Landsbygdsprogrammet syftar till att utveckla Sveriges landsbygd. I programmet finns mål för utvecklingen. För att nå målen finns det olika stöd och ersättningar för bland annat miljö, hållbarhet och innovation.
Landsbygdsprogrammet löper från 2014 till och med 2022. Programmet har en budget på drygt 48 miljarder kronor för hela perioden. Genomförandet kan pågå till och med år 2025.
EU har en strategi för tillväxt och jobb inom EU fram till år 2020. Syftet är att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna i Europa genom en smart och hållbar tillväxt för alla. För att nå detta övergripande mål har alla länder tagit fram nationella program inom olika områden. De program som Jordbruksverket ansvarar för är
I varje program finns pengar som man kan söka till projekt och investeringar som syftar till att uppnå programmets mål.
Programmen finansieras av de europeiska struktur- och investeringsfonderna, under perioden 2014–2020.
Webbplatsen eufonder.se är en guide för dig som vill veta mer om vilka program inom europeiska struktur- och investeringsfonderna som berör Sverige. Här kan du läsa om programmen, fonderna och vilka resultat de gett.
Målet med landsbygdsprogrammet är att utveckla lantbruk och landsbygder för att skapa en attraktiv landsbygd. Stöden i landsbygdsprogrammet ska bidra till prioriterade mål inom miljö och klimat, konkurrenskraft inom jordbruk, trädgård, rennäring och skogsbruk samt utveckling av nya jobb på landsbygden. De prioriterade målen är uppdelade i fokusområden som beskriver målen mer detaljerat.
Landsbygdsprogrammet finansieras av Sverige och den europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Det finns 48 miljarder kronor i landsbygdsprogrammet under perioden 2014–2022. Cirka 62 procent av budgeten går till området miljö och klimat.
Det är Jordbruksverket, länsstyrelserna, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och Sametinget som ansvarar för ersättningarna och stöden inom landsbygdsprogrammet.
Det här är en sammanställning över de bilagor som hör till landsbygdsprogrammet 2014-2020. Om du vill ha någon av bilagorna kan du mejla till:
Beskrivning av hur Sverige ska arbeta med urvalskriterier.
Beskrivning med vilka åtgärder som definitionen av landsbygdsområde ska gälla för respektive inte gälla för.
Tabell som visar vilka ersättningar som belastar landsbygdsprogram 2007-2013 samt basvillkor för dessa.
I landsbygdsprogrammet ingår olika ersättningar och stöd. De flesta är stängda för nya ansökningar.
Lantbrukare som utför miljötjänster för samhället kan få miljöersättning för det. Det kan till exempel handla om att sköta betesmarker och slåtterängar, att hålla utrotningshotade husdjursraser eller att anlägga skyddszoner och anpassade skyddszoner för att minska näringsläckaget ut i våra vattendrag.
Lantbrukare som vill satsa på ekologisk produktion kan få ersättning för det. Även den som vill ställa om produktionen till ekologisk kan få ersättning för det.
Syftet med kompensationsstödet är att ge ersättning till områden där det är svårare att driva ett lantbruk.
Lantbrukare kan få ersättning för extra djuromsorg. Syftet med ersättningen är att djuren ska må bättre. Det finns tre olika djurvälfärdsersättningar:
Den som gör investeringar som gynnar miljön kan få stöd. Det kan exempelvis vara engångsröjning av betesmark eller arbete för att förbättra vattenkvaliteten. Stöden är till för att förbättra miljön.
Skogsbrukare kan få stöd för miljöåtgärder i skogen. Dels i samband med katastrofer, Syftet är att bevara och utveckla biologisk mångfald och kulturmiljövärden i skogen. Du kan få stöd för
Syftet med kompetensutveckling och rådgivning är att öka kompetensen hos verksamma på landsbygden och på det sättet bidra till att nå målen med landsbygdsprogrammet. Den som är landsbygdsföretagare kan inte själv söka stöd för kompetensutveckling eller rådgivning, däremot kan landsbygdsföretagare ta del av den.
Det finns olika sorters företagsstöd. Du som tänker starta eller ta över ett företag inom jordbruk, trädgårds- eller rennäring kan söka startstöd. Du som redan har en verksamhet inom jordbruk, trädgårds- eller rennäring kan söka investeringsstöd för att utveckla företaget.
