Kakor på webbplatsen

Vi använder kakor på vår webbplats för att ge dig en bra funktionalitet och för att samla in statistik som vi använder som underlag för att förbättra webbplatsen. Du kan välja att godkänna eller neka kakor.

Kakor (cookies) och analys på webbplatsen

Inställningar
Logotyp Jordbruksverket
English
Webbutik
Mina sidor

Karantänskadegörare

Karantänskadegörare är växtskadegörare som har begränsad spridning eller som inte finns alls i Sverige, men som kan orsaka stor skada om de sprids. Karantänskadegörare som upptäcks i landet ska därför bekämpas med syfte att utrota dem. På den här sidan kan du läsa om vilka skadegörare du ska hålla utkik efter. Om du misstänker angrepp av en karantänskadegörare ska du anmäla det till oss. 

Anmäl karantänskadegörare

Växtskadegörare är alla slags organismer som är skadliga för växter, till exempel insekter, nematoder, svampar, bakterier och virus.

En del växtskadegörare omfattas av särskilda regler. Det gäller till exempel karantän­skadegörare, som vi informerar om på den här sidan. Om du vill veta hur du bekämpar skadegörare som inte reglerade så ska du gå in på vår sida om växtskyddsåtgärder.

Karantänskadegörare är en kategori av reglerade växtskadegörare

Växtskyddslagstiftningen reglerar två kategorier av växtskadegörare:

  • karantänskadegörare
  • reglerade icke-karantänskadegörare.

Karantänskadegörare är växtskadegörare som inte finns inom EU eller endast finns i begränsad omfattning, och som kan få oacceptabla miljömässiga, ekonomiska eller sociala konsekvenser om de sprids. Om karantänskadegörare upptäcks i Sverige så ska de bekämpas med syftet att de ska utrotas. Jordbruksverket samordnar bekämpningsarbetet.

Några karantänskadegörare är så kallade prioriterade karantänskadegörare, vars potentiella konsekvenser är mycket allvarliga. Det finns också växtskadegörare som klassas som karantänskadegörare inom vissa skyddade zoner. Sådana skadegörare är spridda inom EU, men särskilda krav hindrar spridning till den skyddade zonen. Sverige är en skyddad zon för tre skadegörare: bomullsmjöllus, kastanjekräfta och koloradoskalbagge.

Växter för plantering kan också föra med sig andra växtskadegörare än karantänskadegörare. Vissa av dessa finns det regler om, eftersom det kan få oacceptabla ekonomiska konsekvenser om de förekommer på växter för plantering. De växtskadegörarna kallas reglerade icke-karantänskadegörare.

Det finns många reglerade växtskadegörare, och alla är inte lika aktuella i Sverige. På den här sidan kan du läsa mer om de karantänskadegörare som du ska vara uppmärksam på i Sverige. Om du vill läsa mer om andra skadegörare kan du söka efter information i databasen EPPO Global Database.

Reglerna ska förhindra spridning inom EU

För att skydda oss från angrepp av karantänskadegörare är reglerna gemensamma för alla länder inom EU. Reglerna innebär att vi

  • inventerar växtskadegörare för att möjliggöra tidig upptäckt
  • kontrollerar växtmaterial som importeras till EU
  • spårar smittor
  • förstör smittat växtmaterial.

Om vi hittar karantänskadegörare genomför vi alltid åtgärder för att säkerställa att friska växter skyddas. Det kan till exempel vara att vi inför restriktioner för vad man får odla eller hur man får hantera jord och jordbruksmaskiner. Vi begränsar också hur man får handla och flytta växter, växtprodukter och andra föremål som kan sprida växtskadegörare, utifrån de gemensamma reglerna.

Att det verkligen är karantänskadegörare säkerställer vi genom diagnos på laboratorier. Till vår hjälp har vi också ett nationellt referenslaboratorium. Sveriges nationella referenslaboratorium finns i Danmark på Fødevarestyrelsen.

Du ansvarar för att inte sprida karantänskadegörare

Växtskadegörare är duktiga på att lifta med växter och växtmaterial. De kan lifta med till exempel växter för plantering, virke, träemballage, fröer och jord.

Varje gång du flyttar växtmaterial finns det alltså en risk för att det kommer med karantän­skadegörare som inte syns. Därför är det viktigt att du följer reglerna som gäller när du handlar med andra länder och när du förflyttar växter inom Sverige.

Anmäl alltid angrepp av karantänskadegörare

Om du misstänker angrepp av en karantänskadegörare så är du skyldig att anmäla det till Jordbruksverket. Det gör du genom att fylla i vårt anmälningsformulär.

Du kan också anmäla karantänskadegörare genom att mejla till oss, om du inte kan eller vill använda formuläret. Ett tips är att utgå från frågorna i formuläret när du formulerar ditt mejl, så blir det enklare att få med all viktig information.

Du kan få ersättning om du är drabbad av karantänskadegörare

Du kan få ersättning om du har fått ett beslut från Jordbruksverket om att du ska göra åtgärder för att utrota karantänskadegörare. Ersättningen gäller för beslut efter den 1 juli 2022.

Det kan du få ersättning för

  • kostnader för behandling, destruktion och avlägsnande av växter, växtprodukter och andra föremål
  • rengöring och desinfektion av lokaler, mark, vatten, jord, odlingsmedier, anläggningar, maskiner och utrustning
  • förlorat värde för de växter, växtprodukter eller andra föremål som är föremål för bekämpningsåtgärder
  • produktionsbortfall.

