Landsbygdsprogrammet 2014-2022
Landsbygdsprogrammet syftar till att utveckla Sveriges landsbygd. I programmet finns mål för utvecklingen. För att nå målen finns det olika stöd och ersättningar för bland annat miljö, hållbarhet och innovation.
Programperioden för landsbygdsprogrammet
Landsbygdsprogrammet löper från 2014 till och med 2022. Programmet har en budget på drygt 48 miljarder kronor för hela perioden. Genomförandet kan pågå till och med år 2025.
Programmet är en del av EU:s strategi för en smart och hållbar tillväxt
EU har en strategi för tillväxt och jobb inom EU fram till år 2020. Syftet är att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna i Europa genom en smart och hållbar tillväxt för alla. För att nå detta övergripande mål har alla länder tagit fram nationella program inom olika områden. De program som Jordbruksverket ansvarar för är
- havs- och fiskeriprogrammet
- landsbygdsprogrammet
- regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling.
I varje program finns pengar som man kan söka till projekt och investeringar som syftar till att uppnå programmets mål.
Programmen finansieras av de europeiska struktur- och investeringsfonderna, under perioden 2014–2020.

Vill du veta mer om fonderna?
Webbplatsen eufonder.se är en guide för dig som vill veta mer om vilka program inom europeiska struktur- och investeringsfonderna som berör Sverige. Här kan du läsa om programmen, fonderna och vilka resultat de gett.
Mål med programmet
Målet med landsbygdsprogrammet är att utveckla lantbruk och landsbygder för att skapa en attraktiv landsbygd. Stöden i landsbygdsprogrammet ska bidra till prioriterade mål inom miljö och klimat, konkurrenskraft inom jordbruk, trädgård, rennäring och skogsbruk samt utveckling av nya jobb på landsbygden. De prioriterade målen är uppdelade i fokusområden som beskriver målen mer detaljerat.
Landsbygdsprogrammet finansieras av Sverige och den europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Det finns 48 miljarder kronor i landsbygdsprogrammet under perioden 2014–2022. Cirka 62 procent av budgeten går till området miljö och klimat.
Det är Jordbruksverket, länsstyrelserna, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och Sametinget som ansvarar för ersättningarna och stöden inom landsbygdsprogrammet.
Bilagor till landsbygdsprogrammet 2014–2020
Det här är en sammanställning över de bilagor som hör till landsbygdsprogrammet 2014-2020. Om du vill ha någon av bilagorna kan du mejla till:
1. Bilagor som visar kalkyler, schabloner och villkor
- Basvillkorstabell
- Basprislista 2014
- Betets förädlingsvärde
- Beräkning av förgröningsavdrag
- Karta över nitratkänsliga områden
- Tvärvillkor och andra bindande normer
- Kalkyler för miljöersättningar
- Betesmarker och slåtterängar
- Fäbodar
- Hotade husdjursraser
- Minskat kväveläckage
- Restaurering av betesmarker och slåtterängar
- Skyddszoner
- Skötsel av våtmarker och dammar
- Vallodling
- Kalkyler för ekologisk produktion
- Ekologisk produktion
- Omställning till ekologisk produktion
- Kalkyler för företags- och projektstöd
- Enhetskostnader för djurstallar
- Klumpsummor för att bilda innovationsgrupper
- Leder genom skog och öppen mark
- Schabloner för projektstöd
- Kalkyler för miljöinvesteringar
- Engångsröjning
- Reglerbar dränering
- Stängsel mot rovdjur
- Kalkyler för skogens miljövärden
- Kompensationsstödet
- Intyg oberoende granskare
- Kalkyler för djurvälfärdsersättningar
- Extra djuromsorg för får
- Extra djuromsorg för suggor
- Utökad klövhälsovård för mjölkkor
- Kalkyler för lokalt ledd utveckling
- Enhetskostnad förberedande stöd
2. Förhandsutvärdering
3. Kontroll av miljöersättningar
4. Möjliga kombinationer av insatser för arealbaserade ersättningar respektive djurvälfärdsersättningar
5. Programtext för ersättning för extra djuromsorg för suggor
6. Referenser till SWOT
7. Urvalskriterier
Beskrivning av hur Sverige ska arbeta med urvalskriterier.
