Landsbygdsprogrammet 2014-2022

Landsbygdsprogrammet syftar till att utveckla Sveriges landsbygd. I programmet finns mål för utvecklingen. För att nå målen finns det olika stöd och ersättningar för bland annat miljö, hållbarhet och innovation.

Programperioden för landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet löper från 2014 till och med 2022. Programmet har en budget på drygt 48 miljarder kronor för hela perioden. Genomförandet kan pågå till och med år 2025.

Programmet är en del av EU:s strategi för en smart och hållbar tillväxt

EU har en strategi för tillväxt och jobb inom EU fram till år 2020. Syftet är att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna i Europa genom en smart och hållbar tillväxt för alla. För att nå detta övergripande mål har alla länder tagit fram nationella program inom olika områden. De program som Jordbruksverket ansvarar för är

  • havs- och fiskeriprogrammet
  • landsbygdsprogrammet
  • regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling.

I varje program finns pengar som man kan söka till projekt och investeringar som syftar till att uppnå programmets mål.

Programmen finansieras av de europeiska struktur- och investeringsfonderna, under perioden 2014–2020.

Mål med programmet

Målet med landsbygdsprogrammet är att utveckla lantbruk och landsbygder för att skapa en attraktiv landsbygd. Stöden i landsbygdsprogrammet ska bidra till prioriterade mål inom miljö och klimat, konkurrenskraft inom jordbruk, trädgård, rennäring och skogsbruk samt utveckling av nya jobb på landsbygden. De prioriterade målen är uppdelade i fokusområden som beskriver målen mer detaljerat.

Landsbygdsprogrammet finansieras av Sverige och den europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Det finns 48 miljarder kronor i landsbygdsprogrammet under perioden 2014–2022. Cirka 62 procent av budgeten går till området miljö och klimat.

Det är Jordbruksverket, länsstyrelserna, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och Sametinget som ansvarar för ersättningarna och stöden inom landsbygdsprogrammet.

Bilagor till landsbygdsprogrammet 2014–2020

Det här är en sammanställning över de bilagor som hör till landsbygdsprogrammet 2014-2020. Om du vill ha någon av bilagorna kan du mejla till:

1. Bilagor som visar kalkyler, schabloner och villkor

  • Basvillkorstabell
  • Basprislista 2014
  • Betets förädlingsvärde
  • Beräkning av förgröningsavdrag
  • Karta över nitratkänsliga områden
  • Tvärvillkor och andra bindande normer
  • Kalkyler för miljöersättningar
    • Betesmarker och slåtterängar
    • Fäbodar
    • Hotade husdjursraser
    • Minskat kväveläckage
    • Restaurering av betesmarker och slåtterängar
    • Skyddszoner
    • Skötsel av våtmarker och dammar
    • Vallodling
  • Kalkyler för ekologisk produktion
    • Ekologisk produktion
    • Omställning till ekologisk produktion
  • Kalkyler för företags- och projektstöd
    • Enhetskostnader för djurstallar
    • Klumpsummor för att bilda innovationsgrupper
    • Leder genom skog och öppen mark
    • Schabloner för projektstöd
  • Kalkyler för miljöinvesteringar
    • Engångsröjning
    • Reglerbar dränering
    • Stängsel mot rovdjur
  • Kalkyler för skogens miljövärden
  • Kompensationsstödet
  • Intyg oberoende granskare
  • Kalkyler för djurvälfärdsersättningar
    • Extra djuromsorg för får
    • Extra djuromsorg för suggor
    • Utökad klövhälsovård för mjölkkor
  • Kalkyler för lokalt ledd utveckling
    • Enhetskostnad förberedande stöd

2. Förhandsutvärdering

3. Kontroll av miljöersättningar

4. Möjliga kombinationer av insatser för arealbaserade ersättningar respektive djurvälfärdsersättningar

5. Programtext för ersättning för extra djuromsorg för suggor

6. Referenser till SWOT

7. Urvalskriterier

Beskrivning av hur Sverige ska arbeta med urvalskriterier.

