

I växthus kan man med noggrann styrning av fuktighet, god luftcirkulation och belysning minska risken för angrepp av skadesvampar.

Olika grödor har olika stark konkurrenskraft, men generellt kan man säga att jämn uppkomst, optimal täthet på sådd eller plantering och snabb etablering är grundpelarna för att göra grödan motståndskraftig mot både skadegörarangrepp och ogräs.

Välj lämplig sort

Olika sorter av samma växtslag har olika egenskaper så som sjukdomsresistens, växtsätt och vinterhärdighet. Genom att välja en sjukdoms­resistent sort kan man effektivt undvika problem med vissa sjukdomar. Tyvärr finns inte alla goda egenskaper samlade i en sort. Välj sort efter de egenskaper du värderar högst. För vissa jordbruksgrödor kan det vara bra att välja flera olika sorter med olika egenskaper för att sprida riskerna och därmed få bättre odlingssäkerhet. Det kan du göra både på gårdsnivå genom att välja olika sorter på olika fält och på fältnivå genom att blanda utsädet och så flera sorter samtidigt (sortblandning).

I broschyren Bekämpnings­rekommendationer finns tabeller över hur olika sorter står emot olika sjukdomar.

Använd friskt utsäde och plantmaterial

Ett friskt utsäde med hög grobarhet och friskt plantmaterial är en grund­­förutsättning för att din gröda ska få en bra start. Var noga med vilket utsäde/plantmaterial du väljer. Certifierat utsäde och odlingsmaterial är kontrollerat utifrån flera kvalitetsaspekter som bland annat smittonivå av sjukdomar, insekter, kvalster och förekomst av ogräsfrö. Småplantor, sticklingar och grundstammar ska helst vara certifierade och komma från leverantörer som uppfyller kraven på att intyga att växten är fri från växtskadegörare som orsakar stor skada och omfattas av växtskydds­lagstiftningen.

Om du tar eget utsäde eller plantmaterial bör det sundhetstestas och, om det behövs, betas eller behandlas med lämplig metod eller preparat. Ett välrensat utsäde minskar bland annat spridning av ogräsfrön.

Du som odlar ekologiskt ska använda utsäde som är ekologiskt.

Anpassa gödsling och bevattning

Genom god dränering och anpassad gödsling och kalkning kan du skapa goda växt­betingelser för grödan. Stress på grund av torka, brist på näring eller för mycket vatten minskar grödans motståndskraft och förmåga att kompensera för skador.

Förhindra spridning av ogräs och växtskadegörare

Växtskadegörare och ogräs sprids lätt med exempelvis transporter, handel och maskin­samverkan. Även förändrat klimat och ändrade brukningssätt ökar risken för att nya ogräs och skadegörare etablerar sig i Sverige eller i nya områden i Sverige. Det finns alltför många exempel på odlare som fått kostsamma och svårbekämpade skadegörare och ogräs ”på köpet” när de använt orensat utsäde, dåligt plantmaterial eller köpt begagnade maskiner eller hö/halm. Fundera på vilka risker det finns och ställ krav på säljarna.

I odlingar där man flyttar runt plantor finns det risk att man samtidigt flyttar med skadegörare. Ställ inte smittade plantor i närheten av friska. Ha extra uppmärksamhet på nya plantor som kommer hem och ställ dem gärna avskilt tills du vet att de inte har med sig nya skadegörare till odlingen.

Har du fått in ett nytt ogräs- eller skadegörar­problem i din odling är det viktigt att försöka bekämpa det så fort som möjligt för att minska spridningen. Undvik framförallt att sprida problemet vidare till andra fält och delar av din odling.

För att förhindra spridning är det viktigt att arbeta förebyggande och ha god kunskap om ogräsens och skadegörarnas egenskaper.

Rengöring och sanering i växthusodling

Att ta bort smittade plantor minskar risken att smittan sprids till nya plantor. I växthusodling är det viktigt att göra rent efter avslutad kultur. Städa bort växtrester och annat organiskt material där skadegörare kan finnas kvar och spola inredningen ren. Efter angrepp av allvarliga sjukdomar kan du behöva använda desinfektionsmedel eller värmebehandling. Tänk på att redskap och kläder också kan sprida smitta.