8. Utvärderingsplan
9. Åtgärder kopplade till definition av landsbygdsområde
Beskrivning med vilka åtgärder som definitionen av landsbygdsområde ska gälla för respektive inte gälla för.
10. Övergångsåtgärder
Tabell som visar vilka ersättningar som belastar landsbygdsprogram 2007-2013 samt basvillkor för dessa.
Ersättningar och stöd i landsbygdsprogrammet
I landsbygdsprogrammet ingår olika ersättningar och stöd. De flesta är stängda för nya ansökningar.
Miljöersättningar
Lantbrukare som utför miljötjänster för samhället kan få miljöersättning för det. Det kan till exempel handla om att sköta betesmarker och slåtterängar, att hålla utrotningshotade husdjursraser eller att anlägga skyddszoner och anpassade skyddszoner för att minska näringsläckaget ut i våra vattendrag.
Ersättning för ekologisk produktion
Lantbrukare som vill satsa på ekologisk produktion kan få ersättning för det. Även den som vill ställa om produktionen till ekologisk kan få ersättning för det.
Kompensationsstöd
Syftet med kompensationsstödet är att ge ersättning till områden där det är svårare att driva ett lantbruk.
Djurvälfärdsersättningar
Lantbrukare kan få ersättning för extra djuromsorg. Syftet med ersättningen är att djuren ska må bättre. Det finns tre olika djurvälfärdsersättningar:
- extra djuromsorg för får
- extra djuromsorg för suggor
- utökad klövhälsovård för mjölkkor.
Miljöinvesteringar
Den som gör investeringar som gynnar miljön kan få stöd. Det kan exempelvis vara engångsröjning av betesmark eller arbete för att förbättra vattenkvaliteten. Stöden är till för att förbättra miljön.
Miljöåtgärder i skogsbruket
Skogsbrukare kan få stöd för miljöåtgärder i skogen. Dels i samband med katastrofer, Syftet är att bevara och utveckla biologisk mångfald och kulturmiljövärden i skogen. Du kan få stöd för
- naturvårdsbränning
- skapa våtmarker
- rensa kulturmiljöer
- sköta natur- och kulturmiljöer
- gallra fram ädellöv eller lövrik skog
- röja och rensa stenmur.
Kompetensutveckling och rådgivning
Syftet med kompetensutveckling och rådgivning är att öka kompetensen hos verksamma på landsbygden och på det sättet bidra till att nå målen med landsbygdsprogrammet. Den som är landsbygdsföretagare kan inte själv söka stöd för kompetensutveckling eller rådgivning, däremot kan landsbygdsföretagare ta del av den.
Företagsstöd
Det finns olika sorters företagsstöd. Du som tänker starta eller ta över ett företag inom jordbruk, trädgårds- eller rennäring kan söka startstöd. Du som redan har en verksamhet inom jordbruk, trädgårds- eller rennäring kan söka investeringsstöd för att utveckla företaget.
Projektstöd
De flesta projektstöden är stöd till investeringar. Det kan till exempel vara att investera i bredband, att förbättra den småskaliga infrastrukturen på landsbygden och att investera i idrotts- och fritidsanläggningar samt samlingslokaler. Det kan också vara investeringar som ger möjligheter till rekreation för allmänheten och förbättrar möjligheten till turism. Investeringarna ska även skapa och behålla service eller ta tillvara på och vårda natur- och kulthistoriska byggnader. Projektstöd är till för investeringar där den gemensamma nyttan är stor men där enskilda har svårt att finansiera det själv. Dessutom ska nyttan av stödet nå fler än den som söker stödet.
Samarbetsprojekt
Det finns möjlighet att söka stöd för att utveckla landsbygden genom samarbeten. Syftet är att stärka konkurrenskraften inom jordbruk, livsmedelsförädling eller inom miljö och klimat. Samarbeten kan vara att utveckla nya produkter och idéer, nya servicelösningar eller andra verksamheter på landsbygden.