8. Utvärderingsplan

9. Åtgärder kopplade till definition av landsbygdsområde

Beskrivning med vilka åtgärder som definitionen av landsbygdsområde ska gälla för respektive inte gälla för.

10. Övergångsåtgärder

Tabell som visar vilka ersättningar som belastar landsbygdsprogram 2007-2013 samt basvillkor för dessa.

Ersättningar och stöd i landsbygdsprogrammet

I landsbygdsprogrammet ingår olika ersättningar och stöd. De flesta är stängda för nya ansökningar.

Miljöersättningar

Lantbrukare som utför miljötjänster för samhället kan få miljöersättning för det. Det kan till exempel handla om att sköta betesmarker och slåtterängar, att hålla utrotningshotade husdjursraser eller att anlägga skyddszoner och anpassade skyddszoner för att minska näringsläckaget ut i våra vattendrag.

Ersättning för ekologisk produktion

Lantbrukare som vill satsa på ekologisk produktion kan få ersättning för det. Även den som vill ställa om produktionen till ekologisk kan få ersättning för det.

Kompensationsstöd

Syftet med kompensationsstödet är att ge ersättning till områden där det är svårare att driva ett lantbruk.

Djurvälfärdsersättningar

Lantbrukare kan få ersättning för extra djuromsorg. Syftet med ersättningen är att djuren ska må bättre. Det finns tre olika djurvälfärdsersättningar:

  • extra djuromsorg för får
  • extra djuromsorg för suggor
  • utökad klövhälsovård för mjölkkor.

Miljöinvesteringar

Den som gör investeringar som gynnar miljön kan få stöd. Det kan exempelvis vara engångsröjning av betesmark eller arbete för att förbättra vattenkvaliteten. Stöden är till för att förbättra miljön.

Miljöåtgärder i skogsbruket

Skogsbrukare kan få stöd för miljöåtgärder i skogen. Dels i samband med katastrofer, Syftet är att bevara och utveckla biologisk mångfald och kulturmiljövärden i skogen. Du kan få stöd för

  • naturvårdsbränning
  • skapa våtmarker
  • rensa kulturmiljöer
  • sköta natur- och kulturmiljöer
  • gallra fram ädellöv eller lövrik skog
  • röja och rensa stenmur.

Kompetensutveckling och rådgivning

Syftet med kompetensutveckling och rådgivning är att öka kompetensen hos verksamma på landsbygden och på det sättet bidra till att nå målen med landsbygdsprogrammet. Den som är landsbygdsföretagare kan inte själv söka stöd för kompetensutveckling eller rådgivning, däremot kan landsbygdsföretagare ta del av den.

Företagsstöd

Det finns olika sorters företagsstöd. Du som tänker starta eller ta över ett företag inom jordbruk, trädgårds- eller rennäring kan söka startstöd. Du som redan har en verksamhet inom jordbruk, trädgårds- eller rennäring kan söka investeringsstöd för att utveckla företaget.

Projektstöd

De flesta projektstöden är stöd till investeringar. Det kan till exempel vara att investera i bredband, att förbättra den småskaliga infrastrukturen på landsbygden och att investera i idrotts- och fritidsanläggningar samt samlingslokaler. Det kan också vara investeringar som ger möjligheter till rekreation för allmänheten och förbättrar möjligheten till turism. Investeringarna ska även skapa och behålla service eller ta tillvara på och vårda natur- och kulthistoriska byggnader. Projektstöd är till för investeringar där den gemensamma nyttan är stor men där enskilda har svårt att finansiera det själv. Dessutom ska nyttan av stödet nå fler än den som söker stödet.

