Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Renkavle — ogräs som är mycket konkurrenskraftigt

Renkavle är ett ettårigt gräsogräs som främst finns på Gotland och i Skåne. Det finns numera även lokalt etablerat upp till Östergötland och Västergötland. Det är ett av de allvarligaste ogräsen och utvecklar lätt resistens mot ogräsmedel.

Biologi och kännetäcken

Renkavle (Alopecurus myosuroides) är mycket konkurrenskraftigt. Vid riklig förekomst kan skörden av höstvete halveras. Renkavle är huvudsakligen ett höstgroende och ettårigt gräs som sprids med frön som går i groningsvila när de täcks med jord. Den kan därmed bygga upp en fröbank. Obekämpad kan fröbanken öka tiofalt på ett år.

Renkavle går vanligen i ax under maj månad. Den uppträder ofta i kolonier där tidigare års ax drösat. Strax efter axgång börjar den blomma. De gulvita ståndarknapparna hänger då ut från axen.

Strået är 20–60 cm högt och växer något tuvat. Axen är cylindriska och avsmalnande i båda ändar. De är till en början ljusgröna, men blir snart brun-violettfärgade. Småaxen är 4–6 mm långa och spetsiga med långt utskjutande borst. Även blad och bladslidor kan skifta i violett.

Blommande renkavle i fält.

Blommande renkavle

Rugge med renkavle i höstvete i juli.

Rugge med renkavle i höstvete i juli.

Ax från renkavle rödtonad i fält.

Renkavlens ax blir rödtonade varefter de mognar.

Mognad rödtonad ax från renkavle.

Mognad renkavle.

Bladlisterna är tydligt rundade, vilket bäst syns på ett snittat blad under förstoring. Bladfästet saknar bladöron. Bladets snärp är 2,5–5 mm långt, avhugget och ojämnt sågtandat/fransigt.

Långt, avhugget och ojämnt snärp på renkavle.

Snärp på renkavle.

Förväxlingsrisker

Som fullbildad liknar renkavle främst kärrkavle, ängskavle och timotej.

  • I tidiga stadier kan det förväxlas med kvickrot, men saknar bladöron och har inte rotutlöpare (rhizomer). Snärpet hos kvickrotär 3-5 mm och rundat.
  • Ängskavle har en mer cylindrisk axvippa som är finhårig och mjuk. Snärp 2–3 mm, tvärhugget. Ängskavle är flerårig och finns sällan på fält med en växtföljd. Växer i vägkanter och på ängsmark.
  • Timotej har en 5–10 cm jämntjock, cylindrisk axvippa. Timotej kan finnas på åkrar med vall i växtföljden.
  • Kärrkavle har också en mörk men kortare axvippa än renkavle. Flaggbladet är kort (1–2 cm) och strået är knäböjt och lågväxande, (20–40 cm). Mycket tydliga (trekantiga) bladlister. Snärp 3–4 mm något utdraget.
Bild på renkavle och de ogräs som lätt förväxlas med renkavle: kärrkavle, ängskavle och timotej.

Renkavle förväxlas främst med kärrkavle, ängskavle och timotej.

Jag har upptäckt renkavle på min gård – vad gör jag?

Vid upptäckt på försommar–sommar

  1. Sök igenom fältet efter ytterligare renkavle. Syftet är att avgränsa infekterat från renkavlefritt.
  2. Var skördade du efter detta fält i fjol? Finns renkavle även där? Kolla infart och första dragen även på detta fält. Tork- eller växtodlingsjournalen kan vägleda dig till fältet.
  3. Innan höstvetets axgång senast DC 37: 1,0 l/ha Event Super/Foxtrot + 0,5 liter Superolja. Risk för dvärgvuxna plantor som bildar fertila, men färre frön. Kontrollera effekten!
  4. Vid stor renkavle är ett alternativ 0,9 l/ha av Atlantis OD som förstärks med 1/2 dos Attribut Twin Plus eller MKH Super. Räkna inte med full effekt.
  5. Efter vetets axgång finns ingen selektiv behandling som är godkänd. Glyfosatbehandla ruggar med renkavle och offra vetet istället för att fortsatt uppföröka ogräset. Vid enbart avslagning bildar renkavlens sidoskott ax.
  6. Renkavlens frön blir fertila cirka 3 veckor efter blom. Vill du skörda grönmassan innan du glyfosatbehandlar, bör detta ske senast i början av juni innan renkavlens frön är livsdugliga.

Vid skörd av fält med renkavle som bildat ax

  1. Dela av fältet – jordbearbeta och tröska separat där renkavle finns. Tröska renkavlehärden sist.
  2. Rengör maskinerna – gör det på infekterad mark innan du kör vidare till andra skiften. Låt tröskverket stå på i några minuter. Töm stenfickan, blås rent med tryckluft eller lövblås. Även spannmålstanken.
  3. Täck spannmålstransporterna, så undviker du att få renkavle spridd längs med transportvägarna.
  4. Ingen halmbärgning från fält där renkavle har tillåtits att gå i ax!
  5. Om renkavlen kunnat gå i ax bör du undvika djup kultivering direkt efter skörd. Gör en ytlig halmharvning eller lämna fältet orört. Vetenskapliga studier visar att en ytlig kultivering kan ge 5 gånger fler livskraftiga frön jämfört med frön som lämnats omyllade på ytan. Detta gäller nya frön från de plantor som överlevt fram till skörd.
  6. Plöj ned renkavlens frön på djupet om fältet inte plöjts de senaste åren och mängden drösad renkavle är stor – därefter grund plogfri odling i 3–5 år. Då kommer större delen av de nedplöjda fröna tappa sin grobarhet innan de vänds upp av plogen. Av renkavlens frön tappar 70–80 procent sin grobarhet på 1 år.
  7. Om renkavle plöjts ned tidigare finns frön av renkavle i hela matjordsprofilen. Kombinera då ytlig bearbetning med effektiv kemisk bekämpning.

