Djurskyddet i Sverige

Den svenska djurskyddslagstiftningen syftar till att säkerställa att djur i Sverige har ett gott djurskydd. Den syftar också till att främja en god djurvälfärd och respekt för djur. Med god djurvälfärd menar man i djurskyddslagstiftningen att djur ska må fysiskt och psykiskt bra. Den som äger, sköter eller hanterar djur ansvarar för att djuren har det bra. I jämförelse med de flesta andra länder har vi i Sverige strängare djurskyddskrav för att säkra att djurens behov tillgodoses.

Djurskyddslagen styr djurskyddet

Det som sätter ramarna för hur man får hålla och använda djur i Sverige bestäms av Sveriges riksdag i den svenska djurskyddslagen. I förarbetena till lagen kan man läsa mer om vilka avvägningar som är gjorda och hur man motiverat att djur får användas på olika sätt. Mer detaljerade regler för hur djur ska hållas och skötas finns i djurskyddsförordningen som beslutas av regeringen och i djurskyddsföreskrifterna som beslutas av oss på Jordbruksverket.

Djur ska må fysiskt och psykiskt bra

Djurskyddslagstiftningen är tänkt att förbygga att djur far illa. Den beskriver hur den som håller, sköter eller hanterar djur ska göra så att djuren mår både fysiskt och psykiskt bra. Det är den som äger eller tar hand om djuren som ansvarar för att djuren har det bra. I Sverige ska alla djur behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom.

I Sverige lägger vi också stor vikt vid att djuren som vi håller ska ha möjlighet att bete sig naturligt. Med detta menas inte att djuren ska kunna utföra alla beteenden som de gör i naturen, men att de ska kunna utföra sådana som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande.

Alla djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras välfärd främjas. Djur har olika behov och det finns mer detaljerade regler för hur olika djur ska skötas, hur deras miljö ska vara och hur de ska transporteras. Reglerna visar på vad som är den lägsta nivån av djurskydd som bedöms som ett gott djurskydd, många djurägare ger dock sina djur en bättre djurvälfärd på olika sätt.

Misstänker du att ett djur inte sköts på rätt sätt?

Om du misstänker att djur vansköts eller far illa ska du kontakta länsstyrelsen. I brådskande fall då du inte kan nå länsstyrelsen kan du kontakta polisen.

Om du blir störd av ett djur

Blir du störd eller attackerad av ett djur, till exempel en arg hund, kan du ringa polisen på telefonnummer 114 14 eller länsstyrelsen. Om du blir störd genom att till exempel en hund skäller eller en katt förorenar en sandlåda kan du kontakta kommunen.

Hantera vilda djur

Har du skadat ett vilt djur ska du kontakta polisen. Är djuret vid liv ska du ringa 112 annars ska du ringa på telefonnummer 114 14.

Om du har andra frågor om vilda djur kan du läsa på Naturvårdsverkets webbplats.

Om någon bryter mot lagstiftningen

Det är länsstyrelserna som kontrollerar så att djurskyddslagstiftningen i Sverige följs. Om de upptäcker att en djurägare eller djurhållare inte följer djurskyddslagstiftningen så kan de kräva att det rättas till. Detta krav kan kombineras med att djurägaren eller djurhållaren får betala vite om hen inte rättar till bristerna. Om någon bryter mot djurskyddslagstiftningen med uppsåt eller av oaktsamhet kan hen också dömas av domstol till böter eller fängelse i högst två år.

Jordbrukare som har sökt jordbrukarstöd kan få mindre pengar i stöd om de inte följer djurskyddslagstiftningen, eftersom det ingår i de så kallade tvärvillkoren.

Om någon med uppsåt eller av grov oaktsamhet utsätter djur för lidande kan denna person enligt brottsbalken dömas för djurplågeri till böter eller fängelse. Om brottet anses grovt blir straffet fängelse i lägst 6 månader och högst 4 år. En person som har brutit mot djurskyddslagstiftningen på ett allvarligt sätt eller dömts för djurplågeri kan bli förbjuden att ha hand om djur.

Om du har frågor om ett djurskyddsärende ska du kontakta länsstyrelsen.

Vad styr Jordbruksverkets djurskyddsarbete?

Jordbruksverket är regeringens förvaltningsmyndighet på djurskyddsområdet och styrs av de uppdrag som vi har från riksdagen och regeringen. För att kunna arbeta strategiskt, långsiktigt och på ett behovsstyrt sätt med djurskyddsfrågor har vi tagit fram en djurskyddsstrategi som vårt arbete med djurskydd utgår ifrån. Syftet med strategin är också att vi både externt och internt ska vara tydliga med vilka prioriteringar vi gör på djurskyddsområdet.

