Göteborgs universitet: 3R finns i allt vi gör

Göteborgs universitet har både stora och små anläggningar med försöksdjur, som även inkluderar flera marina forskningsstationer. Sveriges 3R-center har träffat djurteknikerna Jenny, Kate och Elisa som dels representerar den stora försöksdjursanläggningen Experimentell biomedicin (EBM) och dels en mindre anläggning inom Sektionen för psykiatri och neurokemi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det starka engagemanget för 3R har de gemensamt.

Experimentell biomedicin och klinisk forskning

De flesta studier som utförs på EBM görs på mus och råtta, men det finns också en stordjursavdelning med grisar, kaniner och får.

Djuren används inom många och olika forskningsområden, bland annat cancer, nervsjukdomar, reumatism, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. De har fler än 150 aktiva forskargrupper med runt 650 användare knutna till verksamheten och det finns även en stark koppling till sjukhusen i regionen. På EBM finns det också en stor operationsavdelning, bland annat för kurser och träning i kirurgi och katastrofmedicin. Totalt arbetar 35 djurtekniker med djuren på EBM.

Zebrafiskar och neuroner

På Sektionen för psykiatri och neurokemi arbetar man med djur i mindre skala i form av zebrafisk. Totalt huserar man 115 tankar i två rum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och ett tredje rum för avel är på gång. Fiskarna används i forskning om neurodegenerativa sjukdomar med fokus på Alzheimers sjukdom. Totalt arbetar åtta personer med fiskarna; djurtekniker, forskare och studenter.

— Zebrafisk är en fantastisk djurmodell för att studera geners betydelse för hur nervceller bildas och fungerar, berättar Elisa som arbetar med zebrafiskarna.

”3R finns i allt vi gör”

Göteborgs universitet har ett gemensamt djurskyddsorgan, men det praktiska 3R-arbetet organiseras mer lokalt på de olika anläggningarna. Det råder ingen brist på goda exempel, när jag ber dem berätta.

På EBM har arbetet med att fasa ut svanslyft pågått ett tag och personalen har förändrat sitt sätt att hantera möss. Idag lyfter alla djurtekniker sina möss med alternativa metoder, främst kupad hand. Även forskarna börjar gå över till den här metoden i allt större utsträckning när de hanterar mössen.

— Som djurtekniker får du en bättre närkontakt med djuren, vilket alla upplever som något positivt, menar Jenny som arbetar på EBM. Vi som jobbar här vill göra det så bra som möjligt för djuren. Men det underlättar också den praktiska tillsynen.

För alla tre är det självklart att 3R-principen finns naturligt i arbetssätt och planering hos dem som sköter djuren.

— Jag ville tidigt fokusera på 3R och därför har jag valt att fortsätta jobba med försöksdjur, säger Elisa som har arbetat med försöksdjur på olika platser i 20 år. Inarbetade arbetssätt är ofta svåra att förändra, men kan verkligen göra skillnad för djuren. 3R finns ju i allt vi gör.

Berikning i bur och vatten

EBM jobbar med särskilda berikningsplaner och att utveckla extra berikning. De har runt 20 000 möss, vilket gör att en förändring i berikning får stora konsekvenser framförallt logistiskt, om den ska omfatta alla djur. Så det gäller att hitta smarta lösningar som är hyfsat enkla att införa.

— Vi har jobbat med nya hus och annan berikning för våra råttor, berättar Kate. Nu ser vi över hur vi skulle kunna berika för mössen på ett smart sätt. Vi har börjat med våra vaktpostdjur; djur som används för att kontrollera eventuell smitta i gruppen. De får extra uppmärksamhet och vi har planer på att ge dem lite godis i samband med den utökade hanteringen.

De berättar också om hur de har tränat råttor inför en viss typ av smärtlindring. Råttorna har tidigare injicerats med smärtlindring efter en benoperation, men verksamhetens veterinär föreslog att pröva en oral blandning med nötkräm i mungipan. Det gav dels en jämnare utsöndring med längre effekt, dels mindre lidande då råttorna inte behövde stickas.

— Det viktigaste är att jobba med 3R i vardagen, att få alla i gruppen att tänka på djuren. Det finns en stor förståelse för hur mycket djurens mående påverkar studier och resultat, säger Kate. Idag är det fler och fler forskare som efterfrågar träning och att hantera djuren mer inför ett försök. Det kan vi djurtekniker hjälpa till med.

När det gäller zebrafisk berikar man akvarierna med olika plastväxter och grusbilder som liknar botten. Nu ska de testa 3D-utskrift som berikning, berättar Elisa. De använder olika former av levande föda som ett komplement till torrfoder. Det har ett högt näringsvärde, men får också fiskarna att naturligt jaga sin föda.

Att minska antalet försöksdjur

Elisa och hennes kollegor arbetar med en särskild metod – kryopreservering – för att hålla nere antalet fiskar och inte ha ett onödigt överskott. Det handlar om att frysa ner mjölke med rätt transgena linjer för varje experiment. Istället för att hålla ett överskott föder de upp nya fiskar vid behov.

— Det här kan vara svårt att komma igång med, men när man väl har skapat rutiner för att använda metoden så fungerar den väldigt bra, berättar Elisa. Den innebär minde djurhållning och lägre kostnader. Men framförallt minimerar vi antalet levande fiskar.

De använder en särskild avelslista så att alla i forskargruppen kan se vad som ska avlas under veckan och vad de kan använda. På så sätt behöver de inte avla fiskar eller ta fram yngel flera gånger.

Även på EBM arbetar man för att hålla nere antalet djur som avlas fram. Till exempel har man en rutin för att registrera de musungar som föds, men som sedan inte behövde användas i försök. Det förbättrar statistiken, men innebär också att man kan effektivisera och dra ner på aveln ännu mer där det är möjligt.

Temadagar, råd och besök

Jag frågar vad de har för nytta av ett nationellt 3R-center. De lyfter alla det årliga mötet med svenska djurskyddsorgan som en viktig plats för att lära sig mer och träffa andra.

— Det händer så mycket inom 3R överallt som vi kan dra nytta av istället för att uppfinna hjulet själva. Ibland behöver man också bli påmind om att man gör många bra saker själv, säger Jenny. Här kan 3R-centret göra skillnad.

— Det skulle vara bra med särskilda temadagar olika djurslag, menar Elisa. Vi som jobbar med zebrafisk borde träffas för att prata om våra frågor. Trots att zebrafisk i försök funnits väldigt länge, är kunskapen ganska dålig vad gäller 3R och standardisering.

Jenny tar upp våra råd om att hålla mushanar i grupp, som är ett bra stöd för verksamheterna då de inte själva behöver lägga tid på att gå igenom studier och vetenskapliga artiklar. Hon menar att de lättare kan motivera förändringar när de har konkreta råd och rapporter att hänvisa till, som dessutom är anpassade efter svenska verksamheter.

— Vi tycker att ni som jobbar nationellt med 3R-frågor borde hälsa på oss ute i verksamheterna och se vad vi gör. Det väcker säkert både frågor och nya idéer. Ni kan lära mycket av oss som jobbar nära djuren.

Artikelserie: Goda exempel på 3R i praktiken

Sveriges 3R-center publicerar löpande en artikelserie om goda exempel på 3R på svenska universitet, myndigheter och företag. Artiklarna är skrivna av medarbetare på Sveriges 3R-center och godkända av berörda verksamheter. Alla uppgifter kommer från verksamheterna själva.