Landsbygdsprogrammet 2014-2022

Programperioden för landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet löper från 2014 till och med 2022. Programmet har en budget på drygt 48 miljarder kronor för hela perioden. Genomförandet kan pågå till och med år 2025.

Programmet är en del av EU:s strategi för en smart och hållbar tillväxt

EU har en strategi för tillväxt och jobb inom EU fram till år 2020. Syftet är att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna i Europa genom en smart och hållbar tillväxt för alla. För att nå detta övergripande mål har alla länder tagit fram nationella program inom olika områden. De program som Jordbruksverket ansvarar för är

• havs- och fiskeriprogrammet
• landsbygdsprogrammet
• regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling.

I varje program finns pengar som man kan söka till projekt och investeringar som syftar till att uppnå programmets mål.

Programmen finansieras av de europeiska struktur- och investeringsfonderna, under perioden 2014–2020.

• Europa 2020-strategin (eur-lex.europa.eu)
  

Mål med programmet

Målet med landsbygdsprogrammet är att utveckla lantbruk och landsbygder för att skapa en attraktiv landsbygd. Stöden i landsbygdsprogrammet ska bidra till prioriterade mål inom miljö och klimat, konkurrenskraft inom jordbruk, trädgård, rennäring och skogsbruk samt utveckling av nya jobb på landsbygden. De prioriterade målen är uppdelade i fokusområden som beskriver målen mer detaljerat.

Landsbygdsprogrammet finansieras av Sverige och den europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Det finns 48 miljarder kronor i landsbygdsprogrammet under perioden 2014–2022. Cirka 62 procent av budgeten går till området miljö och klimat.

Det är Jordbruksverket, länsstyrelserna, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och Sametinget som ansvarar för ersättningarna och stöden inom landsbygdsprogrammet.

• Landsbygdsprogrammet 2014–2022 Pdf, 2.7 MB.

Ersättningar och stöd i landsbygdsprogrammet

I landsbygdsprogrammet ingår olika ersättningar och stöd. De flesta är stängda för nya ansökningar.

Miljöersättningar

Lantbrukare som utför miljötjänster för samhället kan få miljöersättning för det. Det kan till exempel handla om att sköta betesmarker och slåtterängar, att hålla utrotningshotade husdjursraser eller att anlägga skyddszoner och anpassade skyddszoner för att minska näringsläckaget ut i våra vattendrag.

Ersättning för ekologisk produktion

Lantbrukare som vill satsa på ekologisk produktion kan få ersättning för det. Även den som vill ställa om produktionen till ekologisk kan få ersättning för det.

Kompensationsstöd

Syftet med kompensationsstödet är att ge ersättning till områden där det är svårare att driva ett lantbruk.

Djurvälfärdsersättningar

Lantbrukare kan få ersättning för extra djuromsorg. Syftet med ersättningen är att djuren ska må bättre. Det finns tre olika djurvälfärdsersättningar:

• extra djuromsorg för får
• extra djuromsorg för suggor
• utökad klövhälsovård för mjölkkor.

Miljöinvesteringar

Den som gör investeringar som gynnar miljön kan få stöd. Det kan exempelvis vara engångsröjning av betesmark eller arbete för att förbättra vattenkvaliteten. Stöden är till för att förbättra miljön.

Miljöåtgärder i skogsbruket

Skogsbrukare kan få stöd för miljöåtgärder i skogen. Dels i samband med katastrofer, Syftet är att bevara och utveckla biologisk mångfald och kulturmiljövärden i skogen. Du kan få stöd för

• naturvårdsbränning

• skapa våtmarker

• rensa kulturmiljöer

• sköta natur- och kulturmiljöer

• gallra fram ädellöv eller lövrik skog

• röja och rensa stenmur.

Kompetensutveckling och rådgivning

Syftet med kompetensutveckling och rådgivning är att öka kompetensen hos verksamma på landsbygden och på det sättet bidra till att nå målen med landsbygdsprogrammet. Den som är landsbygdsföretagare kan inte själv söka stöd för kompetensutveckling eller rådgivning, däremot kan landsbygdsföretagare ta del av den.

Företagsstöd

Det finns olika sorters företagsstöd. Du som tänker starta eller ta över ett företag inom jordbruk, trädgårds- eller rennäring kan söka startstöd. Du som redan har en verksamhet inom jordbruk, trädgårds- eller rennäring kan söka investeringsstöd för att utveckla företaget.

