Djurskyddet i Sverige
Den svenska djurskyddslagstiftningen syftar till att säkerställa att djur i Sverige har ett gott djurskydd. Den syftar också till att främja en god djurvälfärd och respekt för djur. Med god djurvälfärd menar man i djurskyddslagstiftningen att djur ska må fysiskt och psykiskt bra. Den som äger, sköter eller hanterar djur ansvarar för att djuren har det bra. I jämförelse med de flesta andra länder har vi i Sverige strängare djurskyddskrav för att säkra att djurens behov tillgodoses.
Djurskyddslagen styr djurskyddet
Det som sätter ramarna för hur man får hålla och använda djur i Sverige bestäms av Sveriges riksdag i den svenska djurskyddslagen. I förarbetena till lagen kan man läsa mer om vilka avvägningar som är gjorda och hur man motiverat att djur får användas på olika sätt. Mer detaljerade regler för hur djur ska hållas och skötas finns i djurskyddsförordningen som beslutas av regeringen och i djurskyddsföreskrifterna som beslutas av oss på Jordbruksverket.
Djur ska må fysiskt och psykiskt bra
Djurskyddslagstiftningen är tänkt att förbygga att djur far illa. Den beskriver hur den som håller, sköter eller hanterar djur ska göra så att djuren mår både fysiskt och psykiskt bra. Det är den som äger eller tar hand om djuren som ansvarar för att djuren har det bra. I Sverige ska alla djur behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom.
I Sverige lägger vi också stor vikt vid att djuren som vi håller ska ha möjlighet att bete sig naturligt. Med detta menas inte att djuren ska kunna utföra alla beteenden som de gör i naturen, men att de ska kunna utföra sådana som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande.
Alla djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras välfärd främjas. Djur har olika behov och det finns mer detaljerade regler för hur olika djur ska skötas, hur deras miljö ska vara och hur de ska transporteras. Reglerna visar på vad som är den lägsta nivån av djurskydd som bedöms som ett gott djurskydd, många djurägare ger dock sina djur en bättre djurvälfärd på olika sätt.
Misstänker du att ett djur inte sköts på rätt sätt?
Om du misstänker att djur vansköts eller far illa ska du kontakta länsstyrelsen. I brådskande fall då du inte kan nå länsstyrelsen kan du kontakta polisen.
Om du blir störd av ett djur
Blir du störd eller attackerad av ett djur, till exempel en arg hund, kan du ringa polisen på telefonnummer 114 14 eller länsstyrelsen. Om du blir störd genom att till exempel en hund skäller eller en katt förorenar en sandlåda kan du kontakta kommunen.
Hantera vilda djur
Har du skadat ett vilt djur ska du kontakta polisen. Är djuret vid liv ska du ringa 112 annars ska du ringa på telefonnummer 114 14.
Om du har andra frågor om vilda djur kan du läsa på Naturvårdsverkets webbplats.
Om någon bryter mot lagstiftningen
Det är länsstyrelserna som kontrollerar så att djurskyddslagstiftningen i Sverige följs. Om de upptäcker att en djurägare eller djurhållare inte följer djurskyddslagstiftningen så kan de kräva att det rättas till. Detta krav kan kombineras med att djurägaren eller djurhållaren får betala vite om hen inte rättar till bristerna. Om någon bryter mot djurskyddslagstiftningen med uppsåt eller av oaktsamhet kan hen också dömas av domstol till böter eller fängelse i högst två år.
Jordbrukare som har sökt jordbrukarstöd kan få mindre pengar i stöd om de inte följer djurskyddslagstiftningen, eftersom det ingår i de så kallade grundvillkoren.
Om någon med uppsåt eller av grov oaktsamhet utsätter djur för lidande kan denna person enligt brottsbalken dömas för djurplågeri till böter eller fängelse. Om brottet anses grovt blir straffet fängelse i lägst 6 månader och högst 4 år. En person som har brutit mot djurskyddslagstiftningen på ett allvarligt sätt eller dömts för djurplågeri kan bli förbjuden att ha hand om djur.
Om du har frågor om ett djurskyddsärende ska du kontakta länsstyrelsen.
Vad styr Jordbruksverkets djurskyddsarbete?