De flesta projektstöden är stöd till investeringar. Det kan till exempel vara att investera i bredband, att förbättra den småskaliga infrastrukturen på landsbygden och att investera i idrotts- och fritidsanläggningar samt samlingslokaler. Det kan också vara investeringar som ger möjligheter till rekreation för allmänheten och förbättrar möjligheten till turism. Investeringarna ska även skapa och behålla service eller ta tillvara på och vårda natur- och kulthistoriska byggnader. Projektstöd är till för investeringar där den gemensamma nyttan är stor men där enskilda har svårt att finansiera det själv. Dessutom ska nyttan av stödet nå fler än den som söker stödet.
Det finns möjlighet att söka stöd för att utveckla landsbygden genom samarbeten. Syftet är att stärka konkurrenskraften inom jordbruk, livsmedelsförädling eller inom miljö och klimat. Samarbeten kan vara att utveckla nya produkter och idéer, nya servicelösningar eller andra verksamheter på landsbygden.
Det finns ett stöd för att bilda innovationsgrupper och för att starta innovationsprojekt inom europeiska innovationsparternskapet, EIP. Syftet är att skapa bättre kopplingar mellan forskning, ny teknik och praktiskt arbete inom jordbruk, trädgård och rennäring. Det ska också leda till att få fram bra, praktiska och innovativa lösningar på gemensamma utmaningar inom olika områden.
Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden är ett arbetssätt som finns inom hela EU. Här samverkar privata, offentliga och ideella aktörer för att utveckla landsbygden lokalt.
I Sverige finansieras lokalt ledd utveckling av fyra fonder. Dessa är landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling.
Det svenska landsbygdsnätverket är kopplat till landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling. I landsbygdsnätverket samlas de aktörer som arbetar med landsbygds- samt havs- och fiskeriutveckling i Sverige.
Landsbygdsnätverket skapar mötesplatser där olika aktörer på lokal, regional och nationell nivå kan informera varandra och dela erfarenheter. Tillsammans kan aktörerna utveckla metoder som sedan kan användas i arbetet med programmen.
På landsbygdsnätverkets egen webbplats kan du läsa om nätverket och vad det arbetar med. Där hittar du också en kalender över olika aktiviteter.
Alla myndigheter som ansvarar för stöd inom landsbygdsprogrammet har handlingsplaner. Handlingsplanerna beskriver hur myndigheterna ska bidra till att vi når målen i landsbygdsprogrammet och hur myndigheterna ska välja ut vilka som får stöd. Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Tillväxtverket har nationella handlingsplaner som gäller för hela Sverige. Länsstyrelserna och Sametinget har regionala handlingsplaner med prioriteringar för geografiskt avgränsade områden.
För att programmet och handlingsplanerna ska bli så effektiva som möjligt samarbetar myndigheterna med berörda organisationer och myndigheter. Handlingsplanerna uppdateras varje år.
I Jordbruksverkets nationella handlingsplan finns information om kompetensutveckling och rådgivning, stöd till lantrasföreningar och stöd till samarbeten.
Den största delen av vårt arbete i handlingsplanen handlar om kompetensutveckling och rådgivning för att öka kunskapen hos de som är verksamma på landsbygden och få bättre effekter av de åtgärder som finns inom programmet. Fokusområden är jordbrukets konkurrenskraft, djurvälfärd, korta livsmedelskedjor, lokala marknader, miljö och klimat samt att skapa nya jobb på landsbygden.
Innovation är ett centralt begrepp under den här programperioden. Det finns möjlighet till stöd för samarbete mellan företagare, rådgivare och forskare för att ta fram nya produkter eller metoder. Det sker som en del inom Europeiska innovationspartnerskapet (EIP).
Vi har tagit fram handlingsplanen tillsammans med fyra referensgrupper. De kommer även fortsättningsvis att ha en viktig roll när vi inför varje uppdatering av handlingsplanen ska se över och eventuellt ändra våra prioriteringar.
De fyra referensgrupperna för handlingsplanen är: konkurrenskraft och skapa jobb, växt och miljö, djurvälfärd och mat och besöksnäring.
I arbetet med den nationella handlingsplanen finns fyra referensgrupper.
Referensgrupp växt och miljö
Referensgrupp skapa jobb och attraktivitet – insatser inom mat, dryck, besöksnäring och andra branscher på landsbygden
Referensgrupp djur
Referensgrupp Lantrasföreningar
För att följa arbetet med landsbygdsprogrammet finns en övervakningskommitté. Kommitténs uppgift är att granska genomförandet av programmet och följa hur målen med programmet nås. I kommittén sitter representanter från bland annat myndigheter, miljöorganisationer och organisationer som arbetar för social delaktighet, jämställdhet och icke-diskriminering.