Innovationsprojekt
Det finns ett stöd för att bilda innovationsgrupper och för att starta innovationsprojekt inom europeiska innovationsparternskapet, EIP. Syftet är att skapa bättre kopplingar mellan forskning, ny teknik och praktiskt arbete inom jordbruk, trädgård och rennäring. Det ska också leda till att få fram bra, praktiska och innovativa lösningar på gemensamma utmaningar inom olika områden.
Lokalt ledd utveckling
Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden är ett arbetssätt som finns inom hela EU. Här samverkar privata, offentliga och ideella aktörer för att utveckla landsbygden lokalt.
I Sverige finansieras lokalt ledd utveckling av fyra fonder. Dessa är landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling.
Landsbygdsnätverket
Det svenska landsbygdsnätverket är kopplat till landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling. I landsbygdsnätverket samlas de aktörer som arbetar med landsbygds- samt havs- och fiskeriutveckling i Sverige.
Landsbygdsnätverket skapar mötesplatser där olika aktörer på lokal, regional och nationell nivå kan informera varandra och dela erfarenheter. Tillsammans kan aktörerna utveckla metoder som sedan kan användas i arbetet med programmen.
På landsbygdsnätverkets egen webbplats kan du läsa om nätverket och vad det arbetar med. Där hittar du också en kalender över olika aktiviteter.
Handlingsplaner
Alla myndigheter som ansvarar för stöd inom landsbygdsprogrammet har handlingsplaner. Handlingsplanerna beskriver hur myndigheterna ska bidra till att vi når målen i landsbygdsprogrammet och hur myndigheterna ska välja ut vilka som får stöd. Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Tillväxtverket har nationella handlingsplaner som gäller för hela Sverige. Länsstyrelserna och Sametinget har regionala handlingsplaner med prioriteringar för geografiskt avgränsade områden.
För att programmet och handlingsplanerna ska bli så effektiva som möjligt samarbetar myndigheterna med berörda organisationer och myndigheter. Handlingsplanerna uppdateras varje år.
Jordbruksverkets nationella handlingsplan
I Jordbruksverkets nationella handlingsplan finns information om kompetensutveckling och rådgivning, stöd till lantrasföreningar och stöd till samarbeten.
Den största delen av vårt arbete i handlingsplanen handlar om kompetensutveckling och rådgivning för att öka kunskapen hos de som är verksamma på landsbygden och få bättre effekter av de åtgärder som finns inom programmet. Fokusområden är jordbrukets konkurrenskraft, djurvälfärd, korta livsmedelskedjor, lokala marknader, miljö och klimat samt att skapa nya jobb på landsbygden.
Innovation är ett centralt begrepp under den här programperioden. Det finns möjlighet till stöd för samarbete mellan företagare, rådgivare och forskare för att ta fram nya produkter eller metoder. Det sker som en del inom Europeiska innovationspartnerskapet (EIP).
Vi har tagit fram handlingsplanen tillsammans med fyra referensgrupper. De kommer även fortsättningsvis att ha en viktig roll när vi inför varje uppdatering av handlingsplanen ska se över och eventuellt ändra våra prioriteringar.
De fyra referensgrupperna för handlingsplanen är: konkurrenskraft och skapa jobb, växt och miljö, djurvälfärd och mat och besöksnäring.
Referensgrupper för nationell handlingsplan
I arbetet med den nationella handlingsplanen finns fyra referensgrupper.