Ogräs

Undvik att fröogräsen blommar och fröar av sig och bygger upp en fröbank av frö i jorden. Fröna kan nämligen ligga i jorden flertalet år, särskilt om de är oljehaltiga, och orsaka problem i många kommande grödor. Svåra fröogräs som behöver kontrolleras noga är bland annat åkersenap, dån, baldersbrå, svinmålla och blåklint. Gräsogräsen renkavle och hönshirs är mycket kostsamma och skördenedsättande i vissa grödor.

Invasiva ogräs

Invasiva ogräs är arter som lätt tar över, är besvärliga att bekämpa och som vi vill föhindra spridning av. Flyghavre är det enda ogräs som är reglerat i lag. Du måste arbeta förebyggande för att hålla all din mark fri från flyghavre.

Flyghavre

Du som brukar fastigheten ska enligt lag se till att all din mark är fri från flyghavre och att bekämpa genom handplockning eller kemisk bekämpning.

Hönshirs

Hönshirs (Echinochloa crus-galli) är ett värme- och vattenälskande gräsogräs som trivs bäst på lättare jordar. Det är ett allt mer spritt problemogräs i radodlade och glesa grödor. Hönshirs har en stor fröproduktion och bygger därmed upp en långvarig fröbank i marken. Groningen sker sent på våren och pågår hela sommaren.

Renkavle

Renkavle är ett annuellt (ettårigt) gräsogräs som främst finns på Gotland och i Skåne. Det finns numera även lokalt etablerat upp till Östergötland och Västergötland. Renkavle finns särskilt i höstsådda grödor, men gror även i vårsådda grödor. Trivs bäst på svagt dränerade lerjordar, men kan även förekomma på lättare jordar. Det är ett av de allvarligaste ogräsen och utvecklar lätt resistens mot ogräsmedel.

Råttsvingel

Råttsvingel är en art som börjat uppmärksammas som ett ogräs under senare år, främst i Skåne. Förekommer ofta i frövallar av exempelvis rödsvingel och ängsgröe, men kan även bli ett problem i höstsådda grödor. Gynnas av plöjningsfria system med stor andel höstsådd i växtföljden. Frodas där det är luckor i fältet och i körspår.

Skadedjur

För de flesta skadedjur finns inga speciella regler eller lagstiftning för att begränsa spridning eller etablering. Men för vissa skadedjur finns lagstiftning som reglerar hur man får förflytta växter som kan medföra en risk för spridning av skadedjur.

Gynna de viktiga nyttodjuren

Alla insekter i odlingarna är inte skadliga. När du skonar nyttodjuren och hjälper dem med föda och skydd så hjälper de dig genom att äta upp skadedjur. Tänk på att olika nyttodjur är effektiva mot olika skadegörare så beroende på vilken skadegörare du vill bekämpa behöver du gynna de nyttodjuren som kan hjälpa dig. Med god kunskap om insekternas livscykel och levnadssätt kan du ha bättre kontroll över balansen i din odling och få fördelar från tjänster som naturen tillhandahåller. I de fall du aktivt placerar ut nyttodjur i din odling är det också viktigt att skapa förutsättningar och miljöer för nyttodjuren att stanna kvar i din odling och helt enkelt göra nytta.

Gynna nyttodjuren genom att till exempel:

  • skapa miljöer där nyttodjuren trivs ned tillgång på mat och boplats
  • bevara kulturelement som alléer och stenmurar
  • anlägga skalbaggsåsar
  • hålla kantzoner sprutfria och så in örter
  • behålla sälg och andra buskar och träd som producerar pollen tidigt på säsongen
  • bekämpa inte i blommande gröda
  • undvika bredverkade växtskyddsmedel om det finns mer skonsamma alternativ.

Genom att gynna mark­organismerna bibehåller och förbättrar du bördigheten och därmed växternas förutsättningar för motståndskraft.

I växtskydds­centralernas bildarkiv hittar du bilder på nyttoinsekter som används i biologisk bekämpning.

