Hitta skadeinsekter – bli medborgarforskare
Har du egen trädgård och vill hjälpa till att skydda svensk odling och natur från angrepp av skadegörare? Då kan du bli en medborgarforskare!
Så här blir du medborgarforskare
Vill du bli medborgarforskare och hjälpa till att söka efter växtskadegörare under 2024? Vi samarbetar med Fritidsodlingens Riksorganisation (FOR) för att inventera i privata trädgårdar. Anmäl dig direkt på FORs hemsida.
Du har en viktig roll
Eftersom privata trädgårdar är en viktig men svåråtkomlig miljö att inventera i behöver vi hjälp av dig som är fritidsodlare. För vem vet mer om dina odlingar än du? Genom att vi hjälps åt med att inventera kan vi få en bred täckning i inventeringen och ha en större chans att hitta nya skadegörare. Det är viktigt för att vi ska kunna skydda svenska odlingar.
Vi är på jakt efter ohyra som angriper fruktträd och en fruktad bakterie som angriper många olika slags träd, buskar och örtartade växter. Eftersom den globala handeln ökar blir risken större att vi får in nya skadeinsekter eller bakterier som kan angripa svenska odlingar. Dessa skadegörare finns inte naturligt i Sverige.
Om vi hittar skadegörarna behöver vi utrota dem för att de inte ska sprida sig och förstöra mer. Ju tidigare vi hittar dem, desto mer effektiva kan vi vara.
Så här går det till
När du har anmält ditt intresse kommer du att få hem ett paket med instruktioner och material.
Hur du ska leta efter skadegörarna beror på vilken eller vilka skadegörare du ska leta efter.
Du anger var och när du inventerat
Du kommer att behöva ange var och när du inventerat.
Du får slutresultatet
Mot slutet av året kommer du och alla andra som varit med och inventerat fruktträd att få slutresultatet av hela inventeringen.
Skadegörare vi letar efter
Under 2024 letar vi efter
- japansk trädgårdsborre
- amerikansk plommonvivel
- äppelborrflugan
- bakterien Xylella fastidiosa.
De här skadegörarna har inte tidigare hittats i Sverige. De är så kallade karantänskadegörare, det vill säga växtskadegörare som inte finns naturligt i Sverige och som antas kunna orsaka stora skador om de etablerar sig här.
För skadegörarna som är insekter använder vi fällor med doftämnen som lockar skadeinsekterna. Den här metoden använder vi när vi undersöker exempelvis kommersiella fruktodlingar och andra riskpunkter där man hanterar stora mängder frukt.
Bakterien Xylella fastidiosa letar vi främst efter i och omkring plantskolor, garden centers och grönområden som parker. I jakten på bakterien tar vi framförallt ut växtprover som analyseras i labb eftersom inte alla smittade växter visar symptom.
Japansk trädgårdsborre – utseende och dess angrepp på växter
Japansk trädgårdsborre är en skalbagge som är ovalt formad och metalliskt grön och bronsfärgad. På vardera sida skalet finns fem vita tussar av hår samt ett par vita tussar i bakändan. Japansk trädgårdsborre är 8–11 millimeter lång och 5–7 millimeter bred.
Japansk trädgårdsborre
Japansk trädgårdsborre som äter på blad.
Japansk trädgårdsborre angriper ett stort antal växtarter, exempelvis rosor, äpplen, päron och plommon. Vuxna japanbaggar gnager på blad och blommors kronblad. Angripna blad blir bruna och kan falla av. Hela plantor kan kalätas om skalbaggepopulationen är stor. Japanbaggar är sällskapliga och vid angrepp noteras att de samlas i grupper. Larverna gnager på rötter vilket kan leda till sämre tillväxt eller att växter färgas gula och bruna eller dör.
Japansk trädgårdsborre finns utbredd i Japan, Kanada och USA. Den har också hittats i östra Ryssland, Italien, Portugal och Schweiz.
Amerikansk plommonvivel – utseende och hur skadad frukt kan se ut
Amerikansk plommonvivel är cirka 7 millimeter lång, har snyte, och skal som är röd-brunt med svarta knottriga markeringar. Om viveln störs så låtsas den att den är död och faller till marken.
Amerikansk plommonvivel
Amerikansk plommonvivel orsakar karaktäristiska sår efter att insekten har lagt ägg, samt ärr som är formade som en halvmåne eller som en svala.
Körsbär med angrepp som ser ut som svalor.
Äpple med skador i skalet.
Amerikansk plommonvivel angriper växter i rossläktet, såsom rosor, äpplen, plommon, körsbär och päron. Vuxna vivlar gnager på blommor, blad och kart. Vid angrepp på kart orsakar viveln karaktäristiska äggläggningssår som är formade som en halvmåne eller en svala. Vid angrepp på kart så orsakar viveln förtida fruktfall, med undantag för körsbär som utvecklas till mognad på trädet. I fallfrukt kan små utgångshål som orsakats av vivelns larver noteras.
Amerikansk plommonvivel finns utbredd i Kanada och USA.
Äppelborrfluga – utseende och hur skadad frukt kan se ut
Äppelborrflugan är en fruktfluga som är 4-5 millimeter lång med vingspann på 7,5-9 millimeter. Kroppen är huvudsakligen svart med en vit markering på ryggen samt tre ljusare ränder över bakändan. Vingarna är genomskinliga med svarta band som karaktäristiskt bildar bokstaven F.
