Svensk livsmedelsproduktion har högre krav på flera områden jämfört med många andra länder. Dessa krav kallar vi för mervärden. Begreppet omfattar även betydelsen av en inhemsk produktion av mat för livsmedelsförsörjning, sysselsättning, utveckling av landsbygden, miljömålen och det svenska landskapet.
Mervärden är styrkor som har positiv påverkan på vår mat ur miljömässiga, ekonomiska och sociala hållbarhetsperspektiv.
Mervärdena baseras på att svensk lagstiftning, frivilliga branschpolicys och andra bestämmelser ofta är mer omfattande än i många andra länder och att det har positiv påverkan på matens egenskaper ur ett hållbarhetsperspektiv. Producenter i andra länder kan emellertid också bedriva sin produktion på ett liknande sätt som i Sverige trots att det inte är reglerat.
Kunskap om våra svenska mervärden ger konsumenter ökad motivation att välja svensk mat när det finns möjlighet. Om konsumenter i växande utsträckning köper svenskt stärks den hållbara konsumtionen av mat, jordbrukets konkurrenskraft och den svenska försörjningsförmågan.
Jordbruksverkets sju rapporter om mervärden inom svensk produktion av mat och av svenska råvaror fokuserar på jordbruksledet. Mervärdena kan grupperas på många sätt och vi har valt att utgå från följande nivåer:
En trygg livsmedelsförsörjning bottnar i att jordbruk, livsmedelsindustri och handelsföretag kan leverera mat till befolkningen i stabila tider, och att det finns en tillräcklig robusthet i systemet för att upprätthålla dessa tjänster även när kriser inträffar. För att klara av detta behöver företagen vara lönsamma och konkurrenskraftiga. Beredskaps‑ och försörjningsperspektivet har historiskt varit i fokus många gånger inom politik och samhälle. Det har hamnat högt på agendan, i takt med att nationella och globala kriser avlöst varandra; sommartorka, pandemi, utbrott av smittsamma djursjukdomar, krig i Europa, konjunkturnedgång och hög inflation. Sverige har idag behov av att importera en betydande andel av den mat som konsumenterna efterfrågar, även om behovet varierar mellan olika livsmedel. Vi måste dessutom importera många av de insatsmedel som behövs för att ens kunna producera mat i Sverige, som drivmedel och mineralgödsel. En ökad inhemsk produktion av mat skulle ge en tryggare livsmedelsförsörjning.
Flera starka svenska mervärden finns inom djurskydd och djurhälsa. De svenska djurskyddsbestämmelserna syftar bland annat till att ge djuren förutsättningar att bete sig naturligt. Det kräver exempelvis en stallmiljö med god komfort, miljöberikning som halm och tillräckligt med utrymme. Djur i det svenska lantbruket har en god hälsa och är fria från många sjukdomar som förekommer i andra länder. Sverige har under lång tid arbetat för att förebygga sjukdomar och vi använder minst antibiotika till djur i lantbruket av alla EU‑länder.
Mervärden som handlar om säkra vegetabilier bottnar till stor del i våra stränga krav för användning av växtskyddsmedel. Detta är positivt för människor som arbetar med växtodling och för miljön. Den restriktiva användningen av växtskyddsmedel resulterar även i att svenska frukter och grönsaker har lägre resthalter av dessa jämfört med motsvarande produkter i många andra länder.
Metoder och regler för odling av foder och fodermixen till djur i Sverige har stor betydelse för att minimera den negativa miljöpåverkan. Den svenska vallen är viktig i det hållbara kretsloppet. Vallen ger foder till idisslare och den bidrar till kolinlagring, vilket minskar klimatpåverkan från brukandet av åkermarker. Vallen läcker också mindre växtnäring och är tillsammans med gödsel en insatsvara till biogastillverkning. För att minska växtnäringsutsläppen till luft och vatten finns ett svenskt regelverk för hur, när och var stallgödsel får lagras och spridas. Odling i Sverige är en förutsättning för att hålla djur i det svenska lantbruket, eftersom det behövs mark både för att odla foder och för att sprida djurens gödsel. Närhet mellan odling och djurhållning ger också kortare fodertransporter. Sammantaget är klimatpåverkan lägre för produktionen av många svenska råvaror än i flera andra länder.
Svenska idisslare betar både åker‑ och naturbetesmarker och bidrar på så vis till att nå såväl FN:s internationella hållbarhetsmål, EU:s biodiversitetsstrategi och flera nationella miljömål samt till en levande landsbygd och öppna landskap. Betesdjuren är en förutsättning för att vi ska nå några av de nationella miljökvalitetsmålen, framförallt Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt‑ och djurliv. Det svenska landskapets mosaikartade karaktär gör att det passar bra för djurhållning. Gräsmarkernas ekosystem som idisslarna format i tusentals år bidrar till en levande landsbygd och ett attraktivt landskap med möjlighet till rekreation, friluftsliv och turism.
Några exempel på mervärden inom svensk nötköttsproduktion:
Några exempel på mervärden inom svensk mjölkproduktion:
Några exempel på mervärden inom svensk fårproduktion:
Några exempel på mervärden inom svensk grisproduktion:
Några exempel på mervärden inom svensk kycklingproduktion:
Några exempel på mervärden inom svensk äggproduktion:
Några exempel på mervärden inom svensk vegetabilieproduktion:
Många av våra svenska mervärden är gemensamma för alla eller flera områden. I Mervärden inom svensk livsmedelsproduktion kan du läsa en sammanställning för de sju delrapporterna.
Smaka Sverige är vår webbplats för dig som vill få mer kunskap och information om mat, dryck och matkultur utifrån ett bredare perspektiv – från historik till nutida möjligheter.