Logotyp Jordbruksverket
English
Webbutik
Mina sidor

Antibiotikaresistens

Att bakterier blir motståndskraftiga mot antibiotika är ett globalt hot som innebär att allvarliga bakterieinfektioner hos djur och människor inte längre går att behandla. Att använda antibiotika i onödan, eller på fel sätt, gör att fler bakterier blir resistenta. Tack vare ett målinriktat arbete med förebyggande åtgärder för en god djurhälsa och ett gott djurskydd är situationen i Sverige bättre än i många andra länder. Vi har en låg förbrukning av antibiotika till djur och relativt låg förekomst av resistenta bakterier, men problemen ökar även här.

Information om antibiotikaresistens och hygienregler för dig som är djurägare eller djurhållare finns på våra sidor om olika djurslag.

Observera att det kan finnas krav som du som djurägare måste följa om ditt djur får en infektion med MRSA eller MRSP.

Information om bland annat läkemedel, hygienregler och anmälningsplikt riktad till personal inom djurens hälso- och sjukvård finns på våra sidor om personal inom djurens hälso- och sjukvård.

Viktigt att bromsa uppkomsten och spridningen av resistenta bakterier

Antibiotika är en stor grupp viktiga läkemedel som används för att behandla sjukdomar orsakade av bakterier hos både människor och djur. Antibiotika är till för att rädda liv och är en förutsättning för att dagens hälso- och sjukvård ska fungera både för människor och djur.

Resistenta bakterier är bakterier som utvecklat eller förvärvat egenskaper som gör dem motståndskraftiga mot en eller flera typer av antibiotika. Detta är en naturlig evolutionär utveckling och när vi använder antibiotika i onödan, eller på fel sätt går den utvecklingen fortare. Fler bakterier blir resistenta och sprider sig.

För att vi ska kunna behandla bakteriesjukdomar även i framtiden måste vi använda antibiotika på ett klokt sätt inom både human- och djursjukvården.

One Health – allt hänger ihop

Resistenta bakterier kan överföras mellan människor, djur och livsmedel och spridas via miljön. Om förekomsten av resistenta bakterier ökar hos människor påverkar det också förekomsten hos djur, i livsmedel och i miljön, och tvärt om. Det är alltså ett sampel mellan humanhälsa, djurhälsa och miljön och vår ökande globalisering där både människor, djur och varor förflyttar sig mellan olika länder bidrar till att exempelvis smittämnen snabbt kan spridas till nya områden. Det finns ett begrepp som beskriver detta samband, One health, och som tydliggör hur viktigt det är att olika sektorer och länder samarbetar för att för att hantera en så stor och komplex fråga som antibiotikaresistens.

Användning av antibiotika till djur

Sedan 80-talet har användningen av antibiotika till djur minskat kraftigt i Sverige.

Inom EU är Sverige det land som har lägst förbrukning. Norge, Island och Finland är andra länder som har en mycket låg förbrukning. Många länder inom EU arbetar idag för att minska användningen av antibiotika till djur vilket medför att den totala användningen inom EU minskar. Tyvärr ökar användningen av antibiotika till djur i andra delar av världen i takt med att efterfrågan på animaliskt protein ökar.

Förebyggande arbete för friska djur och människor

Djurägare och veterinärer, i samarbete med myndigheterna, har sedan länge arbetat målinriktat med förebyggande åtgärder för en god djurhälsa och friska djur. Detta är ett viktigt arbete ur antibiotikasynpunkt eftersom friska djur inte behöver antibiotika.

Det förebyggande arbetet utgår från de svenska reglerna för djurhälsa, djurskydd, smittskydd och hygien inom både djurhållningen och djurens hälso- och sjukvård.

Andra exempel på förebyggande åtgärder är

  • avel för friskare djur
  • vaccination för att förebygga sjukdomar
  • systematisk övervakning av djursjukdomar och smittor.

Behandling med antibiotika

I Sverige är det bara veterinärer som kan förskriva antibiotika för behandling av djur. Veterinären ska alltid ta hänsyn till problemen med resistenta bakterier vid val och dosering av antibiotika. Som stöd finns det antibiotikapolicyer och behandlingsrekommendationer.

Vissa antibiotika som anses vara kritiskt viktiga för behandling av människor får inte förskrivas till djur, och för några antibiotika finns det specifika regler för hur de får användas. Det inte tillåtet att använda antibiotika för att djur ska växa snabbare.