Övervakningskommittén har till uppgift att granska och godkänna den metod och de kriterier som används för att välja ut insatser som ska finansieras av programmet. Den kontrollerar hur långt arbetet med programmet kommit och framstegen när det gäller att uppnå programmets mål. Den ska dessutom granska och godkänna de rapporter som varje år skickas till EU-kommissionen. Kommittén får också lämna synpunkter om genomförandet och utvärderingen av programmet.
Övervakningskommittén mäter hur väl målen har uppnåtts med hjälp av indikatorer. Det finns allmänna indikatorer som gäller alla EU-program. Det finns också resultatindikatorer som övervakningskommittén använder när de gör en särskild översyn av programmets resultat.
Övervakningskommittén har vanligtvis möten två till tre gånger per år. Du kan följa kommitténs arbete genom att läsa deras mötesprotokoll, presentationsmaterial och andra handlingar.
Tabellen gäller för projekt- och företagsstöd, miljöinvesteringar och åtgärderna för lokalt ledd utveckling inom landsbygdsprogrammet. Beslutande myndigheter är länsstyrelsen, Sametinget, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och Jordbruksverket. Uppgifterna uppdaterades 2023-06-12.
Åtgärd | Budget, kronor | Beviljade ansökningar | Beviljade stöd, kronor | Utbetalade stöd, kronor |
---|---|---|---|---|
Kompetensutveckling | 1 518 043 854 | 599 | 1 444 541 000 | 923 497 000 |
Rådgivning | 560 249 335 | 159 | 545 212 000 | 310 573 000 |
Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft inom jordbruk, trädgård och rennäring | 3 253 572 233 | 3 814 | 3 164 198 000 | 2 569 783 000 |
Investeringsstöd till förnybar energi och klimat | 451 177 381 | 974 | 402 551 000 | 345 367 000 |
Förädlingsstöd | 224 261 472 | 420 | 174 679 000 | 135 413 000 |
Miljöinvesteringar | 454 861 230 | 2 001 | 394 083 000 | 313 453 000 |
Startstöd | 206 203 581 | 809 | 199 650 000 | 171 500 000 |
Investeringsstöd för jobb på landsbygden | 448 575 029 | 761 | 412 787 000 | 338 041 000 |
Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd | 1 246 705 695 | 2 156 | 1 151 034 000 | 941 748 000 |
Bredband | 4 520 142 776 | 698 | 4 432 651 000 | 3 493 389 000 |
Skogens miljövärden | 151 794 141 | 2 813 | 135 625 000 | 102 965 000 |
Lantrasföreningar | 33 600 226 | 122 | 32 795 000 | 22 905 000 |
Innovationsstöd | 534 032 712 | 403 | 526 922 000 | 340 323 000 |
Samarbete | 1 025 021 868 | 497 | 910 264 000 | 553 835 000 |
Åtgärder inom lokalt ledd utveckling | 1 658 268 221 | 2500 | 1 564 318 000 | 1 114 860 000 |
En satsning från det europeiska återhämtningsinstrumentet (EURI) | 566 209 390 | 836 | 572 862 000 | 207 917 000 |
Summa | 16 852 719 144 | 19 562 | 16 064 172 000 | 11 885 569 000 |
Det är bara två miljöersättningar som fortfarande kan sökas inom landsbygdsprogrammet 2014–2022. Siffrorna som redovisas för dessa ersättningar gäller åtaganden som påbörjats under programperioden men som fortsätter löpa en tid till. Vissa av miljöersättningarna som inte längre kan sökas har ersatts med liknande ersättningar i den strategiska planen.
Miljöersättning | Antal ansökningar | Areal |
---|---|---|
Betesmarker och slåtterängar, | - | - |
Fäbodar | - | - |
Restaurering av betesmarker och slåtterängar | 600 stycken | 3 000 ha |
Minskat kväveläckage (vårbearbetning och fånggröda) | - | - |
Skyddszoner | - | - |
Vallodling | 1 300 stycken | 37 800 ha |
Våtmarker och dammar, totalt | - | - |
Skötsel av våtmarker och dammar | - | - |
Skötsel av våtmarker och småvatten, | - | - |
Anläggning eller återställande av | - | - |
Hotade husdjursraser | - | - |
Siffrorna är avrundade till hela hundratal och uppdaterade den 18 juni 2023.