Äppelborrfluga med genomskinliga vingar.
Frukt som är angripen av äppelborrflugan ser buckliga ut och larverna orsakar bruna stråk i fruktköttet.
.jpg)
Äpple som är angripet av äppelborrfluga.
Äpple som är angripet av äppelborrfluga.
Flugan angriper äpplen men även arter i hagtornssläktet. Frukt som angrips ser knölig eller ärrad ut på grund av upprepade äggläggningssår. Kring såren kan viss missfärgning ses. Larverna inne i frukten skadar fruktköttet och orsakar brunfärgade stråk.
Äppelborrflugan finns utbredd i Kanada, Mexiko och USA.
Xyella fastidiosa – symptom
Xylella fastidiosa är en aggressiv bakterie som orsakar omfattande skador på växter. Den sprids av en del insekter som till exempel den i Sverige förekommande allmänna spottstriten Philaenus spumarius. Bakterien har många olika värdväxter och orsakar stora skador på olika grödor som körsbär, plommon, oliver, druvor, citrus samt ek, alm och prydnadsväxter. Bakterien har även hittats på till exempel rosmarin och myrten.
Bakterien blockerar växternas vätskeledande kärl (xylem) vilket leder till att växten får brist på vatten även om marken är fuktig. Symptomen är väldigt varierade och smittade växter kan till och med vara symptomfria. Symptomen kan inkludera gulnande och döende blad, vissnande blad, växtdelar och delar av växter. Om det är ett fruktträd som är smittat så kan fruktstorleken reduceras.
Bakterien är framför allt förekommande i Nordamerika men det finns pågående utbrott under bekämpning i Frankrike, Italien, Portugal och Spanien. Vi är särskilt intresserade av prover från värdväxter som du noterat vissnesymptom på eller växter som du nyligen inhandlat och som har sitt ursprung i något av de ovan nämnda länderna.
Angripen lavendel.
Angripna vinblad.
Resultat från medborgarforskning 2022
Under 2022 bidrog 23 medborgarforskare i det viktiga inventeringsarbetet genom att utföra inventeringar i sina egna trädgårdar. Fritidsodlare bidrog även genom att skicka in 17 prover från sina egna växter till labbanalys för bakterien Xylella fastidiosa.
Det gjordes inga fynd av de 9 aktuella arterna under 2022. De aktuella arterna var japansk trädgårdsborre, amerikansk plommonvivel, äppelborrfluga, borrflugorna Rhagoletis fausta och Rhagoletis indifferens, vecklarna Grapholita inopinata, Grapholita packardi och Grapholita prunivora samt bakterien Xylella fastidiosa. Enstaka fynd av borrflugornas släkting körsbärsfluga, Rhagoletis cerasi, gjordes av både medborgarforskare och Jordbruksverket. Dessutom gjordes enstaka fynd av plommonvecklaren, Grapholita funebrana. Både körsbärsflugan och plommonvecklaren finns sedan tidigare i Sverige och det var därför väntat att det skulle bli en viss bifångst av båda arterna.
Medborgarforskarnas inventeringar ingår i ett större uppdrag tillsammans med rådgivare och kontrollanter på Jordbruksverket tillsammans med Fritidsodlingens Riksorganisation. Utöver medborgarforskarnas inventeringar har inventeringar för skadeinsekterna gjorts i 17 kommersiella fruktodlingar och för den japanska trädgårdsborren och äppelborrflugan även vid 8 riskpunkter i tätbebyggda områden. Riskpunkter är exempelvis anläggningar som hanterar stora mängder frukter, trädgårdsavfall eller annat biologiskt avfall som kan sprida skadegörarna. För bakterien Xylella fastidiosa tog Jordbruksverket ut växtprover på 181 plantskolor och garden center, utöver de växtprover medborgarforskare bidrog. Plantskolor och garden centers utgör riskpunkter för bakterien.
Inventeringarna sker i södra Sverige eftersom de skadegörare vi letar efter inte verkar trivas i de nordligare delarna av landet.
Som framgår av kartan innebär medborgarforskarnas bidrag att vi får en bättre geografisk täckning på inventeringarna. Dessutom får vi information från privatträdgårdar, en miljö som vi normalt inte kommer åt att inventera.
Antal fällor | Antal fällfångster som analyserats | Antal visuella observationer | Antal växtprover | |
|---|---|---|---|---|
Medborgarforskare | 55 | 275 | 29 | 17 |
Fruktodling | 190 | 1270 | 72 | 0 |
Riskpunkt | 24 | 192 | 0 | 80 |
Inventeringsarbetet skedde genom en kombination av fällor betade med doftämnen som lockar insekterna, och observationer av skador på frukt eller växtprover.
Medborgarforskare | Fruktodling | Riskpunkt | |
|---|---|---|---|
Japansk trädgårdsborre | Fälla | Fälla | Fälla |
Amerikansk plommonvivel | Observation | Fälla | Inte inventerad |
Äppelborrfluga, Rhagoletis fausta och Rhagoletis indifferens | Fälla | Fälla | Fälla |
Grapholita inopinata, Grapholita packardi och Grapholita prunivora | Fälla | Fälla | Inte inventerad |
Xylella fastidiosa | Växtprover | Inte inventerad | Växtprover |
Du kanske också är intresserad av det här
Senast granskad: 2024-03-27