Jordbruksverket är regeringens förvaltningsmyndighet på djurskyddsområdet och styrs av de uppdrag som vi har från riksdagen och regeringen. För att kunna arbeta strategiskt, långsiktigt och på ett behovsstyrt sätt med djurskyddsfrågor har vi tagit fram en djurskyddsstrategi som vårt arbete med djurskydd utgår ifrån. Syftet med strategin är också att vi både externt och internt ska vara tydliga med vilka prioriteringar vi gör på djurskyddsområdet.
Djurskyddsstrategin är framtagen utifrån de uppdrag vi har på Jordbruksverket och de behov vi ser i vår omvärld. Grunden är Jordbruksverkets uppdrag på djurskyddsområdet som anges i Jordbruksverkets instruktion och regleringsbrev. Andra viktiga styrdokument är djurskyddslagen och den nationella livsmedelsstrategin som riksdagen beslutat. Djurskyddsstrategin bygger också på synpunkter från berörda bransch- och intresseorganisationer, inspel från andra myndigheter och från behov som forskare och veterinärorganisationer fört fram.
Samarbete mellan myndigheter
Jordbruksverket, länsstyrelserna och Livsmedelsverket arbetar tillsammans för att vi i Sverige ska ha ett en god efterlevnad av djurskyddsreglerna och ett gott djurskydd. Vårt gemensamma mål är att alla ska leva upp till djurskyddsreglerna och att reglerna ska tillämpas på ett enhetligt, rättssäkert och effektivt sätt i hela landet.
Jordbruksverket ansvarar för de detaljerade reglerna
Jordbruksverket är den centrala myndigheten för djurskydd som ansvarar för de detaljerade djurskyddsreglerna. Länsstyrelsen är den regionala myndigheten för djurskydd som kontrollerar så att reglerna följs. Vi samordnar länsstyrelsernas kontrollarbete, bland annat genom utbildningar om och vägledningar för hur de ska kontrollera att reglerna följs.
De djurskyddsregler vi har kommer dels från EU-gemensamma djurskyddsregler, dels från nationella djurskyddsbestämmelser som går utöver EU:s bestämmelser eller täcker in fler områden än EU:s regler. I Sverige har vi en djurskyddslag (2018:119) som beslutas av riksdagen, en djurskyddsförordning (2019:66) som beslutas av regeringen, och djurskyddsföreskrifter som beslutas av Jordbruksverket.
Länsstyrelserna utbildar och kontrollerar
Länsstyrelserna arbetar förebyggande med information och utbildning för bland annat djurägare. Länsstyrelserna kontrollerar också att de som har djur följer bestämmelserna om djurskydd. Kontrollen gäller främst företag och andra som håller flera djur, som till exempel lantbruk, kennlar och stuterier. Privatpersoner med sällskapsdjur kontrolleras inte regelmässigt, men även privatpersoner kan få kontrollbesök om någon gör en anmälan till länsstyrelsen.
Länsstyrelserna sammanställer statistik över kontroller och beslut om omhändertagande och förbud att ha hand om djur.
Rådet för djurskyddskontroll
I rådet för djurskyddskontroll ingår representanter från länsstyrelserna, Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Rådet ska arbeta för samsyn kring djurskyddskontrollen och verka för att djurskyddskontrollen utvecklas mot att bli mer rättssäker, likvärdig och effektiv.
Målsättningen för rådets arbete är att länsstyrelserna ska rikta kontrollerna dit behoven är störst och att resurserna används effektivt. Det handlar bland annat om att hitta effektiva rutiner för ärenden som kommer in till länsstyrelserna genom anmälningar och öka antalet kontroller som är planerade och riskbaserade.
Rådet träffas fyra gånger per år. Generaldirektören på Jordbruksverket är ordförande i rådet. Rådet rapporterar om sitt arbete till regeringen.
Rapportering av djurskyddskontrollen
Jordbruksverket sammanställer varje år en rapport över länsstyrelsernas djurskyddskontroller under föregående år. De uppgifter som finns i rapporten har hämtats från länsstyrelsernas tidredovisningssystem, djurskyddskontrollregistret och de webbenkäter som länsstyrelserna årligen skickar in till Jordbruksverket.