Djurskyddsstrategin är framtagen utifrån de uppdrag vi har på Jordbruksverket och de behov vi ser i vår omvärld. Grunden är Jordbruksverkets uppdrag på djurskyddsområdet som anges i Jordbruksverkets instruktion och regleringsbrev. Andra viktiga styrdokument är djurskyddslagen och den nationella livsmedelsstrategin som riksdagen beslutat. Djurskyddsstrategin bygger också på synpunkter från berörda bransch- och intresseorganisationer, inspel från andra myndigheter och från behov som forskare och veterinärorganisationer fört fram.

Uppföljning av djurskyddsstrategin

Under 2021 har vi gjort en uppföljning av djurskyddsstrategin. Uppföljningen visar bland annat att kunskapen och samarbetet för att förhindra djurskyddsbrister har ökat i Sverige. Uppföljningen visar också att det utvecklas ett starkare djurskydd inom EU med ny lagstiftning och färre långa djurtransporter.

Samarbete mellan myndigheter

Jordbruksverket, länsstyrelserna och Livsmedelsverket arbetar tillsammans för att vi i Sverige ska ha ett en god efterlevnad av djurskyddsreglerna och ett gott djurskydd. Vårt gemensamma mål är att alla ska leva upp till djurskyddsreglerna och att reglerna ska tillämpas på ett enhetligt, rättssäkert och effektivt sätt i hela landet.

Jordbruksverket ansvarar för de detaljerade reglerna

Jordbruksverket är den centrala myndigheten för djurskydd som ansvarar för de detaljerade djurskyddsreglerna. Länsstyrelsen är den regionala myndigheten för djurskydd som kontrollerar så att reglerna följs. Vi samordnar länsstyrelsernas kontrollarbete, bland annat genom utbildningar om och vägledningar för hur de ska kontrollera att reglerna följs.

De djurskyddsregler vi har kommer dels från EU-gemensamma djurskyddsregler, dels från nationella djurskyddsbestämmelser som går utöver EU:s bestämmelser eller täcker in fler områden än EU:s regler. I Sverige har vi en djurskyddslag (2018:119) som beslutas av riksdagen, en djurskyddsförordning (2019:66) som beslutas av regeringen, och djurskyddsföreskrifter som beslutas av Jordbruksverket.

Länsstyrelserna utbildar och kontrollerar

Länsstyrelserna arbetar förebyggande med information och utbildning för bland annat djurägare. Länsstyrelserna kontrollerar också att de som har djur följer bestämmelserna om djurskydd. Kontrollen gäller främst företag och andra som håller flera djur, som till exempel lantbruk, kennlar och stuterier. Privatpersoner med sällskapsdjur kontrolleras inte regelmässigt, men även privatpersoner kan få kontrollbesök om någon gör en anmälan till länsstyrelsen.

Länsstyrelserna sammanställer statistik över kontroller och beslut om omhändertagande och förbud att ha hand om djur.

Rådet för djurskyddskontroll

I rådet för djurskyddskontroll ingår representanter från länsstyrelserna, Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Rådet ska arbeta för samsyn kring djurskyddskontrollen och verka för att djurskyddskontrollen utvecklas mot att bli mer rättssäker, likvärdig och effektiv.

Målsättningen för rådets arbete är att länsstyrelserna ska rikta kontrollerna dit behoven är störst och att resurserna används effektivt. Det handlar bland annat om att hitta effektiva rutiner för ärenden som kommer in till länsstyrelserna genom anmälningar och öka antalet kontroller som är planerade och riskbaserade.

Rådet träffas fyra gånger per år. Generaldirektören på Jordbruksverket är ordförande i rådet. Rådet rapporterar om sitt arbete till regeringen.

Rapportering av djurskyddskontrollen

Jordbruksverket sammanställer varje år en rapport över länsstyrelsernas djurskyddskontroller under föregående år. De uppgifter som finns i rapporten har hämtats från länsstyrelsernas tidredovisningssystem, djurskyddskontrollregistret och de webbenkäter som länsstyrelserna årligen skickar in till Jordbruksverket.

Alla länder i EU rapporterar varje år in statistik till EU-kommissionen om kontrollen av djurtransporter och av lantbrukets djur. I Sverige är det Jordbruksverket som gör detta. Rapporteringen innehåller även vilka åtgärder som är planerade för att förbättra kontrollen och djurskyddet. EU publicerar alla medlemsländers rapporter på sin webbplats.

Samarbete med bransch och organisationer

Jordbruksverket har en dialoggrupp för djurskyddsfrågor där berörda myndigheter, bransch- och intresseorganisationer ingår. Syftet med dialoggruppen är att ha en kontinuerlig dialog i djurskyddsfrågor och kring de faktorer som påverkar synen på djurskyddet. Syftet är också att ge Jordbruksverket relevant information och synpunkter på djurskyddsfrågor av såväl översiktlig som specifik karaktär.

