Mervärden hos svensk mat

I Sverige är kraven högre än i många andra länder när det gäller till exempel djurskydd och djurhälsa och vi har en låg användning av antibiotika. Svenskt jordbruk har också stor betydelse för Sveriges miljömål och för arbetstillfällen och utveckling av landsbygden. Även branschöverenskommelser och andra frivilliga åtaganden kan sorteras in under benämningen mervärden. 

Bättre djurskydd

Förenklat kan man säga att de svenska djurskyddsbestämmelserna både syftar till att skydda djuren från lidande och till att ge djuren förutsättningar att bete sig naturligt. Det krävs till exempel en god stallmiljö med bra komfort och tillräcklig plats samt miljöberikning, som stimulerar naturliga beteenden. Miljöberikning kan till exempel vara halm eller annat strömaterial för grisar att böka i, eller för suggor att bygga bo i.

Djur i det svenska lantbruket har en god hälsa jämfört med djur i många andra länder. Sverige har under lång tid arbetat för att förebygga sjukdomar och vi använder minst antibiotika till djur i lantbruket av alla EU-länder.

I Sverige bedövar vi alla djur vid slakt för att minimera lidandet, och religiös slakt såsom halal och kosher är endast tillåten om djuren är bedövade. Transporten till slakt får i Sverige inte ta längre än åtta timmar, medan tidsgränsen inom EU är längre.

Attraktivt odlingslandskap

Svensk animalieproduktion med betande djur bidrar till ett attraktivt odlingslandskap med en stor variationsrikedom av djur, växter och kulturmiljöer. Den ger också ökade möjligheter till rekreation och friluftsliv, som i sin tur också utgör viktiga delar av Sveriges miljökvalitetsmål.

Naturbetesmarker är en av de mest artrika miljöerna i odlingslandskapet och betet gynnar många växter och djur. Det svenska kulturlandskapet har formats av betande djur under lång tid.

Grisproduktion

Det finns flera skillnader mellan svensk grisproduktion och grisproduktionen inom övriga EU.

I svenska grisstallar är till exempel grisningsboxen större och suggan får inte fixeras utan ska kunna röra sig fritt och kunna utföra sitt bobyggnadsbeteende. Även växande grisar (så kallade tillväxt- och slaktgrisar) ska ha större ytor jämfört med EU:s bestämmelser. Det finns också särskilda gränsvärden för fukt, koldioxid, gödselgaser och buller. Grisar ska ha halm eller annat strömedel och hållas i par eller grupp, vilket är viktigt eftersom grisar är sociala djur.

• Faktaunderlag: Mervärden inom svensk grisproduktion

Kycklingproduktion

Svenska kycklingproducenter är bland de bästa i världen på förebyggande smittskyddsarbete inom kycklinguppfödning. I jämförelse med de flesta andra länder inom EU har Sverige i princip en helt salmonellafri kycklingproduktion. Anläggningar som trots allt drabbas av salmonella måste genomgå omedelbar och fullständig sanering och får inte leverera kyckling till livsmedelsproduktion förrän smittan är borta.

Andra exempel på skillnader mellan svensk kycklingproduktion och produktion inom övriga EU är bland annat djurtäthet, det vill säga hur många kycklingar som hålls per kvadratmeter, och att näbbtrimning inte är tillåtet i Sverige.

Jämfört med många andra länder har svensk kycklingproduktion låga utsläpp av växthusgaser per kilo producerad kyckling. Det beror på en effektiv produktion och ett gott hälsoläge. Många svenska kycklingproducenter har dessutom ställt om sina stallar till att använda bioenergi för uppvärmning och ventilation.

• Faktaunderlag: Mervärden inom svensk kyckling

Får- och lammproduktion

Svenska får och lammbesättningar är fria från sjukdomarna Scrapie och paratuberkulos och har låg förekomst av sjukdomen Maedi visna. Det pågår även ett aktivt arbete med att förebygga och bekämpa fotröta hos får.