Projektstöd

De flesta projektstöden är stöd till investeringar. Det kan till exempel vara att investera i bredband, att förbättra den småskaliga infrastrukturen på landsbygden och att investera i idrotts- och fritidsanläggningar samt samlingslokaler. Det kan också vara investeringar som ger möjligheter till rekreation för allmänheten och förbättrar möjligheten till turism. Investeringarna ska även skapa och behålla service eller ta tillvara på och vårda natur- och kulthistoriska byggnader. Projektstöd är till för investeringar där den gemensamma nyttan är stor men där enskilda har svårt att finansiera det själv. Dessutom ska nyttan av stödet nå fler än den som söker stödet.

Samarbetsprojekt

Det finns möjlighet att söka stöd för att utveckla landsbygden genom samarbeten. Syftet är att stärka konkurrenskraften inom jordbruk, livsmedelsförädling eller inom miljö och klimat. Samarbeten kan vara att utveckla nya produkter och idéer, nya servicelösningar eller andra verksamheter på landsbygden.

Innovationsprojekt

Det finns ett stöd för att bilda innovationsgrupper och för att starta innovationsprojekt inom europeiska innovationsparternskapet, EIP. Syftet är att skapa bättre kopplingar mellan forskning, ny teknik och praktiskt arbete inom jordbruk, trädgård och rennäring. Det ska också leda till att få fram bra, praktiska och innovativa lösningar på gemensamma utmaningar inom olika områden.

Lokalt ledd utveckling

Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden är ett arbetssätt som finns inom hela EU. Här samverkar privata, offentliga och ideella aktörer för att utveckla landsbygden lokalt.

I Sverige finansieras lokalt ledd utveckling av fyra fonder. Dessa är landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling.

• Lokalt ledd utveckling i Sverige

Landsbygdsnätverket

Det svenska landsbygdsnätverket är kopplat till landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling. I landsbygdsnätverket samlas de aktörer som arbetar med landsbygds- samt havs- och fiskeriutveckling i Sverige.

Landsbygdsnätverket skapar mötesplatser där olika aktörer på lokal, regional och nationell nivå kan informera varandra och dela erfarenheter. Tillsammans kan aktörerna utveckla metoder som sedan kan användas i arbetet med programmen.

På landsbygdsnätverkets egen webbplats kan du läsa om nätverket och vad det arbetar med. Där hittar du också en kalender över olika aktiviteter.

• Landsbygdsnätverkets webbplats (landsbygdsnatverket.se)

Handlingsplaner

Alla myndigheter som ansvarar för stöd inom landsbygdsprogrammet har handlingsplaner. Handlingsplanerna beskriver hur myndigheterna ska bidra till att vi når målen i landsbygdsprogrammet och hur myndigheterna ska välja ut vilka som får stöd. Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Tillväxtverket har nationella handlingsplaner som gäller för hela Sverige. Länsstyrelserna och Sametinget har regionala handlingsplaner med prioriteringar för geografiskt avgränsade områden.

För att programmet och handlingsplanerna ska bli så effektiva som möjligt samarbetar myndigheterna med berörda organisationer och myndigheter. Handlingsplanerna uppdateras varje år.

Jordbruksverkets nationella handlingsplan

I Jordbruksverkets nationella handlingsplan finns information om kompetensutveckling och rådgivning, stöd till lantrasföreningar och stöd till samarbeten.

Den största delen av vårt arbete i handlingsplanen handlar om kompetensutveckling och rådgivning för att öka kunskapen hos de som är verksamma på landsbygden och få bättre effekter av de åtgärder som finns inom programmet. Fokusområden är jordbrukets konkurrenskraft, djurvälfärd, korta livsmedelskedjor, lokala marknader, miljö och klimat samt att skapa nya jobb på landsbygden.

Innovation är ett centralt begrepp under den här programperioden. Det finns möjlighet till stöd för samarbete mellan företagare, rådgivare och forskare för att ta fram nya produkter eller metoder. Det sker som en del inom Europeiska innovationspartnerskapet (EIP).

• Nationell handlingsplan 2020

Vi har tagit fram handlingsplanen tillsammans med fyra referensgrupper. De kommer även fortsättningsvis att ha en viktig roll när vi inför varje uppdatering av handlingsplanen ska se över och eventuellt ändra våra prioriteringar.

De fyra referensgrupperna för handlingsplanen är: konkurrenskraft och skapa jobb, växt och miljö, djurvälfärd och mat och besöksnäring.

Övervakningskommittén följer arbetet

För att följa arbetet med landsbygdsprogrammet finns en övervakningskommitté. Kommitténs uppgift är att granska genomförandet av programmet och följa hur målen med programmet nås. I kommittén sitter representanter från bland annat myndigheter, miljöorganisationer och organisationer som arbetar för social delaktighet, jämställdhet och icke-diskriminering.