Djurskyddsfrågor engagerar många i vårt samhälle och innehåller ställningstaganden baserade på värderingar. Samverkan, kunskap och dialog utgör grunden för att vi framgångsrikt ska kunna utveckla och bibehålla det goda djurskyddsläge som är kännetecknande för Sverige.

Stöd till studier för förbättrad lönsamhet och djurvälfärd

Jordbruksverket delade under 2017‑2019 ut cirka 15 miljoner kronor till studier som syftade till att främja konkurrens­kraften för svensk livsmedels­produktion samtidigt som djurvälfärden bibehålls eller förbättras. Detta var ett uppdrag inom ramen för livsmedels­strategin. Projekten är nu avslutade och sammanfattade i en rapport.

Vi bedömer att stödet har lett till ny kunskap på en mängd olika områden. Kunskap som förbättrar möjligheterna att hålla, sköta och använda djur så att deras hälsa och välfärd främjas och konkurrens­kraften inom svensk livsmedels­produktionen kan stärkas.

Djurskyddskonferensen 2021

Välkommen att se vår digitala djurskyddskonferens som hölls den 30 november med temat Så stärker vi djurskyddet tillsammans och utvecklar framtidens djurhållning. Konferensen arrangeras årligen av Jordbruksverket och SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd.

Djurskyddskonferensens program

Om du vill kunna titta på specifika delar i filmen kan du här se ungefärliga tider för respektive punkt i programmet.  

Program

Tid

Programpunkt

Medverkande

9.00‑9.20

Välkommen!

Christina Nordin, generaldirektör på Jordbruksverket och Lotta Berg, ordförande för Sveriges lantbruksuniversitets (SLU:s) vetenskapliga råd för djurskydd

9.20‑9.50

Vad händer på djurskyddsområdet och hur är läget i landet? Samtal och svar på frågor

Helena Elofsson, djurskyddschef på Jordbruksverket och Jesper Nietsche, moderator och kommunikatör på Jordbruksverket

9.50‑10.20

Det vetenskapliga rådets arbete under året, fokus på hållande av sugga och smågris

Lotta Berg och Magdalena Jakobsson, SLU

10.20‑10.35

Fikapaus


10.35‑11.05

Hur förebygger vi djurskyddsproblem och utvecklar djurvälfärden på våra gårdar?

Åsa Odell, LRF och Jeanette Elander, Sveriges Grisföretagare

11.05‑11.20

Forskning om regelefterlevnad på djurskyddssidan: kan man mäta och jämföra olika regelsystem?

Lotta Berg, SLU

11.20‑11.50

Förväntningar och upplevelser av olika djurskyddskontroller

Frida Lundmark Hedman, SLU

11.50‑12:15

Hur förebygger länsstyrelsen djurskyddsproblem och bidrar till att utveckla djurvälfärden?

Sandra Draaisma, länsstyrelsen

12.15‑12.30

Frågestund


12.30‑13.30

Lunchpaus


13.30‑16.30

Valbara program


Valbara program eftermiddag

Djurskyddsforskning:
Lantbruksdjur och sällskapsdjur

Djurskyddsforskning:
3R och försöksdjur

13.30-13.50 Långsamt växande slaktkycklingar i Sverige,

Anna Wallenbeck, SLU

13.30-13.35 Välkommen!

13.50-14.20 Hållbar hästhållning – med hästens behov i fokus,

Hanna Sassner, SLU

13.35-13.50 Introduktion till Nationella kommittén och Sveriges 3R-center,

Linnea Tholerus, Sveriges 3R-center

14.20-14.35 Fikapaus

13.50-14.10 Refinement: Klickerträning av höns inför blodprovstagning,

Malin Eriksson, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)

14.35-14.55 Mjölkproduktion med ko och kalv tillsammans,

Sigrid Agenäs, SLU

14.10-14.20 Frågor

14.55-15.15 Hantering av grisar i samband med slakttransport, djurskyddsaspekter och förbättringspotential,

Sofia Wilhelmsson, SLU

14.20-14.40 Fikapaus

Kort paus

14.40-15.00 Modellering av Alzheimers sjukdom i odlade minihjärnor,

Ivan Nalvarte, Karolinska Institutet

15.20-15.40 Andningsproblem hos kortnosiga hundar,

Maria Dimopoulou, SLU

15.00-15.20 3R vid hållning av fisk för försöksändamål,

Elisa Alexandersson, Göteborgs universitet

15.40-16.00 Långtidsstress hos hund,

Lina Roth, Linköpings universitet

15.20-15.50 Hur kan datormodeller användas för att ersätta och minska antalet djurförsök?

Elin Nyman, Linköpings universitet

16.00-16.15 Frågor

15.50-16.00 Frågor

16.15-16.30 Avslutning

16.00-16.15 Avslutning

Senast granskad: 2022-08-04