Referensgrupp växt och miljö
- Betodlarna
- Branschråd för Lantbrukets Rådgivningsföretag
- Ekologiska lantbrukarna
- Energigas
- Havs- och vattenmyndigheten
- Hushållningssällskapet
- JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik
- Kemikalieinspektionen
- Lantbrukarnas Riksförbund
- LRF Mjölk
- Länsstyrelserna
- Naturvårdsverket
- Odling i balans
- Riksantikvarieämbetet
- Salixodlarna
- Skogsstyrelsen
- Spannmålsodlarna
- Stiftelsen Lantbruksforskning
- Svebio
- Sveriges Biodlares Riksförbund
- Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare
- Sveriges lantbruksuniversitet
- Världsnaturfonden WWF
Referensgrupp skapa jobb och attraktivitet – insatser inom mat, dryck, besöksnäring och andra branscher på landsbygden
- Ekoturismföreningen
- Eldrimner
- Hushållningssällskapet
- Lantbrukarnas Riksförbund
- Livsmedelsföretagen
- Livsmedelsverket
- Länsstyrelserna
- Organic Sweden
- Riksantikvarieämbetet
- Sametinget
- Svenska musterier
- Svenska vinodlare
- Sveriges lantbruksuniversitet
- Tillväxtverket
- Visit Sweden
- Visita
Referensgrupp djur
- Gimrarna
- Hushållningssällskapet
- Hästnäringens nationella stiftelse
- Lantbrukarnas Riksförbund
- LRF Häst
- LRF Konsult
- Länsstyrelserna
- Rådgivningsbolaget
- Svensk fågel
- Svenska fåravelsförbundet
- Svenska hästavelsförbundet
- Svenska köttföretagen AB
- Svenska ägg
- Sveriges Biodlares Riksförbund
- Sveriges grisföretagare
- Sveriges lantbruksuniversitet
- Sveriges nötköttsproducenter
- Växa Sverige
Referensgrupp Lantrasföreningar
- Avelsföreningen för svenska ardennerhästen
- Föreningen allmogegeten
- Föreningen allmogekon
- Föreningen för svensk lågland
- Föreningen gotlandskaninen
- Föreningen gutefåret
- Föreningen landtsvinet
- Föreningen nordsvenska hästen
- Föreningen svenska allmogefår
- Föreningen äldre boskap
- Gutefårakademin
- Jämtlands läns semin och bockavelsförening
- NordBi
- Representant för fäbodbrukarna
- Ryaklubben
- Svensk fjällrasavel
- Svenska finullsföreningen
- Svenska lanthönsklubben
- Svenska russavelsföreningen
- Sveriges rödkulleförening
Övervakningskommittén följer arbetet
För att följa arbetet med landsbygdsprogrammet finns en övervakningskommitté. Kommitténs uppgift är att granska genomförandet av programmet och följa hur målen med programmet nås. I kommittén sitter representanter från bland annat myndigheter, miljöorganisationer och organisationer som arbetar för social delaktighet, jämställdhet och icke-diskriminering.
Övervakningskommittén har till uppgift att granska och godkänna den metod och de kriterier som används för att välja ut insatser som ska finansieras av programmet. Den kontrollerar hur långt arbetet med programmet kommit och framstegen när det gäller att uppnå programmets mål. Den ska dessutom granska och godkänna de rapporter som varje år skickas till EU-kommissionen. Kommittén får också lämna synpunkter om genomförandet och utvärderingen av programmet.
Övervakningskommittén mäter hur väl målen har uppnåtts med hjälp av indikatorer. Det finns allmänna indikatorer som gäller alla EU-program. Det finns också resultatindikatorer som övervakningskommittén använder när de gör en särskild översyn av programmets resultat.
Följ övervakningskommitténs arbete
Övervakningskommittén har vanligtvis möten två till tre gånger per år. Du kan följa kommitténs arbete genom att läsa deras mötesprotokoll, presentationsmaterial och andra handlingar.
Så går det för programmet
Statistik för projekt- och företagsstöd i landsbygdsprogrammet
Tabellen gäller för projekt- och företagsstöd, miljöinvesteringar och åtgärderna för lokalt ledd utveckling inom landsbygdsprogrammet. Beslutande myndigheter är länsstyrelsen, Sametinget, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och Jordbruksverket. Uppgifterna uppdaterades 2023-05-01.
