Hitta skadeinsekter – bli medborgarforskare

Har du egen trädgård och vill hjälpa till att skydda svensk odling och natur från angrepp av skadegörare? Då kan du bli en medborgarforskare!

Så här blir du medborgarforskare

Vill du bli medborgarforskare och hjälpa till att söka efter växtskadegörare under 2022? Vi samarbetar med Fritidsodlingens Riksorganisation (FOR) för att inventera i privata trädgårdar. Anmäl dig direkt på FORs hemsida.

Du har en viktig roll

Eftersom privata trädgårdar är en viktig men svåråtkomlig miljö att inventera i behöver vi hjälp av dig som är fritidsodlare. För vem vet mer om dina odlingar än du? Genom att vi hjälps åt med att inventera kan vi få en bred täckning i inventeringen och ha en större chans att hitta nya skadegörare. Det är viktigt för att vi ska kunna skydda svenska odlingar.

Vi är på jakt efter ohyra som angriper fruktträd och en fruktad bakterie som angriper många olika slags träd, buskar och örtartade växter. Eftersom den globala handeln ökar blir risken större att vi får in nya skadeinsekter eller bakterier som kan angripa svenska odlingar. Dessa skadegörare finns inte naturligt i Sverige.

Om vi hittar skadegörarna behöver vi utrota dem för att de inte ska sprida sig och förstöra mer. Ju tidigare vi hittar dem, desto mer effektiva kan vi vara.

Så här går det till

När du har anmält ditt intresse kommer du att få hem ett paket med instruktioner och material.

Hur du ska leta efter skadegörarna beror på vilken eller vilka skadegörare du ska leta efter.

Du anger var och när du inventerat

Du kommer att behöva ange var och när du inventerat.

Du får slutresultatet

Mot slutet av året kommer du och alla andra som varit med och inventerat fruktträd att få slutresultatet av hela inventeringen.

Skadegörare vi letar efter

Under 2022 letar vi efter

  • japansk trädgårdsborre
  • amerikansk plommonvivel
  • äppelborrflugan
  • borrflugorna Rhagoletis fausta och Rhagoletis indifferens
  • vecklarna Grapholita inopinata, Grapholita packardi och Grapholita prunivora
  • bakterien Xylella fastidiosa.

De här skadegörarna har inte tidigare hittats i Sverige. De är så kallade karantänskadegörare, det vill säga växtskadegörare som inte finns naturligt i Sverige och som antas kunna orsaka stora skador om de etablerar sig här.

För skadegörarna som är insekter använder vi fällor med feromoner, doftämnen som lockar skadeinsekterna till fällorna. Denna metod använder vi vid undersökningar av exempelvis kommersiella fruktodlingar och andra riskpunkter där man hanterar stora mängder frukt.

Bakterien Xylella fastidiosa letar vi främst efter i plantskolor, garden centers och grönområden som parker. I jakten på bakterien inspekterar vi värdväxter visuellt men vi tar även ut växtprover för analyser i labb.

Japansk trädgårdsborre – utseende och dess angrepp på växter

Japansk trädgårdsborre är en skalbagge som är ovalt formad och metalliskt grön och bronsfärgad. På vardera sida skalet finns fem vita tussar av hår samt ett par vita tussar i bakändan. Japansk trädgårdsborre är 8–11 millimeter lång och 5–7 millimeter bred.

Skalbaggar i grupp bland löv.

Japansk trädgårdsborre

Skalbaggar som äter på blad.

Japansk trädgårdsborre som äter på blad.

Japansk trädgårdsborre angriper ett stort antal växtarter, exempelvis rosor, äpplen, päron och plommon. Vuxna japanbaggar gnager på blad och blommors kronblad. Angripna blad blir bruna och kan falla av. Hela plantor kan kalätas om skalbaggepopulationen är stor. Japanbaggar är sällskapliga och vid angrepp noteras att de samlas i grupper. Larverna gnager på rötter vilket kan leda till sämre tillväxt eller att växter färgas gula och bruna eller dör.