Får är flockdjur och ska därför generellt hållas i par eller grupp. Baggar får hållas individuellt under en kortare period om det är nödvändigt. Får ska hållas i lösdrift och ha tillgång till hö, halm eller annat lämpligt grovfoder som kan tillgodose deras sysselsättningsbehov

I Sverige finns det krav på att får och lamm ska hållas på bete eller på annat sätt ges tillfälle att vistas ute under sommaren. I samband med lamningen ska lamningsboxar kunna iordningställas. Hela golvytan i en lamningsbox ska vara försedd med ströbädd.

• Faktaunderlag: Mervärden inom svensk får- och lammproduktion

Nötköttsproduktion

Svensk nötköttsproduktion har en låg användning av antibiotika och svenska nötkreatur är fria från många sjukdomar som är vanliga i många andra länder, som brucellos, tuberkulos, paratuberkulos och IBR. Dödligheten bland svenska mjölkraskalvar är bland den lägsta i världen.

I Sverige finns det krav på att mjölkkor ska hållas på bete under sommaren och att andra vuxna nötkreatur ska ha möjlighet till utevistelse. Anledningen är att en stor del av djurens välfärd är beroende av möjligheten till ett naturligt betesbeteende och att kunna motionera fritt.

Kor ska hållas tillsammans med andra nötkreatur för att tillgodose deras behov av social kontakt. De ska också vara tillfredsställande rena och i gott hull. När de kalvar ska de få göra det lösgående. I Sverige finns också krav på att djur som hålls utomhus på vintern ska ha tillgång till ligghall om de inte är med i ett kontrollprogram för utegångsdjur.

De svenska djurskyddsbestämmelserna ställer högre krav på komfort för djuren än vad som görs i EU:s gemensamma djurskyddslagstiftning. Ett exempel är att kalvar upp till en månads ålder ska ha strö i boxen och att de upp till fyra månaders ålder inte får hållas i helspaltboxar med betonggolv.

Vid internationella jämförelser har svensk nötköttsproduktion låga utsläpp av växthusgaser per kilo nötkött. Det beror bland annat på att svenska nötkreatur har god tillväxt, att vi har en relativt stor andel mjölkrasdjur vilket gör att klimatpåverkan slås ut på två produkter samt att en stor andel av fodret består av vall.

• Faktaunderlag: Mervärden inom svensk nötköttsproduktion

Mjölkproduktion

Mjölkproduktionen är tätt sammankopplad med nötköttsproduktionen och därför sammanfaller även många av mervärdena. Omkring 60 procent av svenskt nötkött kommer från mjölkproduktionens djur. Mjölkkor i Sverige ska beta ute under sommaren. Den svenska djurskyddslagstiftningen ställer även krav på att mjölkkor ska ha ett mjukt underlag att ligga på, att deras klövar ska verkas och att de ska ha tillräckligt med plats och rörelsefrihet för att må bra.

Den svenska mjölkens klimatpåverkan är lägre per kilo än det globala genomsnittet.

• Faktaunderlag: Mervärden hos svensk mjölk

Odling

Mervärdena inom odling handlar om säkra livsmedel, miljö och energi, odlingsklimat samt sysselsättning och öppna landskap. För vissa vegetabilier har Sverige även mervärden som hör samman med vårt geografiska läge.

Mervärden i svensk växtodling beror bland annat på strängare krav för användning av växtskyddsmedel jämfört med både EU-lagstiftningen och många andra länder. Detta är bra för människor som arbetar med växtodling och för miljön.

Den svenska belastningen på grundvattnet är låg jämfört med många andra länder, vilket är ett viktigt mervärde i svensk växtodling. För att minska växtnäringsutsläppen till luft och vatten finns ett omfattande svenskt regelverk för hur, när och var stallgödsel får lagras och spridas. Odling i ett förhållandevis kallt klimat och korta transporter mellan odling och konsument ger också mervärden för svenska vegetabilieprodukter.

Odling i Sverige är en förutsättning för att hålla djur i det svenska lantbruket, eftersom det behövs mark både för att odla foder och för att sprida djurens gödsel. Dessutom innebär närhet mellan odling och djurhållning kortare fodertransporter.

• Faktaunderlag: Mervärden inom svensk odling

Du kanske också är intresserad av det här

• Hållbar mat
• Jordbruket, miljön och klimatet