Samarbetsprojekt

Det finns möjlighet att söka stöd för att utveckla landsbygden genom samarbeten. Syftet är att stärka konkurrenskraften inom jordbruk, livsmedelsförädling eller inom miljö och klimat. Samarbeten kan vara att utveckla nya produkter och idéer, nya servicelösningar eller andra verksamheter på landsbygden.

Innovationsprojekt

Det finns ett stöd för att bilda innovationsgrupper och för att starta innovationsprojekt inom europeiska innovationsparternskapet, EIP. Syftet är att skapa bättre kopplingar mellan forskning, ny teknik och praktiskt arbete inom jordbruk, trädgård och rennäring. Det ska också leda till att få fram bra, praktiska och innovativa lösningar på gemensamma utmaningar inom olika områden.

Lokalt ledd utveckling

Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden är ett arbetssätt som finns inom hela EU. Här samverkar privata, offentliga och ideella aktörer för att utveckla landsbygden lokalt.

I Sverige finansieras lokalt ledd utveckling av fyra fonder. Dessa är landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling.

Landsbygdsnätverket

Det svenska landsbygdsnätverket är kopplat till landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling. I landsbygdsnätverket samlas de aktörer som arbetar med landsbygds- samt havs- och fiskeriutveckling i Sverige.

Landsbygdsnätverket skapar mötesplatser där olika aktörer på lokal, regional och nationell nivå kan informera varandra och dela erfarenheter. Tillsammans kan aktörerna utveckla metoder som sedan kan användas i arbetet med programmen.

På landsbygdsnätverkets egen webbplats kan du läsa om nätverket och vad det arbetar med. Där hittar du också en kalender över olika aktiviteter.

Handlingsplaner

Alla myndigheter som ansvarar för stöd inom landsbygdsprogrammet har handlingsplaner. Handlingsplanerna beskriver hur myndigheterna ska bidra till att vi når målen i landsbygdsprogrammet och hur myndigheterna ska välja ut vilka som får stöd. Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Tillväxtverket har nationella handlingsplaner som gäller för hela Sverige. Länsstyrelserna och Sametinget har regionala handlingsplaner med prioriteringar för geografiskt avgränsade områden.

För att programmet och handlingsplanerna ska bli så effektiva som möjligt samarbetar myndigheterna med berörda organisationer och myndigheter. Handlingsplanerna uppdateras varje år.

Jordbruksverkets nationella handlingsplan

I Jordbruksverkets nationella handlingsplan finns information om kompetensutveckling och rådgivning, stöd till lantrasföreningar och stöd till samarbeten.

Den största delen av vårt arbete i handlingsplanen handlar om kompetensutveckling och rådgivning för att öka kunskapen hos de som är verksamma på landsbygden och få bättre effekter av de åtgärder som finns inom programmet. Fokusområden är jordbrukets konkurrenskraft, djurvälfärd, korta livsmedelskedjor, lokala marknader, miljö och klimat samt att skapa nya jobb på landsbygden.

Innovation är ett centralt begrepp under den här programperioden. Det finns möjlighet till stöd för samarbete mellan företagare, rådgivare och forskare för att ta fram nya produkter eller metoder. Det sker som en del inom Europeiska innovationspartnerskapet (EIP).

Vi har tagit fram handlingsplanen tillsammans med fyra referensgrupper. De kommer även fortsättningsvis att ha en viktig roll när vi inför varje uppdatering av handlingsplanen ska se över och eventuellt ändra våra prioriteringar.

De fyra referensgrupperna för handlingsplanen är: konkurrenskraft och skapa jobb, växt och miljö, djurvälfärd och mat och besöksnäring.

Referensgrupper för nationell handlingsplan

I arbetet med den nationella handlingsplanen finns fyra referensgrupper.