Japansk trädgårdsborre finns utbredd i Japan, Kanada och USA. Den har också hittats i östra Ryssland, Italien, Portugal och Schweiz.

Amerikansk plommonvivel – utseende och hur skadad frukt kan se ut

Amerikansk plommonvivel är cirka 7 millimeter lång, har snyte, och skal som är röd-brunt med svarta knottriga markeringar. Om viveln störs så låtsas den att den är död och faller till marken.

Skalbagge på blad.

Amerikansk plommonvivel

Amerikansk plommonvivel orsakar karaktäristiska sår efter att insekten har lagt ägg, samt ärr som är formade som en halvmåne eller som en svala.

körsbär.

Körsbär med angrepp som ser ut som svalor.

Äpple med skadat skal svartvit bild.

Äpple med skador i skalet.

Amerikansk plommonvivel angriper växter i rossläktet, såsom rosor, äpplen, plommon, körsbär och päron. Vuxna vivlar gnager på blommor, blad och kart. Vid angrepp på kart orsakar viveln karaktäristiska äggläggningssår som är formade som en halvmåne eller en svala. Vid angrepp på kart så orsakar viveln förtida fruktfall, med undantag för körsbär som utvecklas till mognad på trädet. I fallfrukt kan små utgångshål som orsakats av vivelns larver noteras.

Amerikansk plommonvivel finns utbredd i Kanada och USA.

Äppelborrfluga – utseende och hur skadad frukt kan se ut

Äppelborrflugan är en fruktfluga som är 4-5 millimeter lång med vingspann på 7,5-9 millimeter. Kroppen är huvudsakligen svart med en vit markering på ryggen samt tre ljusare ränder över bakändan. Vingarna är genomskinliga med svarta band som karaktäristiskt bildar bokstaven F.

Äppelfluga.

Äppelborrfluga med genomskinliga vingar.

Frukt som är angripen av äppelborrflugan ser buckliga ut och larverna orsakar bruna stråk i fruktköttet.

Grönt äpple med skadat skal.

Äpple som är angripet av äppelborrfluga.

Delat äpple som har maskgångar i sig.

Äpple som är angripet av äppelborrfluga.

Flugan angriper äpplen men även arter i hagtornssläktet. Frukt som angrips ser knölig eller ärrad ut på grund av upprepade äggläggningssår. Kring såren kan viss missfärgning ses. Larverna inne i frukten skadar fruktköttet och orsakar brunfärgade stråk.

Äppelborrflugan finns utbredd i Kanada, Mexiko och USA.

Rhagoletis fausta – utseende

Rhagoletis fausta saknar svenskt namn men är släkt med äppelborrflugan. R. fausta påminner också mycket om äppelborrflugan i utseende. De går att skilja åt genom sina vingmönster men det är inte helt lätt då dessa insekter är små med en kropp som är runt 5 mm.

Den vuxna borrflugan lägger sina ägg i körsbär. Angripna körsbär blir gropiga i anslutning till äggläggningshål och runt dessa hål förekommer ofta missfärgning.

Rhagoletis fausta orsakar problem på körsbär i Nordamerika men finns ännu så länge inte i Europa eller Sverige.

I Sverige finns körsbärsflugan, Rhagoletis cerasi, som orsakar liknande skador som Rhagoletis fausta och de två arterna kan vara svåra att skilja åt för en lekman.

Rhagoletis fausta

Rhagoletis fausta, källa: Tom Murray

Rhagoletis indifferens – utseende

Rhagoletis indifferens är släkt med äppelborrflugan men saknar svenskt namn. Den adulta insekten har en kroppslängd på 5-9 mm, har svart kropp och ben som är mörkgula till bruna. Den mörka bakkroppen har ljusa tvärband. Vingmönstret kan användas för artbestämning men det är inte helt enkelt på dessa små insekter.

Larverna övervintrar som puppor i jorden under fruktträdet och de vuxna insekterna kryper ur pupporna under senvåren eller början av sommaren. De vuxna honorna lägger sina ägg under fruktskalet på körsbär. Angripna körsbär blir mjuka och missfärgade. Larverna är vita till gräddfärgade och blir upp till 8 mm långa.