Bevaka skaderisken i dina odlingar/fält

För att kunna sätta in rätt växtskyddsåtgärd vid rätt tidpunkt är det viktigt att du följer utvecklingen i dina odlingar. Växtskydds­centralerna följer ett stort antal odlingar varje vecka under odlingssäsongen. Detta ger en bild av skadegörarläget på en regional nivå, och vilka skadegörare som är aktuella att bevaka.

Eftersom angreppsnivån kan skifta mycket från odling till odling och även inom odlingen, behöver detta kompletteras med aktuell situation i dina odlingar. Du kan, med ganska enkla metoder, själv bedöma förekomst av skadegörare i din odling. I fält kan angreppen variera inom samma fält bland annat beroende på jordarts­skillnader, beståndstäthet och intilliggande vegetation. Du behöver därför göra kontroll på olika ställen i fältet. Gå till exempel längs en diagonal linje över fältet och kontrollera 10 plantor på ett flertal ställen. I fruktodling kan man banka på grenar över en håv och sedan bedöma fångsten, både av skadegörare men också av nyttodjur. I bärodling, men även i växthus, bankar man på själva plantan om det är en kompakt planta och på skottspetsen om det är exempelvis en gurkplanta. Man bankar då över en ljus yta, för att se vad som faller ut.

Illustration som visar ett fält med en diagonal linje. En lantbrukare kontrollerar angrepp på plantor utmed linjen.

Du kan kontrollera fälten genom att gå längs en diagonal linje och kontrollera 10 plantor på ett flertal ställen.

Att sätta upp fällor i din odling är också en metod för att bevaka skadegörare och ett bra komplement till dina regelbundna kontroller i din odling. Olika fällor, med klister eller feromonkapslar kan locka till sig skadegörare och kan vara ett effektivt sätt för att bedöma utvecklingen och angreppspotentialen innan skadan sker. Tänk på att många fällor är anpassade för specifika skadegörare. Välj fälla och metod utifrån vilken skadegörare du vill bevaka.

Hur ser skadegörarna och ogräsen ut?

För att kunna bekämpa skadegörare och ogräs på ett effektivt sätt behöver du ta reda på vad din odling har drabbats av. Genom att du lär dig mer om skadegöraren eller ogräset kan du sätta in åtgärderna vid rätt tidpunkter och lyckas minska angreppsnivån.

I fälthandböckerna för jordbruksgrödor och jordgubbsodling hittar du bilder och beskrivning av aktuella skadegörare.

I Växtskyddscentralernas bildarkiv hittar du bilder på ogräs, svampsjukdomar, skadeinsekter, symptom på bristsjukdomar med mera.

Quiz om skadegörare och ogräs

Testa dina kunskaper om skadegörare och ogräs i vårt VäxtodlingsQuiz! Lär dig mer om skadegörarnas biologi, hur skadan ser ut och hur den kan förebyggas. Finns både här på webbplatsen och som app!

Behovsanpassa åtgärderna

Genom att välja den mest lämpliga bekämpningsåtgärden och inte använda mer växtskyddsmedel än nödvändigt kan du göra en insats både för miljön, din hälsa och plånboken.

Beslutsstöd för din bekämpning

Växtskyddscentralerna ger dig uppdaterad och regionalt anpassad information om växtskyddsläget under säsong. Det kan vara ett stöd för dig vid beslut i bekämpningsfrågor.

Våra e-tjänster, appar och broschyrer ger dig hjälp att bestämma bästa bekämpnings­åtgärd och avgöra om den är lönsam eller inte. I dem hittar du bekämpnings­trösklar, riskvärderingar och prognos­modeller i de fall dessa finns tillgängliga för specifika grödor.

Regler kring att använda växtskyddsmedel

När du ska använda växtskyddsmedel behöver du ha behörighet, sprutan ska funktionstestas, du behöver dokumentera användningen och följa regler kring var och hur du får sprida växtskyddsmedel.

Använd i första hand icke‑kemiska metoder

Mekanisk bekämpning och biologisk bekämpning kan i vissa fall vara det bästa alternativet, både ur ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv.