"Mota Olle i grind” lägg om din odling på fältet

  1. Tänk över möjligheten att anmäla starkt infekterad mark som ekologisk fokusareal (EFA). Genomför en svartträda eller anlägg flerårig slåttervall eller bevuxen träda. OBS! Skörda vallen eller putsa trädan innan renkavlen går i ax! Avslagen renkavle skjuter sidoskott med nya ax som också måste putsas i tid. Putsning innan 1 juli av bevuxen träda och skyddszon med miljöstöd kräver dispens från länsstyrelsen.
  2. Vallar för produktion av vallfrö eller sent skördad slåttervall kan ge motsatt effekt – här riskerar renkavle att mogna och drösa innan skörd. Dessutom bidrar du till att ogräset sprids vidare via vallfrö och hö.
  3. Välj en strategi med både höst- och vårbekämpning i höstsäd.
  4. Välj vårgrödor där gräsogräs kan bekämpas kemiskt. Renkavle är främst höstgroende. Vårgrodda plantor konkurrerar sämre mot grödan. Färre plantor ökar chansen att nå 100 procent bekämpningseffekt.
  5. Inspektera fälten och handplocka där så är möjligt. Tänk flyghavre!

Motverka resistens – växla mellan verkningsmekanismer

  1. För att förebygga resistens och få bukt med renkavle bör de effektivaste kemiska preparaten kombineras med icke-kemiska metoder.
  2. Välj bara gräsherbicider med mycket god effekt på renkavle. Växla mellan olika verkningsmekanismer.
  3. Använd aldrig herbicider med samma verkningsmekanism både höst och vår.
  4. För låga doser av Event Super/Foxtrot och Atlantis OD kan leda till resistens. Använd en effektiv dos.
  5. Vikande effekter kan vara resistens. Lämna fröprov för resistenstest. Kontakta din rådgivare.
  6. Om renkavle kommer från områden där den funnits länge är risken för resistensproblem större.

100 procent effekt kräver kemisk bekämpning kombinerad med icke-kemiska metoder

  1. Brittiska studier visar att det krävs minst 95 procent bekämpningseffekt i plöjningsfria odlingssystem för att renkavle inte ska uppförökas. Samma studier visar att för plöjda odlingssystem krävs > 90 procent effekt.
  2. Svenska försök visar att > 90 procent effekt av kemisk bekämpning kräver behandling både höst och vår.
  3. Kemisk bekämpning i kombination med ogräsharvning ökar chansen att nå 90–100 procent effekt.
  4. Blindharvning mellan sådd och uppkomst i kombination med kemisk bekämpning kan höja effekten.
  5. Inför vårbruket bör höstgrodd renkavle harvas bort eller avdödas med glyfosat.
  6. Renkavle gror i mindre utsträckning på våren. Vårsäd konkurrerar bättre än höstsäd. Därför är det lättare att nå bekämpningseffekter över 95 procent i vårsådda grödor.
  7. Har du avsättning för vallfoder? Anlägg två- till treårig slåttervall för flerskördesystem. Ej sent skördat hö!
  8. Välj konkurrensstarka, långstråiga, sorter av höstvete – underskatta inte grödans konkurrenskraft.
  9. Tillämpa fördröjd sådd i höstvete: harva till en såbädd och vänta 10–14 dagar. Döda av den grodda renkavlen och så därefter ditt vete. Skånska och utländska försök visar på goda effekter av fördröjd sådd de år som renkavlens groningsvila är kortvarig.
  10. Varje höst publicerar vi ett Ogräsbrev om renkavlens groningsvila.

För dig som om ännu inte drabbats av renkavle

  1. Ställ krav på rengjorda maskiner vid köp av begagnat, vid inhyrda körslor samt på demomaskiner och redskap. Fråga var maskinen eller redskapet använts tidigare!
  2. Fyrkantspressar, där en halvfärdig bal följer med från föregående fält, bör vara tömda. Alternativt att den halvfärdiga balen är pressad med garanterat renkavlefri halm.
  3. Köp inte in ströhalm eller hö från gårdar eller fält med renkavle. Den riskerar att spridas via halmen i fastgödsel som oftast inte är helt genombrunnen/komposterad.
  4. Ställ krav på din leverantör om renkavlefritt vallfrö. Gäller i synnerhet fånggröda, trädor, viltfoder och hö.
  5. Lär dig hur renkavle ser ut. Sök bilder på internet. Besök infekterade fält.
  6. Förväxla inte renkavle med ängskavle som främst växer på åkerrenar och vägkanter, eller kärrkavle som är kortare i ax och strå samt trivs på fuktig mark.
  7. Ha samma respekt för renkavle som för flyghavre, med den skillnaden att renkavle är svårare att bekämpa.

Senast uppdaterad: 2020-05-05