Referensgrupp växt och miljö

  • Betodlarna
  • Branschråd för Lantbrukets Rådgivningsföretag
  • Ekologiska lantbrukarna
  • Energigas
  • Havs- och vattenmyndigheten
  • Hushållningssällskapet
  • JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik
  • Kemikalieinspektionen
  • Lantbrukarnas Riksförbund
  • LRF Mjölk
  • Länsstyrelserna
  • Naturvårdsverket
  • Odling i balans
  • Riksantikvarieämbetet
  • Salixodlarna
  • Skogsstyrelsen
  • Spannmålsodlarna
  • Stiftelsen Lantbruksforskning
  • Svebio
  • Sveriges Biodlares Riksförbund
  • Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare
  • Sveriges lantbruksuniversitet
  • Världsnaturfonden WWF

Referensgrupp skapa jobb och attraktivitet – insatser inom mat, dryck, besöksnäring och andra branscher på landsbygden

  • Ekoturismföreningen
  • Eldrimner
  • Hushållningssällskapet
  • Lantbrukarnas Riksförbund
  • Livsmedelsföretagen
  • Livsmedelsverket
  • Länsstyrelserna
  • Organic Sweden
  • Riksantikvarieämbetet
  • Sametinget
  • Svenska musterier
  • Svenska vinodlare
  • Sveriges lantbruksuniversitet
  • Tillväxtverket
  • Visit Sweden
  • Visita

Referensgrupp djur

  • Gimrarna
  • Hushållningssällskapet
  • Hästnäringens nationella stiftelse
  • Lantbrukarnas Riksförbund
  • LRF Häst
  • LRF Konsult
  • Länsstyrelserna
  • Rådgivningsbolaget
  • Svensk fågel
  • Svenska fåravelsförbundet
  • Svenska hästavelsförbundet
  • Svenska köttföretagen AB
  • Svenska ägg
  • Sveriges Biodlares Riksförbund
  • Sveriges grisföretagare
  • Sveriges lantbruksuniversitet
  • Sveriges nötköttsproducenter
  • Växa Sverige

Referensgrupp Lantrasföreningar

  • Avelsföreningen för svenska ardennerhästen
  • Föreningen allmogegeten
  • Föreningen allmogekon
  • Föreningen för svensk lågland
  • Föreningen gotlandskaninen
  • Föreningen gutefåret
  • Föreningen landtsvinet
  • Föreningen nordsvenska hästen
  • Föreningen svenska allmogefår
  • Föreningen äldre boskap
  • Gutefårakademin
  • Jämtlands läns semin och bockavelsförening
  • NordBi
  • Representant för fäbodbrukarna
  • Ryaklubben
  • Svensk fjällrasavel
  • Svenska finullsföreningen
  • Svenska lanthönsklubben
  • Svenska russavelsföreningen
  • Sveriges rödkulleförening

Övervakningskommittén följer arbetet

För att följa arbetet med landsbygdsprogrammet finns en övervakningskommitté. Kommitténs uppgift är att granska genomförandet av programmet och följa hur målen med programmet nås. I kommittén sitter representanter från bland annat myndigheter, miljöorganisationer och organisationer som arbetar för social delaktighet, jämställdhet och icke-diskriminering.

Övervakningskommittén har till uppgift att granska och godkänna den metod och de kriterier som används för att välja ut insatser som ska finansieras av programmet. Den kontrollerar hur långt arbetet med programmet kommit och framstegen när det gäller att uppnå programmets mål. Den ska dessutom granska och godkänna de rapporter som varje år skickas till EU-kommissionen. Kommittén får också lämna synpunkter om genomförandet och utvärderingen av programmet.

Övervakningskommittén mäter hur väl målen har uppnåtts med hjälp av indikatorer. Det finns allmänna indikatorer som gäller alla EU-program. Det finns också resultatindikatorer som övervakningskommittén använder när de gör en särskild översyn av programmets resultat.

Följ övervakningskommitténs arbete

Övervakningskommittén har vanligtvis möten två till tre gånger per år. Du kan följa kommitténs arbete genom att läsa deras mötesprotokoll, presentationsmaterial och andra handlingar.