Mekanisk bekämpning

Mekanisk bekämpning kan göras på flera sätt och förhindra både spridning och etablering av svampangrepp, insektsangrepp och ogräs. Mekanisk bekämpning kan innefatta allt från beskärning och bortforsling av angripna växtdelar, täckning med nät/väv, bevattning och bearbetning av jord. Vissa av åtgärderna ger direkt effekt, andra ger effekt på sikt och flera både på kort och lång sikt.

Efter skörd är olika former av stubbearbet­ning, plöjning och harvning åtgärder som på olika sätt påverkar ogräsfloran. Jordbearbetningen före sådd är också viktig för att gynna grödan som ska etableras och missgynna ogräsen. Blindharvning i vårsäd är ofta mycket effektivt sätt begränsa vårgroende ogräs framfart. I den etablerade grödan kan också olika harvar och radhackor vara effektiva bekämpnings­redskap inte minst i radsådda grödor. Det finns också specialmaskiner med fingerhjul, borstar mm som är användbara i vissa grödor och kulturer. Även flamning, ångning och elektricitet går att använda för att bekämpa ogräs.

Boken Ogräskontroll i åkermark ger en heltäckande information om ogräs och integrerad ogräsbekämpning.

Om du ska bekämpa ogräs i ekologisk odling med direkta metoder är det nästan alltid mekanisk bearbetning som gäller. Det finns många olika mekaniska metoder att arbeta med. I ekologisk grönsaksodling ska besvärliga ogräs som hårgängel, korsört och nattskatta bekämpas noggrant så att de inte fröar av sig. Ogräset hönshirs trivs också i alla öppna grödor och ska plockas och destrueras innan de bildar ax och frö.

Biologisk bekämpning

Biologisk bekämpning med hjälp av olika bakterier, nematoder, insekter och spindeldjur tillämpas framförallt i växthuskulturer. Ofta har de biologiska växtskydds­medlen specifika krav på klimat, vilket går att anpassa i ett växthus. I många kulturer i växthus kan växtskydds­problemen hanteras med hjälp av biologiska växtskyddsmedel. Därför finns också de biologiska medlen med i listorna över godkända växtskyddsmedel i växthus. Även de biologiska medlen måste vara godkända för att få användas i Sverige. Biologiska medel som innehåller mikroorganismer godkänns som kemiska bekämpnings­medel medan nematoder, insekter och spindeldjur godkänns av Naturvårdsverket och då är det själva arten som godkänns.

Alternativa metoder för sanering av jordbruks­utsäde

För sanering av skadegörare på utsäde finns två svenska innovationer som alternativ till kemisk utsädes­behandling och betning. Den ena är en termisk metod där utsäde behandlas med varm ånga, ThermoSeed. Den andra innovationen är ett biologiskt betningsmedel som består av en naturligt förekommande jordbakterie, Pseudomonas cloroapsis. Cedomon och Cerall är betningsmedel av den typen. De har fortfarande effekt och är fortfarande ett alternativ för utsädesbehandling av ekologiskt utsäde, men effekten har minskat jämfört med äldre undersökningar. Om denna minskning som vi sett i tre års försök, 2017-2019, beror på ett tillfälligt problem som kommer att åtgärdas eller är av mer bestående karaktär, vet vi ännu inte.

Kemiska växtskyddsmedel

Kemisk bekämpning är en av alla metoder som ingår i integrerat växtskydd. När förebyggande åtgärder eller alternativa metoder inte räckt eller inte är de lämpligaste finns behovet av kemiska växtskydds­medel. Valet av preparat har stor betydelse. Viktigt i behovs­anpassningen av kemiska växtskyddsmedel är också att hitta optimal tidpunkt och effektiv dos. Kemiska preparat kan ingå i bekämpnings­strategier med alternativa metoder. Att odla enligt principerna i integrerat växtskydd leder till att minska beroendet av kemisk bekämpning, vilket kan ge större stabilitet vid förändringar på tillgång till preparat.

Kemikalieinspektionen är den myndighet som ansvarar för att godkänna växtskyddsmedel. Vi på Jordbruksverket ger råd kring hur du bäst använder dem.

