Det är viktigt att du följer de regler som finns för att minska risken att du själv, andra personer eller andra djur blir smittade. Även om det inte finns några krav på djur som endast är bärare av MRSA och MRSP finns det rekommendationer som du bör känna till.
Det här händer när du får veta att ditt djur har en MRSA-infektion.
Du kommer dessutom få ytterligare instruktioner av din veterinär om vad du bör tänka på när du hanterar och sköter djuret. Dessa instruktioner är viktiga för att minska risken att du själv smittas och för att minska risken att smittan förs vidare till andra djur eller människor.
Om du har frågor om de krav som ställs och hur du ska sköta ditt djur är det i första hand din veterinär du ska vända dig till, men du kan även ställa frågor till din länsstyrelse.
Om du har andra frågor som gäller risker för dig själv, din familj och andra personer i djurets närhet bör du vända dig till en läkare eller smittskyddsläkare.
Du är skyldig att informera andra som måste hantera ditt djur att det har en infektion med MRSA. Anledningen är att de ska kunna skydda sig mot smittan. Det är särskilt viktigt att du informerar om att djuret har MRSA vid all kontakt med veterinär eller andra som i sitt arbete kommer i kontakt med många djur eftersom de annars lätt kan sprida smittan vidare vid kontakter med andra djur eller människor.
Tänk på att så få personer som möjligt bör hantera djuret när det är infekterad med MRSA.
Du ska se till att djuret hålls isolerat och inte tillåta att det har fysisk kontakt med andra djur. Det är också viktigt att så få personer som möjligt hanterar djuret under tiden det är kontaktisolerat.
Om det inte går att hålla djuret separerat från övriga djur i exempelvis en bostad, bur, box eller inhägnad kommer också de övriga djuren i som hålls ihop med det infekterade djuret att omfattas av samma villkor för kontaktisolering och av övriga krav.
En kontaktisolering innebär att du ska hålla det infekterade djuret på ett sådant sätt att det inte har möjlighet att komma i direkt kontakt, det vill säga att det har nos- eller kroppskontakt, med andra djur. Det ska inte kunna nå andra djur över bur- eller boxvägg, staket eller via bur- eller boxgaller.
Du ska se till att djuret hålls på ett sätt som gör att så få andra djur och människor som möjligt kan komma i direkt kontakt med djuret både inomhus och utomhus. Syftet med att kontaktisolera djuret är att minska risken för att det ska smitta andra djur.
Eftersom bakterierna också kan spridas via utrustning innebär det att utrustning som används till det infekterade djuret inte ska användas till andra djur. Om du kan rengöra utrustningen och desinficera den på ett smittskyddsmässigt acceptabelt sätt kan den användas till andra djur. Se till att så få som möjligt hanterar djuret
Du bör se till att det är en person som sköter djuret, eftersom det bör vara så få personer som möjligt som hanterar ett infekterat djur. Alternativt ska djuret hanteras sist när alla andra djur tagits om hand. Om det inte är du själv som ska sköta om djuret måste du informera den eller dem som ska sköta det om vilka krav som gäller. Du är också skyldig att ge information om hur de skyddar sig själva och andra mot att bli smittade.
Du ska alltid använda engångshandskar vid all kontakt med infekterade sår eller vid omläggning av bandage. Du ska använda handsprit både före du tar på dig handskarna och efteråt när du har tagit av dig handskarna.
Vid behov ska du också använda skyddsrock eller överdragskläder alternativt byta kläder och skor när du har varit i kontakt med djuret. Kläderna ska gå att tvätta vid 60 grader.
Om du måste transportera djuret under tiden det är kontaktisolerat ska det hållas avskilt från andra djur. Du ska också rengöra och desinficera utrymmet eller buren efter varje transporttillfälle.
Kraven för informationsplikt, kontaktisolering och transport gäller 20 dagar från att din veterinär har undersökt djuret och bedömt att infektionen har läkt. Här ställs inga krav på att veterinären tar några prover utan det räcker med en klinisk bedömning av om infektionen har läkt. Om djuret har haft ett MRSA-infekterat sår innebär det att såret ska vara helt läkt och det inte ska finnas några tecken på infektion i och runt såret.
När kontaktisoleringen är avslutad ska du rengöra och desinficera utrustning som du har använt till det infekterade djuret. Principen är att det djuret haft närmast kontakt med som exempelvis bur- eller boxinredning samt utrustning som använts till djuret ska rengöras och desinficeras. Textilier bör tvättas i minst 60 grader.
Din veterinär kan ge dig mer information om hur du ska göra.
När infektionen har läkt och du inte längre är tvungen att följa några restriktioner bör du fortsätta att följa de råd och anvisningar du får av veterinären. Anledningen är att ditt djur kan bära på smittan under en tid efteråt och kan då fortfarande sprida smitta till andra djur eller till människor.