Så går det för programmet

Statistik för projekt- och företagsstöd i landsbygdsprogrammet

Tabellen gäller för projekt- och företagsstöd, miljöinvesteringar och åtgärderna för lokalt ledd utveckling inom landsbygdsprogrammet. Beslutande myndigheter är länsstyrelsen, Sametinget, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och Jordbruksverket. Uppgifterna uppdaterades 2023-05-01.

Projekt- och företagsstöd inom landsbygdsprogrammet

Åtgärd

Budget, kronor

Beviljade ansökningar

Beviljade stöd, kronor

Utbetalade stöd, kronor

Kompetens­utveckling

1 518 043 854

592

1 401 800 000

884 942 000

Rådgivning

560 249 335

154

537 080 000

302 232 000

Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft inom jordbruk, trädgård och rennäring

3 253 572 233

3 774

3 135 771 000

2 544 303 000

Investeringsstöd till förnybar energi och klimat

451 177 381

973

402 206 000

343 992 000

Förädlingsstöd

224 261 472

410

170 625 000

132 397 000

Miljö­investeringar

454 861 230

1 969

386 130 000

311 972 000

Startstöd

206 203 581

804

198 600 000

167 800 000

Investeringsstöd för jobb på landsbygden

448 575 029

751

407 333 000

331 414 000

Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd

1 246 705 695

2 146

1 146 700 000

927 492 000

Bredband

4 520 142 776

700

4 453 440 000

3 420 094 000

Skogens miljövärden

151 794 141

2 806

134 790 000

101 520 000

Lantrasföreningar

33 600 226

122

32 926 000

22 532 000

Innovationsstöd

534 032 712

404

525 582 000

325 980 000

Samarbete

1 025 021 868

484

883 078 000

538 895 000

Åtgärder inom lokalt ledd utveckling

1 658 268 221

2483

1 556 923 000

1 082 025 000

En satsning från det europeiska återhämtnings­instrumentet (EURI)

566 209 390

733

575 702 000

198 159 000

Summa

16 852 719 144

19 305

15 948 686 000

11 635 749 000

Statistik för miljöersättningar i landsbygdsprogrammet

Samma lantbrukare kan ha flera ansökningar, i vissa fall även för samma typ av miljöersättning om de har utökat sitt åtagande under nuvarande programperiod. Det kan då finnas små överlappningar i statistiken.

Ansökningar om utbetalning av miljöersättningar 2022

Miljöersättning

Antal ansökningar

Areal

Betesmarker och slåtterängar,
ungefärliga uppgifter

25 300 stycken

416 900 ha

Fäbodar

200 stycken

15 500 ha

Restaurering av betesmarker

och slåtterängar

800 stycken

4 200 ha

Minskat kväveläckage (vårbearbetning och fånggröda)

3 100 stycken

101 500 ha

Skyddszoner

3 200 stycken

10 600 ha

Vallodling

6 800 stycken

179 600 ha

Våtmarker och dammar, totalt

2 400 stycken

9 600 ha*

Skötsel av våtmarker och dammar

1 500 stycken

6 300 ha*

Skötsel av våtmarker och småvatten,
programperiod 2000-2006

900 stycken

3 340 ha*

Anläggning eller återställande av
våtmarker och småvatten,
programperiod 1996-1999

7 stycken

7 ha*

Hotade husdjursraser

1 200 stycken

Uppgift saknas

* Siffrorna gäller 2021 års ansökan.

Siffrorna är avrundade till hela hundratal och uppdaterade den 1 juli 2022.

Statistik för ersättningar för ekologisk produktion

I tabellen kan du se antal ansökningar för alla ersättningar som gäller ekologisk produktion år 2022 samt omfattning.

