Nya krav för veterinärer att lämna uppgifter om behandlingar med läkemedel
I oktober 2025 införde vi nya regler om vilka uppgifter veterinärer ska lämna till Jordbruksverket när de ordinerar läkemedel till grisar, nötkreatur, höns och kalkoner. Från den 1 januari 2026 omfattar reglerna fler djurarter, bland annat hästar.
Vi samlar frågor och svar på den här sidan.
Varför blir det nya krav?
Det har länge funnits krav på journalföring för veterinärer, vilka omfattar mer än det som nu ska rapporteras till Jordbruksverket. Uppgifterna finns därmed redan i journalen.
Kravet att lämna in uppgifter till Jordbruksverket om vilka behandlingar med läkemedel som veterinärer utför är heller inte nytt. Det har funnits sedan 1999, i form av djursjukdata. Efter ett kortare uppehåll inför vi nu ett nytt system för rapportering och kallar det djurhälsodata.
Det är riksdagen som har beslutat att insamlingen ska återupptas och att den ska omfatta fler behandlingar än tidigare. Anledningen är att myndigheter och branschorganisationer på ett bättre sätt ska kunna följa hur djurhälsan ser ut i Sverige.
Vilka djur omfattas av de nya kraven?
Idag omfattar kraven grisar, nötkreatur, hönor och kalkoner.
Från den 1 januari 2026 omfattas även
- hästar
- får
- getter
- ankor
- gäss
- hägnat vilt
- kaniner som används för livsmedelsproduktion
- odlad fisk
- renar.
Vad använder ni uppgifterna till?
Genom att samla in uppgifter om läkemedelsbehandlingar, det vi kallar djurhälsodata, kan vi följa vilka diagnoser som läkemedel används till. Det ger en ökad kunskap om djurhälsoläget i Sverige, vilket ger större möjligheter till åtgärder inom arbetet med smittskydd och avel samt för forskning om djurs hälsa. Till exempel har det kommit till stor nytta inom avelsurvalet på nötkreatur.
Ett annat exempel på hur uppgifterna används är i Sveriges arbete mot antibiotikaresistens. Antibiotikaresistens är ett globalt hot som riskerar att göra antibiotika verkningslöst vid behandling av både djur och människor.
Uppgifterna om antibiotika används också för en obligatorisk rapportering till EU.
Använder ni uppgifterna för att göra kontroller?
Syftet med att samla in uppgifterna är att vi ska få bra information om djurhälsan, utöver antibiotikaanvändningen på djur.
Det finns regler som ställer krav på veterinärer bland annat om användning av viss antibiotika och om rapportering av djurhälsodata. Det är länsstyrelsen som kontrollerar djurhälsopersonal och att de följer reglerna.
Innebär detta mer administration för veterinären och därmed högre kostnader för djurägaren?
Systemet för djurhälsodata ska vara så enkelt som möjligt för veterinärer att använda. De veterinärer som har ett digitalt journalföringssystem som är anpassat till Jordbruksverkets system kan direkt föra över data mellan systemen. Många veterinärer har redan ett sådant system idag.
För de veterinärer som saknar ett digitalt journalföringssystem finns en e-tjänst som ska underlätta rapporteringen till oss. Dessa veterinärer, som är relativt få, kommer sannolikt att behöva lägga mer tid på att administrera rapporteringen.
Ser ni en risk att djurägare inte behandlar eller vaccinerar sina djur om kostnaderna ökar?
Vi bedömer att de allra flesta djurägare är måna om sina djur och förstår att det är viktigt att djur får vård utifrån sina behov. Djurägare är enligt djurskyddslagen skyldiga att ge sina djur vård och vi utgår från att de kommer att följa reglerna.
Gäller det alla läkemedel som skrivs ut eller bara de som ges av en veterinär på plats?
Det gäller alla läkemedel som skrivs ut av en veterinär.
Kan ni inte få in de här uppgifterna på annat sätt, till exempel från apoteken?
Försäljningsdata från apotek ger inga uppgifter om diagnos eller djurslag, vilket i detta fall är intressant att få fram ur ett djurhälsoperspektiv.
Blir uppgifterna som lämnas in till Jordbruksverket offentliga?
Jordbruksverket kommer inte att publicera uppgifter om enskilda djurägare.
Vi kommer att lämna ut uppgifter enligt de regler som gäller för allmän handling, vilket innebär att vi gör en sekretessprövning innan vi lämnar ut en handling.
Hur har ni förankrat och kommunicerat förändringen?
Vi har informerat om de nya kraven genom att vi har skickat ut vårt förslag på remiss till en bred skara organisationer, till exempel veterinära organisationer och de största branschorganisationerna inom hästnäringen. Remissen har även publicerats i sin helhet på vår webbplats, med information om hur man lämnar synpunkter på förslaget.
Vi har också bjudit in branschorganisationer och myndigheter till dialog om djurhälsodata innan vi började arbetet med att ta fram de nya kraven.