Åtgärd | Budget, kronor | Beviljade ansökningar | Beviljade stöd, kronor | Utbetalade stöd, kronor |
---|---|---|---|---|
Kompetensutveckling | 1 518 043 854 | 592 | 1 401 800 000 | 884 942 000 |
Rådgivning | 560 249 335 | 154 | 537 080 000 | 302 232 000 |
Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft inom jordbruk, trädgård och rennäring | 3 253 572 233 | 3 774 | 3 135 771 000 | 2 544 303 000 |
Investeringsstöd till förnybar energi och klimat | 451 177 381 | 973 | 402 206 000 | 343 992 000 |
Förädlingsstöd | 224 261 472 | 410 | 170 625 000 | 132 397 000 |
Miljöinvesteringar | 454 861 230 | 1 969 | 386 130 000 | 311 972 000 |
Startstöd | 206 203 581 | 804 | 198 600 000 | 167 800 000 |
Investeringsstöd för jobb på landsbygden | 448 575 029 | 751 | 407 333 000 | 331 414 000 |
Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd | 1 246 705 695 | 2 146 | 1 146 700 000 | 927 492 000 |
Bredband | 4 520 142 776 | 700 | 4 453 440 000 | 3 420 094 000 |
Skogens miljövärden | 151 794 141 | 2 806 | 134 790 000 | 101 520 000 |
Lantrasföreningar | 33 600 226 | 122 | 32 926 000 | 22 532 000 |
Innovationsstöd | 534 032 712 | 404 | 525 582 000 | 325 980 000 |
Samarbete | 1 025 021 868 | 484 | 883 078 000 | 538 895 000 |
Åtgärder inom lokalt ledd utveckling | 1 658 268 221 | 2483 | 1 556 923 000 | 1 082 025 000 |
En satsning från det europeiska återhämtningsinstrumentet (EURI) | 566 209 390 | 733 | 575 702 000 | 198 159 000 |
Summa | 16 852 719 144 | 19 305 | 15 948 686 000 | 11 635 749 000 |
Statistik för miljöersättningar i landsbygdsprogrammet
Samma lantbrukare kan ha flera ansökningar, i vissa fall även för samma typ av miljöersättning om de har utökat sitt åtagande under nuvarande programperiod. Det kan då finnas små överlappningar i statistiken.
Miljöersättning | Antal ansökningar | Areal |
---|---|---|
Betesmarker och slåtterängar, | 25 300 stycken | 416 900 ha |
Fäbodar | 200 stycken | 15 500 ha |
Restaurering av betesmarker och slåtterängar | 800 stycken | 4 200 ha |
Minskat kväveläckage (vårbearbetning och fånggröda) | 3 100 stycken | 101 500 ha |
Skyddszoner | 3 200 stycken | 10 600 ha |
Vallodling | 6 800 stycken | 179 600 ha |
Våtmarker och dammar, totalt | 2 400 stycken | 9 600 ha* |
Skötsel av våtmarker och dammar | 1 500 stycken | 6 300 ha* |
Skötsel av våtmarker och småvatten, | 900 stycken | 3 340 ha* |
Anläggning eller återställande av | 7 stycken | 7 ha* |
Hotade husdjursraser | 1 200 stycken | Uppgift saknas |
* Siffrorna gäller 2021 års ansökan.
Siffrorna är avrundade till hela hundratal och uppdaterade den 1 juli 2022.
Statistik för ersättningar för ekologisk produktion
I tabellen kan du se antal ansökningar för alla ersättningar som gäller ekologisk produktion år 2022 samt omfattning.
Ersättningar | Antal ansökningar | Areal |
---|---|---|
Ersättning för ekologisk produktion, | 3 800 stycken | 162 000 ha |
Ersättning för ekologisk produktion, | 3 400 stycken | - |
Ersättning för omställning till | 700 stycken | 8 600 ha |
Ersättning för omställning till | 100 stycken | - |
Siffrorna är avrundade till hela hundratal och uppdaterade den 1 juli 2022.
Statistik för djurvälfärdsersättningar
I tabellen kan du se antal ansökningar om djurvälfärdsersättningar år 2022 och antal djurenheter som ingår.
Djurvälfärdsersättningar, programperiod 2014-2020 | Antal ansökningar | Djurenheter |
---|---|---|
Extra djuromsorg för får | 2 200 stycken | 22 100 stycken |
Extra djuromsorg för suggor | 400 stycken | 54 200 stycken |
Utökad klövhälsovård för mjölkkor | 2 100 stycken | 221 400 stycken |
Siffrorna är avrundade till hela hundratal och uppdaterade den 1 juli 2022.
