Mervärden hos svensk mat
Svensk livsmedelsproduktion har högre krav på flera områden jämfört med många andra länder. Dessa krav kallar vi för mervärden. Begreppet omfattar även betydelsen av en inhemsk produktion av mat för livsmedelsförsörjning, sysselsättning, utveckling av landsbygden, miljömålen och det svenska landskapet.
Mervärden är styrkor som har positiv påverkan på vår mat ur miljömässiga, ekonomiska och sociala hållbarhetsperspektiv.
Mervärdena baseras på att svensk lagstiftning, frivilliga branschpolicys och andra bestämmelser ofta är mer omfattande än i många andra länder och att det har positiv påverkan på matens egenskaper ur ett hållbarhetsperspektiv. Producenter i andra länder kan emellertid också bedriva sin produktion på ett liknande sätt som i Sverige trots att det inte är reglerat.
Kunskap om våra svenska mervärden ger konsumenter ökad motivation att välja svensk mat när det finns möjlighet. Om konsumenter i växande utsträckning köper svenskt stärks den hållbara konsumtionen av mat, jordbrukets konkurrenskraft och den svenska försörjningsförmågan.
Jordbruksverkets sju rapporter om mervärden inom svensk produktion av mat och av svenska råvaror fokuserar på jordbruksledet. Mervärdena kan grupperas på många sätt och vi har valt att utgå från följande nivåer:
- Ekonomi och livsmedelsförsörjning
- Djurhållning och djurhälsa
- Säkra vegetabilier
- Miljö och klimat
- Ett rikt odlingslandskap och andra miljömål
Ekonomi och livsmedelsförsörjning
En trygg livsmedelsförsörjning bottnar i att jordbruk, livsmedelsindustri och handelsföretag kan leverera mat till befolkningen i stabila tider, och att det finns en tillräcklig robusthet i systemet för att upprätthålla dessa tjänster även när kriser inträffar. För att klara av detta behöver företagen vara lönsamma och konkurrenskraftiga. Beredskaps‑ och försörjningsperspektivet har historiskt varit i fokus många gånger inom politik och samhälle. Det har hamnat högt på agendan, i takt med att nationella och globala kriser avlöst varandra; sommartorka, pandemi, utbrott av smittsamma djursjukdomar, krig i Europa, konjunkturnedgång och hög inflation. Sverige har idag behov av att importera en betydande andel av den mat som konsumenterna efterfrågar, även om behovet varierar mellan olika livsmedel. Vi måste dessutom importera många av de insatsmedel som behövs för att ens kunna producera mat i Sverige, som drivmedel och mineralgödsel. En ökad inhemsk produktion av mat skulle ge en tryggare livsmedelsförsörjning.
Djurskydd och djurhälsa
Flera starka svenska mervärden finns inom djurskydd och djurhälsa. De svenska djurskyddsbestämmelserna syftar bland annat till att ge djuren förutsättningar att bete sig naturligt. Det kräver exempelvis en stallmiljö med god komfort, miljöberikning som halm och tillräckligt med utrymme. Djur i det svenska lantbruket har en god hälsa och är fria från många sjukdomar som förekommer i andra länder. Sverige har under lång tid arbetat för att förebygga sjukdomar och vi använder minst antibiotika till djur i lantbruket av alla EU‑länder.
Säkra vegetabilier
Mervärden som handlar om säkra vegetabilier bottnar till stor del i våra stränga krav för användning av växtskyddsmedel. Detta är positivt för människor som arbetar med växtodling och för miljön. Den restriktiva användningen av växtskyddsmedel resulterar även i att svenska frukter och grönsaker har lägre resthalter av dessa jämfört med motsvarande produkter i många andra länder.
Miljö och klimat
Metoder och regler för odling av foder och fodermixen till djur i Sverige har stor betydelse för att minimera den negativa miljöpåverkan. Den svenska vallen är viktig i det hållbara kretsloppet. Vallen ger foder till idisslare och den bidrar till kolinlagring, vilket minskar klimatpåverkan från brukandet av åkermarker. Vallen läcker också mindre växtnäring och är tillsammans med gödsel en insatsvara till biogastillverkning. För att minska växtnäringsutsläppen till luft och vatten finns ett svenskt regelverk för hur, när och var stallgödsel får lagras och spridas. Odling i Sverige är en förutsättning för att hålla djur i det svenska lantbruket, eftersom det behövs mark både för att odla foder och för att sprida djurens gödsel. Närhet mellan odling och djurhållning ger också kortare fodertransporter. Sammantaget är klimatpåverkan lägre för produktionen av många svenska råvaror än i flera andra länder.