Ansökningar om utbetalning av ersättning för ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion 2022

Ersättningar

Antal ansökningar

Areal

Ersättning för ekologisk produktion,
ansökt utbetalning för växtodling

3 800 stycken

162 000 ha

Ersättning för ekologisk produktion,
antal ansökningar med djurhållning

3 400 stycken

-

Ersättning för omställning till
ekologisk produktion,
ansökt utbetalning för växtodling

700 stycken

8 600 ha

Ersättning för omställning till
ekologisk produktion, antal
ansökningar med djurhållning

100 stycken

-

Siffrorna är avrundade till hela hundratal och uppdaterade den 1 juli 2022.

Statistik för djurvälfärdsersättningar

I tabellen kan du se antal ansökningar om djurvälfärdsersättningar år 2022 och antal djurenheter som ingår.

Ansökningar om utbetalning av djurvälfärdsersättningar 2022

Djurvälfärdsersättningar, programperiod 2014-2020

Antal ansökningar

Djurenheter

Extra djuromsorg för får

2 200 stycken

22 100 stycken

Extra djuromsorg för suggor

400 stycken

54 200 stycken

Utökad klövhälsovård för mjölkkor

2 100 stycken

221 400 stycken

Siffrorna är avrundade till hela hundratal och uppdaterade den 1 juli 2022.

Statistik för kompensationsstöd

I tabellen kan du se antal ansökningar om kompensationsstöd år 2022 och areal.

Ansökningar om kompensationsstöd 2022

Kompensationsstöd 2021

Antal ansökningar

Areal

Kompensationsstöd

23 700 stycken

1 108 900 ha

Siffrorna är avrundade till hela hundratal och uppdaterade den 1 juli 2022.

Sök mottagare av stöd

Vilka som fått stöd

Jordbruksverket publicerar uppgifter om vilka som fått stöd från landsbygdsfonden och garantifonden. Stöden i landsbygdsprogrammet kommer från landsbygdsfonden. Uppgifterna innehåller bland annat

  • vilken fond pengarna kommer ifrån
  • inom vilken kategori mottagaren har fått stöd
  • utbetalt stöd
  • geografisk plats.

Projektbank över alla beviljade projekt

I Projektbanken som finns hos Tillväxtverket kan du söka fram alla projekt som vi har beviljat stöd till.

I Projektbanken kan du bland annat läsa om:

  • vad projektet heter
  • vad projektet handlar om
  • vem som är projektägare
  • hur mycket medel som har beviljats
  • när projektet startade och slutar
  • vilka kommuner som berörs av projektet.

Inspiration och resultat

Det finns många fantastiska projekt som fått EU-stöd för att utveckla landsbygden på olika sätt. Här hittar du några exempel från projekt och inspirerande artiklar.

Projekten nedan har fått finansiering från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Utvärdering och uppföljning

Vi gör löpande utvärderingar av programmen för att de ska kunna förbättras, både under tiden de genomförs och i senare programperioder. Utvärderingarna ska också hjälpa oss att bedöma om programmen har uppnått sina mål och om resurserna har använts på ett effektivt sätt.

Vi har ett utvärderings­sekretariat som planerar utvärderingarna, anlitar utvärderare och sprider kunskap om resultaten. Såväl externa utvärderare, som konsulter eller forskare, och medarbetare på Jordbruksverket genomför utvärderingarna.

Rapporterna kvalitetsgranskas av en rådgivande forskargrupp knuten till utvärderings­sekretariatet. Författarna till varje rapport står själva för slutsatserna.

Vi gör också uppföljningar av hur det har gått hittills i landsbygdsprogrammet. I dem kan du till exempel se vad pengarna har använts till, var i landet de hamnat och vilka som har fått stöd.

Arbetet med uppföljning och utvärdering finansieras av europeiska struktur- och investeringsfonder.

Publicerade utvärderingar

Publicerade uppföljningar

Vår definition av landsbygd

Vi har en landsbygdsdefinition för att bättre kunna beskriva hur utvecklingen sker i olika typer av landsbygder jämfört med i städer. Avsikten är inte att den ska användas för att jämföra enskilda kommuner.