Statistik för kompensationsstöd
I tabellen kan du se antal ansökningar om kompensationsstöd år 2022 och areal.
Kompensationsstöd 2021 | Antal ansökningar | Areal |
---|---|---|
Kompensationsstöd | 23 700 stycken | 1 108 900 ha |
Siffrorna är avrundade till hela hundratal och uppdaterade den 1 juli 2022.
Sök mottagare av stöd
Vilka som fått stöd
Jordbruksverket publicerar uppgifter om vilka som fått stöd från landsbygdsfonden och garantifonden. Stöden i landsbygdsprogrammet kommer från landsbygdsfonden. Uppgifterna innehåller bland annat
- vilken fond pengarna kommer ifrån
- inom vilken kategori mottagaren har fått stöd
- utbetalt stöd
- geografisk plats.
Projektbank över alla beviljade projekt
I Projektbanken som finns hos Tillväxtverket kan du söka fram alla projekt som vi har beviljat stöd till.
I Projektbanken kan du bland annat läsa om:
- vad projektet heter
- vad projektet handlar om
- vem som är projektägare
- hur mycket medel som har beviljats
- när projektet startade och slutar
- vilka kommuner som berörs av projektet.
Inspiration och resultat
Det finns många fantastiska projekt som fått EU-stöd för att utveckla landsbygden på olika sätt. Här hittar du några exempel från projekt och inspirerande artiklar.
Projekten nedan har fått finansiering från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
- Renodlat – inspiration till egenodling och självhushållning
- Malin i Ratan – ekologiska hantverkstvålar
- Swedish foodcamp by MittSkåne
- Bygdeägt AB utvecklar lanthandeln som servicepunkt
- Innovativa transportlösningar med utgångspunkt från Röjans station
- Mälardalens smådjurskrematorium
- Jag är en sång mellan dina läppar (lokalt ledd utveckling)
- Aktiva byar (lokalt ledd utveckling)
- Sommarkul (lokalt ledd utveckling)

Bloggen Programmen och pengarna
Programmen och pengarna är en blogg där vi presenterar resultat från landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling.
Utvärdering och uppföljning
Vi gör löpande utvärderingar av programmen för att de ska kunna förbättras, både under tiden de genomförs och i senare programperioder. Utvärderingarna ska också hjälpa oss att bedöma om programmen har uppnått sina mål och om resurserna har använts på ett effektivt sätt.
Vi har ett utvärderingssekretariat som planerar utvärderingarna, anlitar utvärderare och sprider kunskap om resultaten. Såväl externa utvärderare, som konsulter eller forskare, och medarbetare på Jordbruksverket genomför utvärderingarna.
Rapporterna kvalitetsgranskas av en rådgivande forskargrupp knuten till utvärderingssekretariatet. Författarna till varje rapport står själva för slutsatserna.
Vi gör också uppföljningar av hur det har gått hittills i landsbygdsprogrammet. I dem kan du till exempel se vad pengarna har använts till, var i landet de hamnat och vilka som har fått stöd.
Arbetet med uppföljning och utvärdering finansieras av europeiska struktur- och investeringsfonder.
Publicerade utvärderingar
- Att utvärdera och skapa långsiktiga effekter av leaderinsatser
- Greppa Näringen 2001–2020. En utvärdering av rådgivning med syfte att minska växtnäringsöverskottet och risken för näringsbelastning på vattendrag
Publicerade uppföljningar
- Stöd till tjänster och infrastruktur på landsbygden
- Innovationsstöd i landsbygdsprogrammet 2014–2022
- Kompensationsstöd till jordbruk i Sverige
- Restaurerade betesmarker och slåtterängar
- Lokala indikatorer inom lokalt ledd utveckling
- Urvalskriterierna som styr vilka projekt som får stöd inom lokalt ledd utveckling
- Miljöersättning för vallodling i landsbygdsprogrammet
- Stöd till de samiska näringarna
- Leader eller inte Leader – det är frågan
- Kompetensutveckling och rådgivning
- Nya jobb i landsbygdsprogrammet 2014–2020
Urvalskriterierna som styr fördelningen av stöd - Lantbrukares attityder till miljöersättningar och intresse för miljörådgivning
- Lantbrukares framtidsbedömningar och framtidstro
- Beslutsomgångarnas funktionalitet och alternativ
- Vem får startstöd?