Du rekommenderas också att vid all fortsatt kontakt med djursjukvården informera om att djuret har haft en MRSA-infektion för att det ska få rätt vård och behandling.
Även till synes friska djur kan fortsätta att bära på bakterien och kan få en ny infektion med MRSA om de till exempel får fel sorts antibiotika eller en hudinfektion. Därför är det viktigt att alltid informera veterinären inför framtida behandlingar.
Djur kan bära på MRSA under kortare eller längre tid. Det förekommer symtomlösa bärare som aldrig haft och heller aldrig utvecklar en infektion med MRSA. Ett djur som bär på MRSA kan drabbas av en infektion om det till exempel får fel sorts antibiotika eller en hudinfektion.
Om ditt djur endast konstateras bära på MRSA vid en provtagning men inte har några symtom på en infektion omfattas du inte av några krav. Tyvärr saknas ännu vetenskapligt underlag och metod för att med full säkerhet avgöra om djur blivit fria från MRSA. Det finns dock möjlighet att provta djuret med ett visst intervall för att med större säkerhet kunna avgöra om det fortsatt bär på MRSA eller inte. Din veterinär kan ge dig råd om detta.
Vid all kontakt med djursjukvården rekommenderas du att alltid berätta om att djuret har haft eller bär på MRSA så att det får en korrekt behandling som inte ökar risken för en MRSA-infektion. Dessutom kan djurhälsopersonalen då vidta de åtgärder som krävs för att minska risken för vidare spridning till andra djur och människor.
Det här händer när du vår veta att ditt djur har en MRSP-infektion:
Du kommer dessutom få ytterligare instruktioner från din veterinär om vad du bör tänka på när du hanterar och sköter om djuret . Dessa instruktioner är viktiga för att minska risken att smittan förs vidare till andra djur eller människor.
Om du har frågor om de krav som ställs och hur du ska sköta ditt djur är det i första hand din veterinär du ska vända dig till, men du kan även ställa frågor till din länsstyrelse.
Om du har andra frågor som gäller risker för dig, din familj och andra personer i djurets närhet bör du vända dig till en läkare eller smittskyddsläkare.
Du är skyldig att informera att ditt djur har en infektion med MRSP vid all kontakt med veterinär eller annan djurhälsopersonal som i sitt arbete kommer i kontakt med många djur eftersom de annars lätt kan sprida smittan vidare vid kontakter med andra djur eller människor.
Under tiden som djuret har en pågående infektion med MRSP får det inte vistas i miljöer där det finns risk för att det sprider smitta till andra djur.
Kraven för informationsplikt och begränsningar för var djuret får vistas gäller tills det att din behandlande veterinär har undersökt djuret och bedömt att infektionen har läkt. Här ställs inga krav på att veterinären tar några prover utan det räcker med en klinisk bedömning av om infektionen har läkt. Om djuret har haft ett MRSP-infekterat sår innebär det att såret ska vara helt läkt och det inte ska finnas några tecken på infektion i och runt såret.
När infektionen har läkt och du inte längre är tvungen att följa några restriktioner bör du fortsätta att följa de råd och anvisningar du får av veterinären. Anledningen är att ditt djur kan bära på MRSP under en lång tid efteråt och kan då fortfarande smitta andra djur eller människor.
Du bör därför fortsätta att informera inför varje veterinärbesök om att djuret tidigare har haft en MRSP-infektion så det får rätt vård och behandling.
Även till synes friska djur kan fortsätta att bära på bakterien och kan få en ny infektion med MRSP om de till exempel får fel sorts antibiotika eller en hudinfektion. Därför är det viktigt att alltid informera veterinären inför framtida behandlingar.
Ett djur kan bära på MRSP under kortare eller längre tid. Det förekommer symtomlösa bärare som aldrig haft och heller aldrig utvecklar en infektion med MRSP. Ett djur som bär på MRSP kan drabbas av en infektion om det till exempel får fel sorts antibiotika eller en hudinfektion.
Om ditt djur endast konstateras bära på MRSP vid en provtagning men inte har några symtom på en infektion omfattas du inte av några krav. Det är vanligt att djur bär på bakterien under en längre tid. För att skilja en tillfällig bärare från en som bär bakterien under en längre period krävs upprepade provtagningar under en sammanhängande period. Din veterinär kan ge dig råd om detta.
Vid all kontakt med djursjukvården rekommenderas du att alltid berätta om att djuret har haft eller bär på MRSP så att den får en korrekt behandling som inte ökar risken för en MRSP-infektion. Dessutom kan djurhälsopersonalen då vidta de åtgärder som krävs för att minska risken för vidare spridning till andra djur
Söker efter grundforeskrifter:
2013:14