Jordbruk

Godkända växtskyddsmedel för jordbruk finns på Kemikalieinspektionens webbplats och i våra broschyrer.

Trädgård

Vi sammanställer varje år broschyrer över vilka växtskyddsmedel som är godkända för trädgårdsproduktion.

Vi sammanställer även listor över de medel som har fått dispens eller har fått utökat produkt­godkännande för 2020.

Risker för miljön

Ibland kan växtskyddsmedel hamna på ställen där vi inte vill att de ska finnas. Växtskyddsmedlen kan exempelvis färdas långa sträckor i luften eller hamna i vattendrag. Ett uppmärksammat problem är att rester av växtskyddsmedel kan läcka ut från odlingarna i växthus. Du som odlare kan göra mycket för att minska oönskad spridning.

Allmänkemikalier

Det finns så kallade allmänkemikalier, som är godkända för att bekämpa olika växt­skade­görare. Det är kemikalier som innehåller ämnen som inte har några farliga egenskaper för användare eller miljö. När du använder dessa behöver du inte ha någon behörighetsutbildning eller något tillstånd.

Allmänkemikaliernas effekt behöver inte utvärderas och därför är deras effekt inte lika väl klarlagd.

Det är bara vissa allmänkemikalier som är godkända för ekologisk produktion.

Använd preparat som skonar den biologiska mångfalden

I vissa fall kan du välja växtskyddsmedel som har en särskild effekt på den skadegörare som du vill bekämpa för att på så sätt skona till exempel nyttodjur. Det finns även andra egenskaper hos ett preparat som gör det mer eller mindre miljövänligt.

Sök information om preparat på Kemikalieinspektionens webbplats eller i våra broschyrer om godkända växtskyddsmedel för trädgårdsodling. I listorna över godkända växtskyddsmedel i växthus finns bland annat information om skadlighet för nyttodjur som används vid biologisk bekämpning. 

I vår app Nyttodjur finns bilder och beskrivningar av flera nyttodjur som finns naturligt i Sverige. Ladda ner den i App Store eller Google Play.

Undvik resistens

Bland skadegörarna och ogräsen finns det alltid en liten andel som är motståndskraftiga mot viss typ av bekämpningsmedel. Vid varje bekämpning kommer dessa individer gynnas och andelen av dessa motståndskraftiga individer ökar i populationen. Ensidig användning av samma typ av preparat snabbar på denna utveckling. Till sist är så stor andel av populationen motståndskraftig att bekämpning inte längre fungerar. Skadegöraren eller ogräset har blivit resistent mot bekämpningsmedlet. Exemplen på resistenta skadegörare och ogräs blir fler och fler. Risken för att resistens ska uppstå varierar både utifrån vilken skadegörare eller ogräsart det gäller och vilka metoder och preparat som används. Resistens kan utvecklas även mot biologiska bekämpningsmedel.

Växtskyddsmedlen klassificeras i olika grupper efter hur de verkar på skadegörarna. För att undvika resistenta skadegörare och ogräs behövs olika bekämpningsmetoder och växtskyddsmedel med olika verkningssätt att växla mellan. Minst tre olika metoder eller växtskyddsmedel bör ingå i en resistensstrategi för att den ska vara hållbar på sikt. Metoderna och medlen bör alterneras eller blandas för att risken för resistens ska hållas på en låg nivå.

I växthusodling, framför allt i prydnadsväxter, bör du inte blanda olika medel. Om du ändå blandar medel där är det viktigt att du provsprutar på några plantor för att vara helt säker på att det inte blir skador av blandningen.

I broschyrerna Växtskyddsmedel för trädgårdsodling och ekologisk odling, Kemisk ogräsbekämpning och Bekämpningsrekommendationer - svampar och insekter listas medlens resistensgrupp. Du kan använda dessa listor som beslutsstöd för att minska risken för resistens.

Norbarag är ett Nordiskt-Baltiskt samarbete och på deras webbplats kan du läsa mer om resistens.