Alla länder i EU rapporterar varje år in statistik till EU-kommissionen om kontrollen av djurtransporter och av lantbrukets djur. I Sverige är det Jordbruksverket som gör detta. Rapporteringen innehåller även vilka åtgärder som är planerade för att förbättra kontrollen och djurskyddet. EU publicerar en sammanställning av alla medlemsländers rapportering i EU-kommissionens årliga rapport om offentlig kontroll i livsmedelskedjan.
Samarbete med bransch och organisationer
Jordbruksverket har en dialoggrupp för djurskyddsfrågor där berörda myndigheter, bransch- och intresseorganisationer ingår. Syftet med dialoggruppen är att ha en kontinuerlig dialog i djurskyddsfrågor och kring de faktorer som påverkar synen på djurskyddet. Syftet är också att ge Jordbruksverket relevant information och synpunkter på djurskyddsfrågor av såväl översiktlig som specifik karaktär.
Djurskyddsfrågor engagerar många i vårt samhälle och innehåller ställningstaganden baserade på värderingar. Samverkan, kunskap och dialog utgör grunden för att vi framgångsrikt ska kunna utveckla och bibehålla det goda djurskyddsläge som är kännetecknande för Sverige.
Stöd till studier för förbättrad lönsamhet och djurvälfärd
Jordbruksverket delade under 2017‑2019 ut cirka 15 miljoner kronor till studier som syftade till att främja konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion samtidigt som djurvälfärden bibehålls eller förbättras. Detta var ett uppdrag inom ramen för livsmedelsstrategin. Projekten är nu avslutade och sammanfattade i en rapport.
Vi bedömer att stödet har lett till ny kunskap på en mängd olika områden. Kunskap som förbättrar möjligheterna att hålla, sköta och använda djur så att deras hälsa och välfärd främjas och konkurrenskraften inom svensk livsmedelsproduktionen kan stärkas.
Djurskyddskonferens
Varje år arrangerar Jordbruksverket och SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd en djurskyddskonferens.
Djurskyddskonferensen 2023
Välkommen att se inspelningen från vår digitala djurskyddskonferens som hölls den 5 december 2023.
Om du vill kunna titta på specifika delar i filmen kan du här se ungefärliga tider för respektive punkt i programmet.
Klockan | Programpunkt |
|---|---|
9.00‑9.15 | Välkommen! Christina Nordin, Jordbruksverkets generaldirektör |
9.15‑9.30 | Aktuellt från SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd Lotta Berg, ordförande i det vetenskapliga rådet för djurskydd vid Sveriges lantbruksuniversitet |
9.30‑10.00 | Vilka utrymmen behöver våra sällskapsdjur? Vetenskapliga rådet för djurskydd, Sveriges lantbruksuniversitet |
10.00‑10.15 | Paus |
10.15‑10.45 | Kan leddjur känna smärta och uppleva lidande? Vetenskapliga rådet för djurskydd, Sveriges lantbruksuniversitet |
10.45‑11.30 | Companion animal welfare – with a focus on reptiles (hålls på engelska) Professor Oliver Burman, School of Life Sciences, University of Lincoln, UK |
11.30‑11.45 | Nya djurskyddsregler om sällskapsdjur Kajsa Sefastsson, Jordbruksverket |
11.45‑12.00 | Frågestund |
12.00‑13.00 | Paus för lunch |
13.00‑13.30 | Luktande hästvälfärd – hästens luktsinne och varför dofter är viktiga för hästens välfärd Maria Vilain Rørvang, Sveriges lantbruksuniversitet |
13.30‑14.00 | Ten years with the ”new” directive for lab animals, improvements and challenges? (hålls på engelska) Susanna Louhimies, Europeiska kommissionen |
14.00‑14.30 | Vad har hänt inom utvecklingen kring att ersätta och förfina djurförsök? Karin Gabrielson Morton, Forska Utan Djurförsök och Katarina Cvek, Sveriges lantbruksuniversitet |
14.30‑14.45 | Paus |
14.45‑15.15 | Nya djurskyddsregler inom EU för lantbrukets djur Christian Juliusson, Europeiska kommissionen |
15.15‑15.45 | Vad säger forskningen som reglerna baseras på? Lotta Berg, ordförande i det vetenskapliga rådet för djurskydd vid Sveriges lantbruksuniversitet |
15.45‑16.15 | Vad säger branschen, myndigheterna och djurskyddsorganisationerna om behov av nya djurskyddsregler inom EU? Lantbrukarnas riksförbund, Djurskyddet Sverige och Jordbruksverket |
16.15‑16.30 | Avslutande frågor |
16.30 | Avrundning och avslutning |
Djurskyddskonferensen 2022
Välkommen att se vår digitala djurskyddskonferens som hölls den 15 november 2022 med temat Är döden en viktig del av djurskyddet?