Övervakningskommittén har till uppgift att granska och godkänna den metod och de kriterier som används för att välja ut insatser som ska finansieras av programmet. Den kontrollerar hur långt arbetet med programmet kommit och framstegen när det gäller att uppnå programmets mål. Den ska dessutom granska och godkänna de rapporter som varje år skickas till EU-kommissionen. Kommittén får också lämna synpunkter om genomförandet och utvärderingen av programmet.

Övervakningskommittén mäter hur väl målen har uppnåtts med hjälp av indikatorer. Det finns allmänna indikatorer som gäller alla EU-program. Det finns också resultatindikatorer som övervakningskommittén använder när de gör en särskild översyn av programmets resultat.

• Arbetsordning för övervakningskommittén Pdf, 84.5 kB.
  
• Ledamöter i övervakningskommittén

Följ övervakningskommitténs arbete

Övervakningskommittén har vanligtvis möten två till tre gånger per år. Du kan följa kommitténs arbete genom att läsa deras mötesprotokoll, presentationsmaterial och andra handlingar.

• Övervakningskommitténs möteshandlingar

Så går det för programmet

Sök mottagare av stöd

Vilka som fått stöd

Jordbruksverket publicerar uppgifter om vilka som fått stöd från landsbygdsfonden och garantifonden. Stöden i landsbygdsprogrammet kommer från landsbygdsfonden. Uppgifterna innehåller bland annat

• vilken fond pengarna kommer ifrån

• inom vilken kategori mottagaren har fått stöd

• utbetalt stöd

• geografisk plats.

• Uppgifter om vilka som fått stöd från landsbygdsprogrammet
  

Projektbank över alla beviljade projekt

I Projektbanken som finns hos Tillväxtverket kan du söka fram alla projekt som vi har beviljat stöd till.

I Projektbanken kan du bland annat läsa om:

• vad projektet heter
• vad projektet handlar om
• vem som är projektägare
• hur mycket medel som har beviljats
• när projektet startade och slutar
• vilka kommuner som berörs av projektet.

• Sök beviljade projekt

Inspiration och resultat

Det finns många fantastiska projekt som fått EU-stöd för att utveckla landsbygden på olika sätt. Här hittar du några exempel från projekt och inspirerande artiklar.

Projekten nedan har fått finansiering från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

• Renodlat – inspiration till egenodling och självhushållning
• Malin i Ratan – ekologiska hantverkstvålar
• Swedish foodcamp by MittSkåne
• Bygdeägt AB utvecklar lanthandeln som servicepunkt
• Innovativa transportlösningar med utgångspunkt från Röjans station
• Mälardalens smådjurskrematorium
• Jag är en sång mellan dina läppar (lokalt ledd utveckling)
• Aktiva byar (lokalt ledd utveckling)
• Sommarkul (lokalt ledd utveckling)

Utvärdering och uppföljning

Vi gör löpande utvärderingar av programmen för att de ska kunna förbättras, både under tiden de genomförs och i senare programperioder. Utvärderingarna ska också hjälpa oss att bedöma om programmen har uppnått sina mål och om resurserna har använts på ett effektivt sätt.

Vi har ett utvärderings­sekretariat som planerar utvärderingarna, anlitar utvärderare och sprider kunskap om resultaten. Såväl externa utvärderare, som konsulter eller forskare, och medarbetare på Jordbruksverket genomför utvärderingarna.

Rapporterna kvalitetsgranskas av en rådgivande forskargrupp knuten till utvärderings­sekretariatet. Författarna till varje rapport står själva för slutsatserna.

Vi gör också uppföljningar av hur det har gått hittills i landsbygdsprogrammet. I dem kan du till exempel se vad pengarna har använts till, var i landet de hamnat och vilka som har fått stöd.

Arbetet med uppföljning och utvärdering finansieras av europeiska struktur- och investeringsfonder.

Synpunkter och klagomål

Om du har synpunkter eller klagomål som gäller landsbygdsprogrammet är du välkommen att mejla till oss.

• LBprogramledning@jordbruksverket.se

Författningar

• EU:s förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (eur-lex.europa.eu)

Du kanske också är intresserad av det här

• Det europeiska nätverket för landsbygdsutveckling (ec.europa.eu)
• Kommissionens sida om landsbygdsutveckling (ec.europa.eu)Tillväxtverkets sidor om EU-program (tillvaxtverket.se)
  

• Läs våra publikationer med kunskap om Sveriges landsbygder