Kommunerna delas in i olika kategorier

Jordbruksverket har sedan 2015 en landsbygdsdefinition för landsbygdsprogrammet 2014‑2023, som innebär att vi delar in kommunerna i sex olika kategorier. Metoden för att kategorisera kommunerna påminner om den som Jordbruksverket tidigare har använt men flera kommuner har nu klassificerats på ett annat sätt.

I vissa fall behöver vi dela in kommunerna på två grövre sätt; en med fyra kategorier och en annan med enbart två kategorier.

Så här delar vi in kommunerna

Så här delar vi in kommunerna i de olika kategorierna

Indelningen i de sex kategorierna baseras på Tillväxtanalys rapport Bättre statistik för en bättre regional- och landsbygdspolitik, 2014:04.

Du kan också se indelningen i de här kartorna. Klicka på kartorna för att se en större bild med förklaring.

Kartbild över Sverige. Olika färger visar om en kommun definieras som mycket glesa landsbygdskommuner, glesa landsbygdskommuner, tätortsnära landsbygdskommuner, glesa blandade kommuner, täta blandade kommuner eller storstadskommuner.
Kartbild över Sverige. Olika färger visar om en kommun definieras som gles landsbygd, landsbygd, stadsområde eller storstadsområde.
Kartbild över Sverige. Olika färger visar vilka kommuner som definieras som land och vilka som definieras som stad.

Beskrivning av kategorierna

De sex kategorierna har bestämts utifrån befolkningstäthet och närhet till städer.

  • Mycket glesa landsbygdskommuner - kommuner med hela befolkningen i glest befolkade områden och med minst 90 minuters genomsnittlig resväg till en ort med minst 50 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem landsbygdskommuner som är mycket avlägset belägna.
  • Glesa landsbygdskommuner - kommuner med minst 50 procent av befolkningen i glest befolkade områden. Mindre än 50 procent av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg med bil till en ort med minst 50 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem landsbygdskommuner som är avlägset belägna.
  • Tätortsnära landsbygdskommuner - kommuner med minst 50 procent av befolkningen i glest befolkade områden. Minst 50 procent av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg till en ort med minst 50 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem landsbygdskommuner nära en större stad.
  • Glesa blandade kommuner - kommuner med mindre än 50 procent av befolkningen i glest befolkade områden. Mindre än 50 procent av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg till en ort med minst 50 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem täta kommuner som är avlägset belägna.
  • Täta blandade kommuner - kommuner med mindre än 50 procent av befolkningen i glest befolkade områden. Minst 50 procent av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg till en ort med minst 50 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem täta kommuner nära en större stad.
  • Storstadskommuner - kommuner med mindre än 20 procent av befolkning i glest befolkade områden och med angränsande kommuner som har en samlad folkmängd på minst 500 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem storstadskommuner.

Du kan läsa mer om de olika kategorierna i en rapport från Tillväxtanalys.

Utmaningar med att definiera landsbygdskommuner

En svårighet med att definiera landsbygden på kommunnivå är att de flesta kommuner är väldigt olika varandra och många känner därför inte att det är rättvisande att definiera landsbygden på detta sätt. Däremot så är det nödvändigt att använda grova kategoriseringar för att visa på strukturella skillnader på nationell nivå. Mycket annan statistik finns också tillgänglig just på den kommunala nivån.

Kontakta oss

Du kan ställa frågor till oss på vår webbplats och också se svaren på frågor som andra har ställt.

Du kan också ringa vår kundtjänst om du har frågor. Du når oss på telefonnummer

Synpunkter och klagomål

Om du har synpunkter eller klagomål som gäller landsbygdsprogrammet är du välkommen att mejla till oss.

EU-flagga. Text under flaggan: Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Europa investerar i landsbygdsområden.

Senast granskad: 2022-03-08