Att du kan få ersättning regleras i den svenska växtskyddslagen med tillhörande förordning.

Vi letar efter karantänskadegörare

Varje år inventerar vi karantänskadegörare. Inventeringen samordnas i 9 olika miljöer: barrskog, blandskog, hamnar, plantskolor och garden centers, potatisodling, riskpunkter i tätbebyggelse, stadsnära grönområden, växthus samt fruktodling. Inventeringen är riskbaserad och fokuserad på riskpunkter med högst sannolikhet för angrepp av karantänskadegörare.

Förekomst av karantänskadegörare kunde endast konstateras i ett fåtal fall i plantskolor och garden center, potatisodling samt växthus under 2021.

Vill du bli medborgarforskare och söka efter skadeinsekter?

Vi behöver dig som är intresserad av att vara medborgarforskare under sommaren 2024. Vi samarbetar med Fritidsodlingens riksorganisation (FOR) för att inventera i privata trädgårdar.

Karantänskadegörare på potatis

Här hittar du karantänskadegörare som skulle kunna drabba potatis eller andra potatisväxter i Sverige. I familjen potatisväxter ingår exempelvis tomat, paprika och petunia.

Karantänskadegörare på träd och buskar

Här listar vi karantänskadegörare som kan drabba träd och buskar i till exempel skogar, trädgårdar och parker.

Karantänskadegörare i växthus

Här kan du läsa mer om de karantänskadegörare som kan skada växthusodlingar i Sverige.

Beredskapsplaner för karantänskadegörare

Jordbruksverket har tagit fram beredskapsplaner för de karantänskadegörare som är mest prioriterade i EU. Det är karantänskadegörare som ger stora ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser om de skulle finnas här.

Karantänskadegöraren ska alltid bekämpas för att utrotas. I beredskapsplanerna finns beskrivet hur Jordbruksverket ska hantera en misstanke av att skadegöraren finns i Sverige och hur bekämpningsarbetet inleds. Syftet är framförallt att ge stöd i början av ett utbrott för att förhindra att karantänskadegörare sprider sig och får fäste i landet.

Undantag från importförbudet eller kravet på sundhetscertifikat för vetenskapliga ändamål och vissa andra syften

Om du vill importera växter, växtprodukter, jord, odlingssubstrat eller karantänskadegörare kan du ansöka om undantag från kravet på sundhetscertifikat eller undantag från importförbudet. Du kan få undantag för officiell testning, vetenskapliga ändamål, utbildningsändamål, försök, sorturval eller förädling.

För att få undantag måste du kunna visa att du på ett säkert sätt kan hantera den produkt du vill importera för din verksamhet. Det kan till exempel gälla hur lokalerna ser ut där materialet ska hanteras och hur du ska förstöra materialet efter avslutade försök.

Verksamheten ska utföras på en inneslutningsanläggning som vi utsett. Du ska ange en anläggning i din ansökan. Om du inte gör det kommer du automatiskt att ansöka om att din verksamhetsplats blir godkänd som en tillfällig inneslutningsanläggning.

Vi kan besöka anläggningen för att titta på lokalerna och på hur rutiner för verksamheten ser ut innan vi ger tillstånd. Vi kan också kontrollera din verksamhet under tiden som den bedrivs.

Om vi beviljar undantag får du ett dokument som kallas myndighetstillstånd som du använder vid import av materialet och som ska följa med materialet till anläggningen. Du får då också tillstånd att få hantera materialet på den anläggning som du anger i ansökan. Tillstånden är tidsbegränsade.

När verksamheten upphör ska materialet förstöras eller förvaras på ett säkert sätt om du planerar att fortsätta använda materialet. För att få fortsätta hantera materialet ska du ansöka på nytt om att få fortsätta verksamheten. Den nya ansökan måste göras innan det tidigare tillståndet slutar att gälla.

Du ansöker om undantaget i vår e-tjänst. Handläggningstiden är ungefär en månad.

Mejla till oss om du vill veta mer om undantag för vetenskapliga ändamål.

Avgift för handläggning och kontroll vid undantag för vetenskapligt ändamål

  • Handläggningen kostar 700 kronor i grundavgift. Tar handläggningen mer än en timme tillkommer 690 kronor per påbörjad timme
  • Kontroll inför beslut kostar 3 000 kronor. Tar kontrollen mer än en timme tillkommer 690 kronor per påbörjad timme
  • Kontroll av verksamheten kostar 3 000 kronor. Tar kontrollen mer än två timmar tillkommer 950 kronor för varje påbörjad timme
  • Laboratorieanalys i samband med kontroll av verksamheten kostar den faktiska kostnaden för transport och analys.

Kontakta oss om du har frågor

Hör av dig till oss på växtregelenheten om du har frågor. Du kan antingen mejla oss eller ringa till Jordbruksverkets kundtjänst och be om att bli kopplad.

Författningar

Söker efter grundforeskrifter:
2021:15

Söker efter grundforeskrifter:
2022:17

Söker efter grundforeskrifter:
1995:90

En del av pengarna som finansierar inventering av vissa karantän­skadegörare kommer från EU.


Senast granskad: 2024-03-27