Det går inte längre att söka någon ersättning inom landsbygdsprogrammet 2014-2022. Istället finns en liknande ersättning i den strategiska planen.
Ersättningar | Antal ansökningar | Areal |
---|---|---|
Ersättning för ekologisk produktion, | - | - |
Ersättning för ekologisk produktion, | - | - |
Ersättning för omställning till | - | - |
Ersättning för omställning till | - | - |
Det går inte längre att söka någon ersättning inom landsbygdsprogrammet 2014–2022. Istället finns liknande ersättningar i den strategiska planen.
Djurvälfärdsersättningar | Antal ansökningar | Djurenheter |
---|---|---|
Extra djuromsorg för får | - | - |
Extra djuromsorg för suggor | - | - |
Utökad klövhälsovård för mjölkkor | - | - |
Det går inte längre att söka kompensationsstöd inom landsbygdsprogrammet 2014–2022. Istället finns ett liknande stöd i den strategiska planen.
Kompensationsstöd | Antal ansökningar | Areal |
---|---|---|
Kompensationsstöd | - | - |
Jordbruksverket publicerar uppgifter om vilka som fått stöd från landsbygdsfonden och garantifonden. Stöden i landsbygdsprogrammet kommer från landsbygdsfonden. Uppgifterna innehåller bland annat
I Projektbanken som finns hos Tillväxtverket kan du söka fram alla projekt som vi har beviljat stöd till.
I Projektbanken kan du bland annat läsa om:
Det finns många fantastiska projekt som fått EU-stöd för att utveckla landsbygden på olika sätt. Här hittar du några exempel från projekt och inspirerande artiklar.
Projekten nedan har fått finansiering från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
Programmen och pengarna är en blogg där vi presenterar resultat från landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling.
Vi gör löpande utvärderingar av programmen för att de ska kunna förbättras, både under tiden de genomförs och i senare programperioder. Utvärderingarna ska också hjälpa oss att bedöma om programmen har uppnått sina mål och om resurserna har använts på ett effektivt sätt.
Vi har ett utvärderingssekretariat som planerar utvärderingarna, anlitar utvärderare och sprider kunskap om resultaten. Såväl externa utvärderare, som konsulter eller forskare, och medarbetare på Jordbruksverket genomför utvärderingarna.
Rapporterna kvalitetsgranskas av en rådgivande forskargrupp knuten till utvärderingssekretariatet. Författarna till varje rapport står själva för slutsatserna.
Vi gör också uppföljningar av hur det har gått hittills i landsbygdsprogrammet. I dem kan du till exempel se vad pengarna har använts till, var i landet de hamnat och vilka som har fått stöd.
Arbetet med uppföljning och utvärdering finansieras av europeiska struktur- och investeringsfonder.
Vi har en landsbygdsdefinition för att bättre kunna beskriva hur utvecklingen sker i olika typer av landsbygder jämfört med i städer. Avsikten är inte att den ska användas för att jämföra enskilda kommuner.
Jordbruksverket har sedan 2015 en landsbygdsdefinition för landsbygdsprogrammet 2014‑2023, som innebär att vi delar in kommunerna i sex olika kategorier. Metoden för att kategorisera kommunerna påminner om den som Jordbruksverket tidigare har använt men flera kommuner har nu klassificerats på ett annat sätt.
I vissa fall behöver vi dela in kommunerna på två grövre sätt; en med fyra kategorier och en annan med enbart två kategorier.
De sex kategorierna har bestämts utifrån befolkningstäthet och närhet till städer.
Du kan läsa mer om de olika kategorierna i en rapport från Tillväxtanalys.
En svårighet med att definiera landsbygden på kommunnivå är att de flesta kommuner är väldigt olika varandra och många känner därför inte att det är rättvisande att definiera landsbygden på detta sätt. Däremot så är det nödvändigt att använda grova kategoriseringar för att visa på strukturella skillnader på nationell nivå. Mycket annan statistik finns också tillgänglig just på den kommunala nivån.
Du kan ställa frågor till oss på vår webbplats och också se svaren på frågor som andra har ställt.
Du kan också ringa vår kundtjänst om du har frågor. Du når oss på telefonnummer
Om du har synpunkter eller klagomål som gäller landsbygdsprogrammet är du välkommen att mejla till oss.