Följ upp och utvärdera bekämpnings­åtgärderna

Genom att undersöka vilken nytta du haft av de åtgärder du gjort kan du få ut maximalt av varje bekämpningsåtgärd. Detta är viktigt även i ekologisk produktion.

Anlägg obehandlade rutor för att följa utvecklingen i jordbruksgrödorna, och utvärdera effekten av åtgärderna

I en obehandlad ruta, nollruta, kan du undersöka utvecklingen av ogräs, skadegörare och tillväxtreglering som kan motivera en insats av växtskyddsmedel och hur de påverkar grödan. Fundera över om en nollruta kan fungera i din odling.

För trädgårdsgrödor och potatis rekommenderar vi inte nollrutor förutom vid ogräskontroll. Skadegörare kan gynnas i nollrutan och därmed påverka större del av fältet än bara den obehandlade rutan. I de fall svamp behöver bekämpas förebyggande är nollrutor inte heller ett lämpligt sätt att följa utvecklingen.

Om nollrutor passar för din odling rekommenderas att du anlägger en nollruta i varje gröda och helst i varje fält. Anpassa nollrutans mått till de redskap som används, till exempel bredden på sprutan.

Illustration som visar hur en obehandlad ruta anläggs genom att stänga av sprutan eller hela rampen.

Stäng av sprutan, hela eller halva rampen, för att få en obehandlad ruta.

Dokumentera bekämpnings­effekten

Genom att skriva upp hur olika insatser har fungerat exempelvis i sprutjournalen får du ett bra underlag för kommande års beslut om bekämpning. I ekologisk produktion finns dokumentationskrav för alla åtgärder du gör i fält, trädgårdsodlingar och växthus.

Kartlägg eventuella problem

Rita in på en karta var du haft problem, som till exempel markbundna skadegörare eller misstänkt resistens hos ogräs. Med den kunskapen kan du undvika återkommande problem genom exempelvis en lämplig växtföljd och lämpligt val av preparat.

Växtskyddsläget varierar

Varje år sammanfattar växtskyddscentralerna läget för skadegörare inom jordbruksområdet. I Växtskyddsåret kan du läsa om vad som varit aktuellt under året och hur vädret påverkat. Vi visar på variationerna som förekommer mellan år och mellan olika geografiska områden.

Växtodlingsförsök i fält

Varje år utför de regionala försöksorganisationerna tester i fält av olika preparats effekter samt av olika växtskyddsstrategier mot ogräs, sjukdomar och insekter. Resultat och rapporter hittar du på webbplatsen Sverigeförsöken.

Minor Use

Minor Use arbetet omfattar alla arealmässigt små grödor inom den yrkesmässiga trädgårdsodlingen liksom en del jordbruksgrödor, som exempelvis fröodling. Arbetet ska bidra till att förbättra tillgången på växtskyddsmedel som effektivt kan hantera de växtskadegörare som inverkar på odlingen och minimera riskerna och konsekvenserna för människors hälsa och miljö.

Växtskyddscentralen jobbar aktivt och långsiktigt med frågan och sedan 2007 har arbetet innefattat ett projekt som LRF i dag driver med finansiering från Jordbruksverket. Sedan starten har projektet genomfört årliga försök i fält och odling. Vissa av dem flerårsprojekt, vissa av dem delfinansierade av branschen själva och ett fåtal färdiga studier är inköpta utifrån. Resultat och rapporter från genomförda försök hittar du på LRF:s webbplats

Frågor och svar

Jag har fått skadedjur i min privata trädgård, vad ska jag göra?

Vi på Jordbruksverkets växtskyddscentraler jobbar med rådgivning kring skadedjur och ogräs i yrkesodlingen. Du som är privatperson kan vända dig till Fritidsodlingens riksorganisation för att få råd kring skadegörare i din odling.

Få råd av oss på växtskydds­centralerna

Vi på växtskydds­centralerna ger råd om ogräs, sjukomar och insekter i yrkesmässig odling av lantbruksgrödor, grönsaker, frukt, bär och växthusodling. Vi finns placerade på fem orter i landet.

Författningar

Söker efter 2014:42

Senast uppdaterad: 2020-05-15