Denna borrfluga förekommer framför allt i västra Nordamerika där den ses som en allvarlig växtskadegörare och har ännu inte konstaterats i Europa eller Sverige.

I Sverige finns körsbärsflugan, Rhagoletis cerasi, som orsakar liknande skador som Rhagoletis indifferens på körsbär och de två arterna kan vara svåra att skilja åt för en lekman.

Vuxen Rhagoletis indifferens

Vuxen Rhagoletis indifferens.

Grapholita inopinata – larv och skador på frukt

Grapholita inopinata saknar svenskt namn och är en liten insekt som ingår i familjen vecklare. De vuxna vecklarna har ett vingspann på 10-11 mm och beskrivs som variabelt mörkgrå eller mörkbruna i färgen. Vecklarna är normalt dagaktiva.

Larverna, som angriper frukterna hos äpple och päron, blir upp till 1 cm långa och har en röd linje per kroppssegment på ryggsidan. Larverna övervintrar under barken eller i lövbädden under fruktträdet och har visat sig klara så kalla temperaturer som -41 grader celcius. På våren förpuppas larverna och de flygga vecklarna lägger sina ägg på blad eller frukter och cykeln börjar om.

Grapholita inopinata finns framför allt i Kina och Ryssland men enstaka fynd har även gjorts i Finland.

Äpple
angripet av Grapholita inopinata där larvernas avföring syns på fruktens utsida

Äpple angripet av Grapholita inopinata där larvernas avföring syns på fruktens utsida.

Grapholita
inopinata larv i frukt.

Grapholita inopinata larv i frukt.

 Grapholita packardi – utseende

Grapholita packardi saknar svenskt namn och tillhör familjen vecklare. De flygande insekterna har ett vingspann på ungefär 10 mm och är varierande grå och bruna till utseendet med åtminstone ett brett mörkare brunt band tvärs över framvingarna. Larverna blir upp till 9 mm långa och har en ljusrosa ton. Huvudet och sista segmentet på larvens kropp är ljusbruna.

De fullvuxna larverna övervintrar och förpuppas följande vår omkring mitten av maj. Vecklarna kläcks efter några veckor varpå de flyger och lägger sina ägg på skott, blad eller frukt. Larverna föredrar frukt av körsbär men kan även angripa äppelskott och olika arter som tillhör blåbärssläktet (Vaccinium sp.). Angripna körsbär har ett litet ingångshål som kan ses med lupp och frukterna deformeras och svartnar efter hand.

Arten förekommer än så länge bara i Nordamerika där de vid utbrott kan orsaka stora skador i fruktodlingar om de inte bekämpas.

I Sverige finns flera arter av vecklare av liknande storlek och färg och det krävs djupare kunskaper för att kunna skilja mellan Grapholita inopinata och vanliga svenska vecklare.

Grapholita
packardi

Grapholita packardi.

 Grapholita prunivora – utseende och angripen frukt

Grapholita prunivora är en vecklare som saknar svenskt namn. Vecklarna har mörk kropp och en vingdiameter på upp till 10 mm. Framvingarna är mörkbruna med orangea fält och tre gråblå smala band som korsar tvärs över vingarna. Framvingarnas bakkant har mörka fransar. Bakvingarna är gråbruna med ljusare fransar längs kanterna. Bakvingarna är tonade från ljusare till mörkare brunt från kroppen och ut mot vingkanterna. Ofta förekommer två generationer per år med adulta insekter som flyger sent i maj och under augusti. Larverna kan bli 9,5 mm långa och är i varierande grad rosatonade med brunare huvud.

Grapholita prunivora förekommer i Nordamerika där obekämpade utbrott kan orsaka stor skada. Vecklarens larver angriper äpple, plommon och körsbär och förstör då frukten.

I Sverige finns flera arter av vecklare av liknande storlek och färg och det krävs djupare kunskaper för att kunna skilja mellan Grapholita prunivora och vanliga svenska vecklare.