- Miljöprojekt inom lokalt ledd utveckling
- Restaurering och engångsröjning av betesmarker och slåtterängar
- Projektens spridning mellan fokusområden inom lokalt ledd utveckling
- Projektstöd i landsbygdsprogrammet som liknar lokalt ledd utveckling
- Är det möjligt att finansiera alla insatser inom lokalt ledd utveckling genom jordbruksfonden?
- Indikatorer och statistik uppdelat per kön
- Arbetet i LAG – lokalt ledd utveckling
- Ändringar i administrationen av lokalt ledd utveckling
- Investeringsstöd till jordbruk för ökad konkurrenskraft
- Våtmarker och dammar
- Stöd till bredband
- Programmen och pengarna 2018. Resultat av stöd till turism inom landsbygdsprogrammet samt inom lokalt ledd utveckling 2018
Årsrapporter
Vår definition av landsbygd
Vi har en landsbygdsdefinition för att bättre kunna beskriva hur utvecklingen sker i olika typer av landsbygder jämfört med i städer. Avsikten är inte att den ska användas för att jämföra enskilda kommuner.
Kommunerna delas in i olika kategorier
Jordbruksverket har sedan 2015 en landsbygdsdefinition för landsbygdsprogrammet 2014‑2023, som innebär att vi delar in kommunerna i sex olika kategorier. Metoden för att kategorisera kommunerna påminner om den som Jordbruksverket tidigare har använt men flera kommuner har nu klassificerats på ett annat sätt.
I vissa fall behöver vi dela in kommunerna på två grövre sätt; en med fyra kategorier och en annan med enbart två kategorier.
Beskrivning av kategorierna
De sex kategorierna har bestämts utifrån befolkningstäthet och närhet till städer.
- Mycket glesa landsbygdskommuner - kommuner med hela befolkningen i glest befolkade områden och med minst 90 minuters genomsnittlig resväg till en ort med minst 50 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem landsbygdskommuner som är mycket avlägset belägna.
- Glesa landsbygdskommuner - kommuner med minst 50 procent av befolkningen i glest befolkade områden. Mindre än 50 procent av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg med bil till en ort med minst 50 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem landsbygdskommuner som är avlägset belägna.
- Tätortsnära landsbygdskommuner - kommuner med minst 50 procent av befolkningen i glest befolkade områden. Minst 50 procent av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg till en ort med minst 50 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem landsbygdskommuner nära en större stad.
- Glesa blandade kommuner - kommuner med mindre än 50 procent av befolkningen i glest befolkade områden. Mindre än 50 procent av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg till en ort med minst 50 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem täta kommuner som är avlägset belägna.
- Täta blandade kommuner - kommuner med mindre än 50 procent av befolkningen i glest befolkade områden. Minst 50 procent av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg till en ort med minst 50 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem täta kommuner nära en större stad.
- Storstadskommuner - kommuner med mindre än 20 procent av befolkning i glest befolkade områden och med angränsande kommuner som har en samlad folkmängd på minst 500 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem storstadskommuner.
Du kan läsa mer om de olika kategorierna i en rapport från Tillväxtanalys.
Utmaningar med att definiera landsbygdskommuner
En svårighet med att definiera landsbygden på kommunnivå är att de flesta kommuner är väldigt olika varandra och många känner därför inte att det är rättvisande att definiera landsbygden på detta sätt. Däremot så är det nödvändigt att använda grova kategoriseringar för att visa på strukturella skillnader på nationell nivå. Mycket annan statistik finns också tillgänglig just på den kommunala nivån.
Kontakta oss
Du kan ställa frågor till oss på vår webbplats och också se svaren på frågor som andra har ställt.
Du kan också ringa vår kundtjänst om du har frågor. Du når oss på telefonnummer
Synpunkter och klagomål
Om du har synpunkter eller klagomål som gäller landsbygdsprogrammet är du välkommen att mejla till oss.

Senast granskad: 2022-03-08