Ett rikt odlingslandskap och andra miljömål
Svenska idisslare betar både åker‑ och naturbetesmarker och bidrar på så vis till att nå såväl FN:s internationella hållbarhetsmål, EU:s biodiversitetsstrategi och flera nationella miljömål samt till en levande landsbygd och öppna landskap. Betesdjuren är en förutsättning för att vi ska nå några av de nationella miljökvalitetsmålen, framförallt Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt‑ och djurliv. Det svenska landskapets mosaikartade karaktär gör att det passar bra för djurhållning. Gräsmarkernas ekosystem som idisslarna format i tusentals år bidrar till en levande landsbygd och ett attraktivt landskap med möjlighet till rekreation, friluftsliv och turism.
Nötköttsproduktion
Några exempel på mervärden inom svensk nötköttsproduktion:
- Svenska nötkreatur är fria från många sjukdomar som är vanliga i andra länder.
- Nötkreaturens välfärd är beroende av att kunna beta och motionera fritt. Därför finns det krav i Sverige på att vuxna nötkreatur ska ha möjlighet till utevistelse.
- Svenska nötkreatur hålls alltid tillsammans för att tillgodose behovet av social kontakt.
Mjölkproduktion
Några exempel på mervärden inom svensk mjölkproduktion:
- Mjölkkor i Sverige ska få beta ute under sommaren.
- Svenska mjölkkor ska ha mjukt underlag att ligga på, deras klövar ska verkas och de ska vara lösgående när de föder sina kalvar.
- Den svenska mjölkens klimatpåverkan är lägre per kilo än i många andra länder. Det beror bland annat på att en svensk mjölkko har hög mjölkavkastning och att en stor del av fodret består av gräs och klöver.
Fårproduktion
Några exempel på mervärden inom svensk fårproduktion:
- Svenska får är fria från många sjukdomar som förekommer i andra länder och överlevnaden hos svenska lamm är bland den högsta i världen.
- Svenska får betar både åker‑ och naturbetesmarker och bidrar därmed till att nå såväl internationella hållbarhetsmål som flera nationella miljömål.
- Svenska får utsätts inte för rutinmässiga operativa ingrepp som kastration och svanskupering.
Grisproduktion
Några exempel på mervärden inom svensk grisproduktion:
- Svenska grisar har knorr och får inte svanskuperas, vi förebygger att de biter på varandras svansar genom att hålla dem i en miljö som främjar deras naturliga beteende.
- En svensk grisningsbox är generellt större än vad de är inom EU och boxen är försedd med strömedel som halm. Suggan får inte fixeras utan ska kunna röra sig fritt och kunna utföra bobyggnadsbeteende.
- Svenska grisar ska hållas i par eller grupp eftersom de är sociala djur.
Kycklingproduktion
Några exempel på mervärden inom svensk kycklingproduktion:
- Svenska kycklingar får inte näbbtrimmas.
- Sverige har en nästan helt fri salmonellafri kycklingproduktion, men om smittan ändå uppstår finns regler som förhindrar att den når konsumentledet.
- Jämfört med många andra länder har svensk kycklingproduktion låga utsläpp av växthusgaser per kilo producerad kyckling, vilket bland annat beror på energieffektivisering i stallarna.
Äggproduktion
Några exempel på mervärden inom svensk äggproduktion:
- Svenska värphöns behandlas ytterst sällan med antibiotika.
- Andelen frigående värphöns är högre i Sverige än i många andra länder och andelen höns i inredda burar uppgår endast till ett par procent.
- Branschorganisationen Svenska Ägg driver flera kontrollprogram för att främja hönshälsan och leverera ägg av god kvalitet till konsumenterna.
Vegetabilieproduktion
Några exempel på mervärden inom svensk vegetabilieproduktion:
- Svensk växtodling har strängare krav för användning av växtskyddsmedel jämfört med både EU‑lagstiftningen och många andra länder.
- Belastningen på grundvattnet är låg i Sverige jämfört med många andra länder eftersom den största delen av vattenbehovet täcks via nederbörd.
- Växtodling i Sverige är en förutsättning för att hålla djur i det svenska lantbruket, den både ger foder och utgör spridningsareal för djurens gödsel.
Samlingsrapport
Många av våra svenska mervärden är gemensamma för alla eller flera områden. I Mervärden inom svensk livsmedelsproduktion kan du läsa en sammanställning för de sju delrapporterna.
Är du intresserad av mat, dryck och matkultur i Sverige?
Smaka Sverige är vår webbplats för dig som vill få mer kunskap och information om mat, dryck och matkultur utifrån ett bredare perspektiv – från historik till nutida möjligheter.
Du kanske också är intresserad av det här
Senast granskad: 2022-01-24