Djurskyddskonferensen 2021
Välkommen att se vår digitala djurskyddskonferens som hölls den 30 november 2021 med temat Så stärker vi djurskyddet tillsammans och utvecklar framtidens djurhållning. Konferensen arrangeras årligen av Jordbruksverket och SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd.
Om du vill kunna titta på specifika delar i filmen kan du här se ungefärliga tider för respektive punkt i programmet.
Tid | Programpunkt | Medverkande |
|---|---|---|
9.00‑9.20 | Välkommen! | Christina Nordin, generaldirektör på Jordbruksverket och Lotta Berg, ordförande för Sveriges lantbruksuniversitets (SLU:s) vetenskapliga råd för djurskydd |
9.20‑9.50 | Vad händer på djurskyddsområdet och hur är läget i landet? Samtal och svar på frågor | Helena Elofsson, djurskyddschef på Jordbruksverket och Jesper Nietsche, moderator och kommunikatör på Jordbruksverket |
9.50‑10.20 | Det vetenskapliga rådets arbete under året, fokus på hållande av sugga och smågris | Lotta Berg och Magdalena Jakobsson, SLU |
10.20‑10.35 | Fikapaus | |
10.35‑11.05 | Hur förebygger vi djurskyddsproblem och utvecklar djurvälfärden på våra gårdar? | Åsa Odell, LRF och Jeanette Elander, Sveriges Grisföretagare |
11.05‑11.20 | Forskning om regelefterlevnad på djurskyddssidan: kan man mäta och jämföra olika regelsystem? | Lotta Berg, SLU |
11.20‑11.50 | Förväntningar och upplevelser av olika djurskyddskontroller | Frida Lundmark Hedman, SLU |
11.50‑12:15 | Hur förebygger länsstyrelsen djurskyddsproblem och bidrar till att utveckla djurvälfärden? | Sandra Draaisma, länsstyrelsen |
12.15‑12.30 | Frågestund | |
12.30‑13.30 | Lunchpaus | |
13.30‑16.30 | Valbara program |
Djurskyddsforskning: | Djurskyddsforskning: |
|---|---|
13.30-13.50 Långsamt växande slaktkycklingar i Sverige, Anna Wallenbeck, SLU | 13.30-13.35 Välkommen! |
13.50-14.20 Hållbar hästhållning – med hästens behov i fokus, Hanna Sassner, SLU | 13.35-13.50 Introduktion till Nationella kommittén och Sveriges 3R-center, Linnea Tholerus, Sveriges 3R-center |
14.20-14.35 Fikapaus | 13.50-14.10 Refinement: Klickerträning av höns inför blodprovstagning, Malin Eriksson, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) |
14.35-14.55 Mjölkproduktion med ko och kalv tillsammans, Sigrid Agenäs, SLU | 14.10-14.20 Frågor |
14.55-15.15 Hantering av grisar i samband med slakttransport, djurskyddsaspekter och förbättringspotential, Sofia Wilhelmsson, SLU | 14.20-14.40 Fikapaus |
Kort paus | 14.40-15.00 Modellering av Alzheimers sjukdom i odlade minihjärnor, Ivan Nalvarte, Karolinska Institutet |
15.20-15.40 Andningsproblem hos kortnosiga hundar, Maria Dimopoulou, SLU | 15.00-15.20 3R vid hållning av fisk för försöksändamål, Elisa Alexandersson, Göteborgs universitet |
15.40-16.00 Långtidsstress hos hund, Lina Roth, Linköpings universitet | 15.20-15.50 Hur kan datormodeller användas för att ersätta och minska antalet djurförsök? Elin Nyman, Linköpings universitet |
16.00-16.15 Frågor | 15.50-16.00 Frågor |
16.15-16.30 Avslutning | 16.00-16.15 Avslutning |