Målning av vuxen Grapholita prunivora

Målning av vuxen Grapholita prunivora.

Blomänden av ett äpple med typisk skada.

Blomänden av ett äpple med typisk skada.

Grapholita prunivora larv i frukten till en hagtornssläkting

Grapholita prunivora larv i frukten till en hagtornssläkting.

Xyella fastidiosa – symptom

Xylella fastidiosa är en aggressiv bakterie som orsakar omfattande skador på växter. Den sprids av en del insekter som till exempel den i Sverige förekommande allmänna spottstriten Philaenus spumarius. Bakterien har många olika värdväxter och orsakar stora skador på olika grödor som körsbär, plommon, oliver, druvor, citrus samt ek, alm och prydnadsväxter. Bakterien har även hittats på till exempel rosmarin och myrten.

Bakterien blockerar växternas vätskeledande kärl (xylem) vilket leder till att växten får brist på vatten även om marken är fuktig. Symptomen är väldigt varierade och smittade växter kan till och med vara symptomfria. Symptomen kan inkludera gulnande och döende blad, vissnande blad, växtdelar och delar av växter. Om det är ett fruktträd som är smittat så kan fruktstorleken reduceras.

Bakterien är framför allt förekommande i Nordamerika men det finns pågående utbrott under bekämpning i Frankrike, Italien, Portugal och Spanien. Vi är särskilt intresserade av prover från värdväxter som du noterat vissnesymptom på eller växter som du nyligen inhandlat och som har sitt ursprung i något av de ovan nämnda länderna.

Angripen lavendel

Angripen lavendel.

Angripna vinblad

Angripna vinblad.

Resultat från medborgarforskning 2021

Under 2021 bidrog 23 medborgarforskare i det viktiga inventeringsarbetet genom att utföra inventeringar i sina egna trädgårdar.

Det gjordes inget fynd av de tre aktuella arterna karantänskadegörare japansk trädgårdsborre, amerikansk plommonvivel eller äppelborrfluga under 2021. Enstaka fynd av äppelborrsflugans släkting körsbärsfluga, Rhagoletis cerasi, gjordes av både medborgarforskare och övriga kontrollanter. Körsbärsflugan finns sedan tidigare i Sverige och det är därför väntat att det blir en viss bifångst av denna art.

Medborgarforskarnas inventeringar ingår i ett större uppdrag tillsammans med rådgivare och kontrollanter på Jordbruksverket tillsammans med Fritidsodlingens Riksorganisation. Utöver medborgarforskarnas inventeringar har inventeringar också gjorts i 15 kommersiella fruktodlingar och för den japanska trädgårdsborren och äppelborrflugan även vid 8 riskpunkter i tätbebyggda områden. Riskpunkter är exempelvis anläggningar som hanterar stora mängder trädgårdsavfall eller annat biologiskt avfall som kan sprida skadegörarna.

Inventeringar sker i södra Sverige eftersom de skadeinsekter vi letar efter inte verkar trivas i de nordligare delarna av landet.

Som framgår av kartan innebär medborgarforskarnas bidrag att vi får en bättre geografisk täckning på inventeringarna. Dessutom får vi information från privatträdgårdar, en miljö som vi normalt inte kommer åt att inventera.

Inventeringens omfattning


Antal fällor

Antal fällfångster som analyserats

Antal visuella observationer

Medborgarforskare

59

191

23

Fruktodling

130

1060

540

Riskpunkt

12

54

0

Inventeringsarbetet skedde genom en kombination av fällor betade med doftämnen som lockar insekterna (feromon), och observationer av skador på frukt.

Inventeringsmetodik


Japansk trädgårdsborre

Äppelborrfluga

Amerikansk plommonvivel

Medborgarforskare

Fälla

Fälla

Observation

Fruktodling

Fälla

Fälla

Fälla

Riskpunkt

Fälla

Fälla

Ej inventerad

Du kanske också är intresserad av det här

Senast granskad: 2022-04-20