Vissa resistenta bakterier hos djur ska anmälas

Vid fynd hos djur med följande bakterietyper ska provtagande veterinär eller laboratoriet anmäla detta till Jordbruksverket och till länsstyrelsen:

  • meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA)
  • meticillinresistenta Staphylococcus pseudintermedius (MRSP)
  • andra meticillinresistenta koagulaspositiva stafylokocker
  • karbapenemasbildande Enterobacterales (ESBLcarba).

Det finns krav på djurägare som har djur med MRSA- eller MRSP-infektion

Det finns särskilda krav på att djurägare som har ett djur med en MRSA- eller MRSP-infektion vidtar vissa åtgärder för att minska risken för smittspridning.

Kraven för respektive djurslag finns beskrivna under rubriken Infektioner orsakade av resistenta bakterier på sidan om Sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens för det aktuella djurslaget .

Så arbetar Jordbruksverket med antibiotikaresistens

Arbetet med att minska användningen av antibiotika till djur och motverka spridning av antibiotikaresistenta bakterier är ett prioriterat område för Jordbruksverket. Förutom arbete med lagstiftning inom till exempel djurhälsa, djurvälfärd, smittskydd, läkemedel, hygien och foder, samarbetar vi med många andra myndigheter och organisationer, både nationellt och internationellt.

Samverkansfunktionen för arbetet mot antibiotikaresistens

I Sverige har vi ett väletablerat samarbete mellan myndigheter och organisationer som kallas den nationella samverkansfunktionen för arbetet mot antibiotikaresistens.

Jordbruksverket och Folkhälsomyndigheten har ett gemensamt uppdrag från den förra regeringen att leda den nationella samverkansfunktionen. I denna funktion samverkar cirka 26 myndigheter och organisationer från sektorerna folkhälsa, djurhälsa, livsmedel, miljö och vetenskap. Arbetet utgår från regeringsuppdraget, den svenska strategin för arbete mot antibiotikaresistens och funktionens gemensamma handlingsplan.

Samarbeten med andra länder och internationella organisationer

Jordbruksverket deltar i flera internationella sammanhang för att bidra med våra erfarenheter och kunskaper om antibiotikaresistens och antibiotikaanvändning. Vi deltar bland annat i olika samarbeten och projekt under Nordiska ministerrådet, inom EU, samt i världsorganisationen för djurhälsa (WOAH) och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).

Jordbruksverket koordinerar, tillsammans med Folkhälsomyndigheten, projektet BALTOHOP (BALTic One Health One Plan). Projektets övergripande mål är att stötta de baltiska länderna med den nationella handlingsplanen En hälsa/One health mot antibiotikaresistens.

BALTOHOP inleddes i början av 2023 och är finansierat av pengar från Nordiska ministerrådet, genom NordForsk. Det är ett tvåårigt projekt som bygger på det tidigare projektet LATOHOP, utvidgat till ett nordiskt-baltiskt samarbete. Myndigheter från Sverige, Norge och Danmark arbetar tillsammans för att stötta de baltiska länderna i arbete mot antibiotikaresistens. Projektet omfattar både konkreta verktyg för arbete mot antibiotikaresistens samt aktiviteter för att stärka samverkan mellan human-, djur- och miljösektorer och för att förbättra kommunikation och informationsdelning mellan sektorer. Inom projektet kommer samarbetspartnerna ta fram en långsiktig plan för det fortsatta arbetet i de baltiska länderna efter att projektet avslutats 2025.

Pengar till förebyggande åtgärder och arbete inom antibiotikaresistens

Jordbruksverket beviljar varje år pengar till lantbruksnäringens organisationer och till andra myndigheter för att

  • ytterligare förbättra arbetet med förebyggande åtgärder för att minska behovet av antibiotika
  • begränsa spridningen av antibiotikaresistenta bakterier
  • öka medvetenheten och kunskapen om ansvarsfull användning av antibiotika.

Det du gör kan påverka resistensutvecklingen

Det är inte bara djurhållare, veterinärer och myndigheter som kan påverka hur resistenta bakterier sprids och uppstår, alla kan bidra. På webbplatsen Skydda antibiotikan kan du läsa mer om antibiotikaresistens och vad du kan göra för att minska risken för att resistenta bakterier sprids. Det är de 26 myndigheter och organisationer som ingår i den nationella samverkansfunktionen för arbetet mot antibiotikaresistens som står bakom informationen på Skydda antibiotikan.

Författningar

Söker efter grundforeskrifter:
2013:14

Söker efter grundforeskrifter:
2021:10

Söker efter grundforeskrifter:
2023:21

Du kanske också är intresserad av det här

Nordforsk logotyp

Senast granskad: 2024-07-03