Olaglig handel med hotade arter av vilda djur och växter är den fjärde största brottsliga verksamheten i världen efter droger, människohandel och bedrägerier. Den omfattar cirka 240 miljarder kronor varje år.
Internet har blivit en grogrund för olaglig handel med utrotningshotade arter. Tusentals annonser avslöjas varje år. Hur vi agerar på nätet kan antingen stödja bevarandet av arter eller bidra till deras utrotning. Även köp som först kan verka harmlösa kan bidra till olaglig handel.
Den olagliga handeln med hotade arter är inte bara ett hot mot den biologiska mångfalden. Den ökar även risken för spridning av sjukdomar och spridning av invasiva arter som kan skadar lokala ekosystem.
Många hör av sig till Jordbruksverket med frågor om tveksam handel på internet. Detta är frågor som i de flesta fall hanteras av polisen. Ofta rör det sig om annonser där det är svårt att bedöma om de är lagliga eller inte.
Varningssignaler för olaglig handel:
Du är en del av lösningen av problemet.
Var uppmärksam på om något inte verkar stämma i medföljande CITES-dokument. Din uppmärksamhet kan bidra till att hitta falska eller manipulerade handlingar. Om CITES-dokumenten är utfärdade i Sverige kan du kontakta Jordbruksverket om du behöver hjälp med att bedöma detta. Om dokumenten har utfärdats i andra länder bör du vända dig till den aktuella myndigheten i det landet för att kontrollera intygets äkthet.
Det är olika regler för handel inom EU och för import och export från och till länder utanför EU.
Läs mer om vilka regler som gäller för olika typer av handel med hotade arter:
Om du misstänker olaglig handel ska du rapportera det till polisen.
Den som säljer eller köper hotade djur, växter eller produkter av hotade djur och växter kan åtalas för artskyddsbrott. Åtal kan väckas även om man på annat sätt gör kommersiella aktiviteter utan att ha rätt CITES-dokumentation. I Sverige är straffet för artskyddsbrott böter eller fängelse i upp till fyra år.